John Personne
| Biskop John Personne | |
 John Personne | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Linköpings stift, biskop |
| Period | 1910 - 1926 |
| Företrädare | Otto Ahnfelt |
| Efterträdare | Erik Aurelius |
| Prästvigd | 18 juni 1881 för Uppsala ärkestift |
| Biskopsvigd | 25 september 1910 av Johan August Ekman |
| Akademisk titel | teol.dr. |
| Född | 14 december 1849 Stockholm |
| Död | 16 november 1926 Linköping |
Johan "John" Wilhelm Personne, född 14 december 1849 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 16 november 1926 i Linköping, Östergötlands län, var teolog och biskop i Linköpings stift.
Personnes främsta insats var som ledamot av och sekreterare i den bibelkommission, som arbetade fram 1917 års kyrkobibel. Han arbetade också med de gammaltestamentliga apokryferna, som publicerades som komplement till Bibeln 1921.[1]
Han var en stark anhängare av sin tids moderna bibelforskning. Vetenskaplig bibelkritik var för honom främst kritik mot de föreställningar som människor hade om Bibeln, och uppfattningar knutna till den, inte av Bibeln som sådan. Han ansåg att Bibeln var inspirerad av Gud men inte ord för ord; Bibeln är inte Guds ord, utan innehåller Guds ord.
Hans egen tid kände Personne mest som försvarare av sedlighet och moral, särskilt genom kritik av August Strindberg och andra unga skribenter som Personne betecknade som "sedesfördärvliga". Han gjorde ett inlägg apropå Giftasprocessen 1884. Skriften Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland skolungdomen 1887 blev mycket uppmärksammad. Personne gjorde även häftiga attacker på förläggaren Albert Bonnier, bland annat på grund av Bonnier var jude. Personnes beskrivning av förläggare av moraliskt usel litteratur blev mycket spridd och Bokförläggareföreningen splittrades, troligen som en direkt följd då Personne lyckats starkt påverka opinionen.
| ” | för min del kan jag icke inse den moraliska skillnaden mellan en sådan förläggare och en tjuvköpare eller bordellförestånderska | „ |
Under Personnes tid som biskop var Linköpings stift starkt präglat av olika pietistiska väckelserörelser. Relationen mellan biskopen och dessa var sval. Hans herdabrev, utfärdat 1910, innehöll passager som uppfattades som kritik mot frikyrkligheten vilket orsakade uppståndelse och långdragen polemik.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Personne föddes 1849 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Han var son till kammarskrivaren Wilhelm Theodor Personne i Generalpoststyrelsen och Maria Charlotta Asplund (från Norrköping). Efter studier vid Katarina läroverk och Stockholms gymnasium blev Personne student vid Uppsala universitet höstterminen 1868, filosofie kandidat 1872, genomförde provår i Stockholm 1874–1875, blev filosofie doktor 1875, student vid Tübingens universitet 1877, teologie kandidat 1880, prästvigdes i Uppsala 1881, blev lektor i kristendom och modersmålet vid Norra Latin 1881 och var föreståndare för Wallinska flickskolan 1884–1886. Han blev domprost i Linköpings församling 1897 och tillträdde direkt, utnämndes till biskop i Linköpings stift 1910 och tillträdde 1911.[2]
Personne var sekreterare i samfundet "Pro fide et christianismo" 1884–1897, inspektor över dess kateketskolor 1883–1897, samt ledamot i dess styrelse 1890-1897.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Personne gifte sig 23 september 1885 med Nanna von Knorring (1858-1826). Hon var dotter till överstelöjtnanten Oscar von Knorring och Nanny Christina Hällberg. De fick tillsammans barnen löjtnanten Johan Eric Theodor Personne (1887–1967) vid Göta trängkår, Nanna Maria Kristina Personne (1888–1975) som var gift med pastoratsadjunkt Oskar Albin Hansson i Katarina församling, författaren Folke Personne (1890–1968) och Signe Personne (1894–1940) som var gift med lantbruksforskaren Gustav Sundelin.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]John Personne var en flitig författare. Han höll många tal och föredrag, skrev artiklar i tidningar och tidskrifter, herdebrev till prästerskapet o.s.v. I Nordisk familjebok har han bidragit med över 500 artiklar (signerade "J.P."). Under åren 1915-1916 tillkom verket Nya testamentet med förklaringar i tre band. Hans mest kända verk i samtiden var ett angrepp på August Strindberg och åttiotalisterna med anledning av, vad som Personne ansåg vara immoraliska tendenser bland ungdomen.
- 1874 – De mosaiska altaroffren(disputation), Stockholm.[2]
- 1879 – Några ord om religionsundervisningen på skolans högre stadium (avtryck ur Pedagogisk tidskrift).[2]
- 1880 – Y. Rydbergs Bibelns lära om Kristus, granskad af J. P., Stockholm.[2]
- 1881 – Grunddragen till Gamla testamentets sedelära (avhandling för lektorat, i S. latinläroverkets årsberättelse).[2]
- 1881 – F. Petersen, Huru bör kyrkan förhålla sig till nutidens otro, Stockholm.[2]
- 1885 – Predikningar och tal i ”Predikningar af Stockholms präster”, Stockholm.[2]
- 1885 – Predikningar och tal i ”Minnen från skolgudstjänsterna i hufvudstadens kyrkor”, Stockholm.[2]
- Predikningar och tal i ”Söndagsvännen”.[2]
- Predikningar och tal i Stockholms Dagblads predikobilaga.[2]
- 1886 – Tal vid Svenska Bibelsällskapets allmänna sammankomst, Stockholm.[2]
- 1886 – Bibelkritikens nyaste hypoteser om Gamla test. (avtryck ur Tidskrift för kristlig tro och bildning).[2]
- 1886 – Världsvisheten och frälsningsvisheten (avtryck ur Tidskrift för kristlig tro och bildning).[2]
- 1886 – Om bibelns gudomliga auktoritet (avtryck ur Teologisk tidskrift).[2] *1886 – Strindbergslitteraturen och osedligheten bland skolungdomen, Stockholm.[2][3]
- 1888 – Svar till federationen, Stockholm.[4]
- 1888 – Skolungdomens sedliga uppfostran, Stockholm.[5]
- 1893 – Kulturen och kristendomen (avtryck ur Svensk Tidskrift).[2]
- 1898 – Inträdespredikan i Linköpings domkyrka 18981⁄1 (i Östgöta Correnspondenten, nummer 1).[2]
- 1898 – Inträdespredikan i S:t Lars kyrka 18982⁄1 (i Östgöta Correnspondenten, nummer 5).[2]
- 1899 – Invigningstal vid nya folkskolehusets i Linköping fullbordan 189916⁄1 (i Östgöta Correnspondenten, nummer 13).[2]
- 1900 – Bibelkritiken, Stockholm.[2]
- 1902 – Guds rike, barnens och englarnes rike, Linköping.[2]
- 1908 – Bibelkommissionens principer vid 1907 års proföfversättning af Nya testamentet (i Bibelforskaren).[2]
- 1910 – Herdabref till prästerskapet i Linköpings stift, Linköping.[2]
- 1910 – Tal vid prästvigning i Linköpings domkyrka 191019⁄12 (i Östgöta Correnspondenten, nummer 295).[2]
- 1911 – Afskedspredikan i Linköpings domkyrka 191130⁄4 (i Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift).[2]
- Vår svenska statskyrka och friförsamlingarna.[2]
- 1913 – Hälsningstal vid öppnandet af prästmötet i Linköping 1912, Linköping.[2]
- 1915 – Nya Testamentet med förklaringar. I. Evangelierna, Stockholm.[2]
- 1915 – F. d. lektor P. P. Waldenström såsom bibelöversättare och bibelkritiker, Linköping.[2]
- Uppsatser och recensioner i Teologisk Tidskrift, Tidskrift för kristlig tro och bildning, Kyrklig Tidskrift, Verdandi, Läsning i hemmet, Ny Ecklesiastik Tidning, Kyrka och Skola, Svensk Kyrkotidning och i allmänna tidningar.[2]
- Över 500 artiklar i Nordisk familjebok, signerade J. P.[2]
- Såsom ledamot av Bibelkommissionen deltagit i utarbetandet av:
- 1887 – Psaltaren, provöversättning, Stockholm.[2]
- 1890 – Psaltaren, normalupplagan, Stockholm.[2]
- 1893 – Moseböckerna, provöversättning, Stockholm.[2]
- 1896 – De historiska böckerna, Stockholm.[2]
- 1897 – De historiska böckerna, Stockholm.[2]
- 1897 – De poetiska böckerna, Stockholm.[2]
- 1898 – De poetiska böckerna, Stockholm.[2]
- 1898 – De profetiska böckerna, Stockholm.[2]
- 1904 – Gamla testamentet, Stockholm.[2]
- 1907 – Nya testamentet, Stockholm.[2]
- 1912 – Nya testamentet, Stockholm.[2]
Släkt
[redigera | redigera wikitext]John Personne var kusin till teatermannen Nils Personne.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Förteckning över statliga utredningar 1904-1945 Ecklesiastikdepartementet - Apokryfiska böckerna i Projekt Runeberg
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 1. Linköping. sid. 158-159. Libris 41147
- ^ Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland skolungdomen: till föräldrar och uppfostrare samt till de styrande. Stockholm: C. Deleen & K. 1887. Libris 1625481. https://runeberg.org/pjstrindb/
- ^ Svar till Federationen.. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. 1888. Libris 1625482. https://runeberg.org/pjfed/
- ^ Skolungdomens sedliga uppfostran. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. 1888. Libris 1625480. https://runeberg.org/pjskolungd/
- Artikel i Svenskt biografiskt lexikon av Claes Rosenquist, hämtad 2016-07-16, med rubrik Nils E Personne (John Personne avhandlas i samma artikel som sin kusin) [1]
- Johan Alfred Westerlund & Johan Axel Setterdahl: Linköpings stifts herdaminne, tredje delen, första häftet, sid 34, Östgöta Correspondenten, Linköping 1917
- Otto Cantzler: Prelater & Potentater, Noteria Förlag, Klockrike, 1995, ISBN 91-85694-82-7