Hoppa till innehållet

Johan Johansson Gyllenstierna

Från Wikipedia
Johan Gyllenstierna
Född29 september 1597
Skällviks församling, Sverige
Död7 februari 1658 (60 år)
Västra Ny församling, Sverige
BegravdVästra Vingåkers kyrka
Medborgare iSverige
Utbildad vidRostocks universitet
Universitetet i Leiden
SysselsättningMilitär, kammarherre
MakaChristina Gyllenhorn
(g. 1631–1640)
BarnSigrid Gyllenstierna (f. 1639)[1]
FöräldrarJohan Gyllenstierna[1]
Sigrid Brahe[1]
SläktingarCasimir Gyllenstierna (syskon)
Sigismund Gyllenstierna (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Johan Johansson Gyllenstierna af Lundholm, född 29 september 1597 i Skällviks församling, Östergötland, död 7 februari 1658 i Västra Ny församling, Östergötlands län, var en svensk kammarherre och militär.

Johan Gyllenstierna af Lundholm föddes 1597Stegeborgs slott i Skällviks socken. Han var son till amiralen Johan Gyllenstierna och grevinnan Sigrid Brahe. Gyllenstierna blev februari 1615 student vid Rostocks universitet och 27 februari 1623 student vid Leidens universitet. Han blev 1626 kammarherre hos drottning Maria Eleonora och var från 1632 till 1633 fänrik vid Smålands kavalleriregemente. Gyllenstierna slutade som kammarherre 1634. Han avled 1658Medevi i Västra Ny socken och begravdes 15 augusti samma år i Jacobs kyrka i Stockholm. Kroppen gravsattes sedan i Västra Vingåkers kyrka, där ett epitafiums sattes upp över honom.[2]

Gyllenstierna ägde Lundholmen i Vrigstads socken, Sjöholm i Östra Vingåkers socken, Vittvik i Tryserums socken och Medevi i Västra Ny socken.[2]

Gyllenstierna gifte sig första gången 1631 med Christina Gyllenhorn (död 1640), dotter av hovjunkaren Josua Gyllenhorn och Gertrud Laxman. De fick tillsammans en son och Sigrid Gyllenstierna (1639–1700) som var gift med ambassadören Göran Fleming af Liebelitz och fältmarskalken Jakob Johan Hastfer.[2]

Gyllenstierna gifte sig andra gången 27 april 1645 på Aspenäs med Catharina Posse, dotter av hovjunkaren Arvid Lagesson Posse hos kung Johan III och Brita Bååt.[2]

  1. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 360. Libris 10076750