Johan Olof Arbman
| Johan Olof Arbman | |
| Född | 25 september 1780[1] Hamrånge församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 maj 1830[1] (49 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Härnösands gymnasium[1] Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Undersåkers församling (1818–1821)[1] Kyrkoherde, Offerdals församling (1821–1830)[1] | |
| Maka | Sophia Johanna Dillner (g. 1808–1830)[1] |
| Barn | Ernst Arbman (f. 1818) |
| Redigera Wikidata | |
Johan Olof Arbman, född 25 september 1780 i Hamrånge församling, död 30 maj 1830 i Offerdals församling, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Johan Olof Arbman föddes 1780 på Vifors bruk i Hamrånge församling. Han var son till inspektoren Per Arbman och Cajsa Lena Ekeberg. Arbman blev vid tre års ålder fosterson hos farbrodern, inspektoren Matthias Arbman på Axmars. Han blev 1800 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 6 juli 1805 till pastorsadjunkt i Tuna församling. Arbman blev 10 december 1817 kyrkoherde i Undersåkers församling, tillträdde 1 maj 1818 och blev i februari 1820 kyrkoherde i Offerdals församling med tillträde 1821.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Arbman gifte sig 2 oktober 1808 i Tuna församling med Sophia Johanna Dillner, som var dotter till kyrkoherden Eric Johan Dillner. De fick tillsammans barnen Johan Teodor Arbman (född 1809), Katarina Sofia Arbman (1811–1815), Louisa Augusta Arbman (1813–1835), Hilda Gustava Arbman (född 1814) som var gift med bruksbyggmästaren Per Christian Dahlberg på Matfors, Erik Emanuel Arbman (1817–1890), kyrkoherden Ernst Arbman (1818–1896) i Sunne församling, Sofia Elisabet Arbman (född 1820) som var gift med inspektoren Lars Frykholm på Matfors och apotekaren Gottfrid Arbman (1822–1889) i Köping.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1803 – Collectio monumentorum historiam Svecanam illustrantium, p. 15, praes J. F. Neikter, Uppsala.[2]
- 1806 – Diss. antiquor. de partibus virtutis doctrinae locum in Ethica cindicans, praes. D. Boethius, Uppsala.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 17-18, läst: 15 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 17-18. Libris 490180