Hoppa till innehållet

Johan Bockholt

Från Wikipedia
Johan Bockholt (Jóhann Bucholt)
Titlar
Länsherre över Island
Tidsperiod 1570-1587
Länsherre över Island
Tidsperiod 1597-1602
Yrke Länsman
Militärtjänst
I tjänst för Fredrik II av Danmark
Land Danmark
Grad Kapten
Personfakta
Född 3 augusti 1537
Tyskland
Nationalitet Danmark Danmark
Residens Klingstrup Gods[1]
Hemort Skårup socken, Sunds härad
Död 1602
Island
Begravd Island
Religion Katolik
Släkt
Frälse- eller adelsätt Bocholtz även Buchholtz
Sätesgård Bessastaðir, Höfuðborgarsvæði, Island
Släktingar Hans von Buchholz (Bucholtz) zu Helfenberg
Familj
Gift efter 1563
Danmark
Make/maka Lisbet Johansdatter Urne av Klingstrup

von Bocholtz stamvapen i Siebmachers Wappenbuch von 1605

Johan Bockholt (Jóhann Bucholt, Johann Bocholtz, Johann Buchholdt), till Klingstrup och ätten Bockholt, född den 3 augusti 1537, död 1602 i Bessastaðir, Höfuðborgarsvæð, Island, var dansk ämbetsman och länsman över Island.

Han var gift med Lisbet Johansdatter i uradelsätten Urne av Klingstrup (1525–1584) kort efter Peder Lykkes död 1563.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Johan Bockholts härkomst är inte helt klarlagd ur ett genealogiskt perspektiv. Han testamenterade dock sin kvarlåtenskap till Hans von Bucholtz zu Helfenberg (i urkunden angiven som Hans von Bucholtz till Vndernhelffenberg), vilket bekräftades i ett öppet kungligt brev daterat den 13 september 1603.[3] Hans von Bucholtz var gift med Anna Maria, dotter till Philipp von Wittstadt. Han försökte flera gånger få skriva över borgen Helfenberg vid Abstatt till sin dotter, eller svärsonen Hans von Bucholtz, men Württemberg Lehenhof vägrade att ge sitt samtycke.[4] Det var anledningen till att Hans von Buchholz lät bygga en egen borg nere i byn Finkenbach kallad Unterhelfenberg.[5] Förmodligen var Hans en broder till Johan och var troligen en son till Johann von Bucholtz.

Johan Bockholt hade tjänat kung Fredrik II av Danmark väl under Nordiska sjuårskriget (1563-1570) mot Sverige och belönades därför med en förläning av Islands län. Han tjänade som länsherre först mellan åren 1570 till 1587 och en andra gång mellan åren 1597 till 1602.[6] Han blev därmed kungens lokala styrande under en längre period än någon annan utlänning. Bockholts företrädare Christoffer Valkendorf, som hade tjänat som länsman i ett år utsågs till andra befattningar.

Bockholt kom till Island redan på våren och bosatte sig den 5 maj 1570 på Bessastaðir, som numera är den isländska presidentens residens. Han förekommer i stort antal urkunder under sina tjänsteår i Island. Privat fick Bockholt bedriva handel från Gullbringusýsla och andra hamnar förutom Grindavík. Kravet var att hans skulle erbjuda bra varor till rimliga priser.[7]

I början av 1573 deltog en man med namn Johan Bockholt i tolken Jöns Olssons stämplingar mot kung Johan III, enligt skrivelser av ståthållaren på Stockholms slott Jakob Bagge d.ä. till Boo. Bockholt skulle ha uppmanat Olsson att bägge bort besöka prins Magnus av Ösel, därför att denne var hans landsman och skulle välvilligt ge Olsson ett bra underhåll, samt en respektabel titel.[8] Det är dock inte troligt att denne var samma man som Johan Bockholt till Klingstrup, som vid den tiden var bosatt på Island.

Bockholt sägs ha varit en effektiv och krävande länsman, som ofta hamnade i bråk med flera isländska lokala styresmän. Biskop Guðbrandur Þorláksson skrev flera brev till kungen vari han klagade över kapten Bockholt. Bockholt blev dock en god vän till ämbetsmannen Jón Jónsson, som var Guðbrands ärkefiende, och tillsammans de stod mot biskopen. Gisli Jdnsson valdes till den tredje lutherska biskopen på Skálholts biskopsstol. I hans konstruktiva evangeliska arbete stöddes han av länsman John Bockholt. Den kyrkliga ivern minskade dock avsevärt då kronan ytterligare beskattade kyrkan genom att avkräva en fjärdedel av tiondet.[9]

Bockholt tyckte att det var olyckligt att hålla Alltinget på Þingvellir och ville ha det närmare Bessastaðir. Det måste därför ha varit på hans grund att Fridrik II utfärdade ett brev den 5 april 1574 att Alltinget skulle hållas i Kópavogur i framtiden, eftersom det skulle vara bättre och mindre farligt. Denna rekommendation har dock inte följts, även om olika möten hölls där.

Bockholt torde ha varit välutbildad. Medan biskopen Guðbrandur och Bockholt var vänner gav han bort en jordglob, vilken visade Islands globala position. I astronomen Tycho Brahes anteckningar nämns att Bockholt observerade en solförmörkelse över Bessastaðir den 31 januari 1580, vilken fått en detaljerad rapport om.

Kungen avsatte Bockholt 1587 eftersom han känt en motvilja att betala ålagda avgifter till kronan. Peder Thomassen (Pétur Tómasson) tog över i ett år och sedan blev Lars Thygesen Kruse länsman. Efter honom Henrik Krag och Brostrup Giedde. År 1597 blev Bockholt återigen utsedd till länsman över Island och seglande därför tillbaka från Danmark. Han innehade ämbetet fram till sin död 1602. Totalt var han länsman under 23 år.[10]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Fader: Johann von Bucholtz, var fader till Hans von Bucholtz och kan även ha varit fader till Johan Bockholt.[11]

Moder: N. von Hanenbaum, var gift med Johann Bucholtz.

Syster: Elisabeth Bockholt (f 1540 d 1611 Marstrand) var troligen en syster till Johan[12] och därmed dotter till Johann von Bucholtz.

Släkting: Hans von Bucholtz zu Helfenberg (Hans von Bockholt till Vndernhelffenberg), ärvde Johan Bockholts kvarlåtenskap på Island, vilket bekräftades i ett öppet kungligt brev daterat den 13 september 1603.[3]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Dansk Center for Herregårds­forskning Klingstrup
  2. ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, 1884 - 2011., DAA 1903:270, DAA 1904:478
  3. ^ [a b] Köpenhamn 13 sep. 1603. R. II. 202. Avskrift VI. 578
  4. ^ Gemeindeverwaltung Ilsfeld
  5. ^ Landesarchiv Baden-Wuerttemberg Staatsarchiv Ludwigsburg PL 9-2 U 344 recto (2-1117221-1)
  6. ^ Rigsarkivet. ’’Kancelliets Brevbøger XI’’ (København 1913), bls. 156–158.
  7. ^ Rigsarkivet. ’’Kancelliets brevbøger V’’, bls. 413–414.
  8. ^ Livonica II Skrivelser till Kungl. Maj:t från myndigheter, korporationer, städer och enskilda, J.J. v. Hastfer. Ref. SE/RA/2402/2402.1/C/I/92
  9. ^ F.J.IIT pp5-li; Arngrim Jonsson: Crymogaea III pl45
  10. ^ Rigsarkivet. Köpenhamn 13 sep. 1603. R. II. 202. Avskrift VI. 578
  11. ^ Rigsarkivet. ’’Kancelliets Brevbøger XI’’ (København). 1603-09-09. sid. 87-88 
  12. ^ Almegius, Folke. Släkten Bruhn från Orus. Föreningen Orusts släktforskare 1994

Skriftliga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Fahne, Anton. Die Dynasten, Freiherren und jetzigen Grafen von Bocholtz, Beitrag zur alten Geographie, Rechts-, Sitten- und Culturgeschichte des Niederrheins. Geschichte der verschiedenen Geschlechter Bocholtz und die alten Zustände am Niederrhein · Volume 1, Part 1, 1863
  • Kindlinger, Geschichte der Hörigkeit. Berlin 1842. Svo S. 448.
  • Kristinsdóttir, Kristjana. Lénið Ísland 1541–1683 Valdsmenn á Bessastöðum og skjalasafn þeirra Ritgerð lögð fram til doktorsprófs 2020. ISBN 978-9935-9563-2-3
  • Lisbeth Bryskes våbenbog, LAO Karen Brahes Bibliotek.
  • Klingspor. Baltisches Wappenbuch, Gen.Hand.Balt.Ritt., Kneschke, Rolland, Siebmacher,
  • Safn til sögu Íslands. 2. bindi, Kaupmannahöfn 1886. [1]
  • Keflavík á fyrri öldum. Sunnudagsblað Tímans, 3. nóvember 1973.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Bockholt&oldid=51630626”