Johann Strauss den äldre
| Johann Strauss d.ä. | |
 | |
| Född | 14 mars 1804[1][2][3] Leopoldstadt |
|---|---|
| Död | 25 september 1849[4][3][2] (45 år) Wien[5][6] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike |
| Sysselsättning | Kompositör[7], dirigent[6] |
| Noterbara verk | Radetzkymarsch |
| Maka | Anna Strauss |
| Partner | Emilie Trampusch |
| Barn | Johann Strauss d.y. (f. 1825) Josef Strauss (f. 1827) Eduard Strauss (f. 1835) |
| Föräldrar | Franz Borgias Strauss[8] Barbara Strauss[8] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johann Strauss den äldre, född den 14 mars 1804 i Wien, död där den 25 september 1849, var en österrikisk kompositör, främst känd för sina valser. Han betraktas tillsammans med Joseph Lanner som skapare av wienervalsen.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Strauss tog lektioner i violin och viola men studerade också musik med Johann Polischansky och lyckades så småningom få en plats i en lokal orkester ledd av Michael Pamer, för att senare ansluta sig till en populär stråkkvartett kallas Lanner-kvartetten, bildad av hans blivande rivaler Joseph Lanner och bröderna Karl och Johann Drahanek. Denna stråkkvartett som spelade wienervalser och rustika tyska danser expanderade till en liten stråkorkester 1824.
Strauss blev så småningom biträdande ledare för orkestern och hjälpte Lanner efter ökad popularitet under Fasching 1824 och snart tog Strauss kommandot över en andra mindre orkester, som bildades som ett resultat av framgången av moderorkestern. År 1825 bestämde han sig för att bilda sin egen orkester och började skriva musik (främst dansmusik) efter att han insåg att han också skulle kunna efterlikna Lanners framgång och få bukt med sina ekonomiska problem.
Strauss blev snart en av de mest kända och uppskattade tonsättarna av dansmusik i Wien. Under karnevalen 1826 började han sin långa rad av triumfer genom visa upp sin orkester för allmänheten i Wien vid Schwan, där hans Täuberln-Walzer (op. 1) på en gång etablerat sitt rykte. Orkestern reste från 1833 på turnéer, som spred den wienska dansmusiken över Europa. De besökte även England i samband med drottning Victorias kröning 1838.
Johann Strauss den äldre avled redan vid 45 års ålder av scharlakansfeber och han efterlämnade en omfattande produktion omfattande 251 nummer: 152 valser, 32 kadriljer, 13 polkor och 18 marscher. Av hans kompositioner torde Radetzkymarsch (1848) och valsen Lorelei-Rhein-Klänge vara de mest spelade.
Strauss-familjen
[redigera | redigera wikitext]Johann Strauss tre söner: Johann Strauss den yngre (1825-1899), Josef Strauss (1827-1870) och Eduard Strauss (1835-1916) ägnade sig alla åt den wienska dansmusiken. Av dem är Johann den yngre mest känd.
Verk
[redigera | redigera wikitext]Valser
[redigera | redigera wikitext]- Täuberln-Walzer, Op. 1 (1827)
- Döblinger Réunion-Walzer, Op. 2
- Wiener Carneval, Op. 3 (1828)
- Kettenbrücke-Walzer, Op. 4 (1828)
- Gesellschafts-Walzer, Op. 5
- Wiener Launen-Walzer, Op. 6
- Tivoli-Rutsch Walzer, Op. 39 (1830)
- Das Leben ein Tanz oder Der Tanz ein Leben! Walzer, Op. 49
- Elisabethen-Walzer, Op. 71
- Philomelen-Walzer, Op. 82
- Paris-Walzer, Op. 101 (1838)
- Huldigung der Königin Victoria von Grossbritannien, Op. 103
- Wiener Gemüths-Walzer, Op. 116 (1840)
- Lorelei-Rhein-Klänge, Op. 154 (1843)
Galopper and polkor
[redigera | redigera wikitext]Strauss's galopper och polkor omfattar:
- Champagner-Galopp, op. 8
- Seufzer-Galopp, Op. 9
- Chineser Galopp, Op. 20
- Einzugs-Galopp, Op. 35
- Sperl-Galopp, Op. 42
- Fortuna-Galopp, Op. 69
- Jugendfeuer-Galopp, Op. 90
- Cachucha-Galopp, Op. 97
- Carneval in Paris, Op.100
- Indianer-Galopp, Op. 111
- Sperl-Polka, Op. 133
- Annen-Polka, Op. 137 (inte att förväxla med hans sons Annen-Polka, Op. 117, 1852)
- Wiener Kreutzer Polka, Op. 220
- Piefke und Pufke Polka, Op. 235
Marscher
[redigera | redigera wikitext]- Radetzky-Marsch, Op. 228 (1848)
- Jelačić-Marsch, Op. 244
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 957-958 (Band 4). Libris 8198860
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6086c0d, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 994, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 39919471, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Strauß, Johann I. Vater, vol. 39, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 327.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 12149, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 12149.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] geni.com.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Jacob, Heinrich Eduard; Strauss släkt (1939). Den stora valsen : historien om musikerfamiljen Strauss. Stockholm: Natur o. kultur. Libris 1372281
- Reimers, Gerd; Reimers, Lennart (1975). Wienervalsen och familjen Strauss. Stockholm: Edition Reimers. Libris 7637837. ISBN 91-7370-001-0
- Vestergård: (2018) "Den stora musikerfamiljen Strauss" ISBN 978-91-639-6449-7