Johan Banér

Johan Banér
Johan Banér
	Johan Banér iklädd rustning, med fältmarskalkstav i handen.
	Titlar
	Kornett
Tidsperiod	1617−1620
	Kaptenlöjtnant
Tidsperiod	1620−1621
	Överste
Tidsperiod	1621−1630
	Riddare
Tidsperiod	1621−1641
	Riksråd
Tidsperiod	1630−1641
	General
Tidsperiod	1630−1634
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1634−1641
Företrädare	Gustaf Horn
	Generalguvernör över Pommern
Tidsperiod	1638−1641
Företrädare	Sten Svantesson Bielke
Efterträdare	Lennart Torstenson
Yrke	Militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Tjänstetid	1615-1641
Grad	Fältmarskalk
Enhet	Gula brigaden
Befäl	Östgöta infanteriregemente
Slag/krig	Ingermanländska kriget; Andra polska kriget Belägringen av Riga; Slaget vid Wallhof; Slaget vid Mewe; Slaget vid Dirschau; Slaget vid Danzig; Trettioåriga kriget Slaget vid Frankfurt an der Oder; Slaget vid Breitenfeld; Slaget vid Rain; Slaget vid Wittstock; Slaget vid Chemnitz; Slaget vid Melnitz; Slaget vid Preßnitz; Slaget vid Wolfenbüttel; Johan Banérs böhmiska fälttåg
Utmärkelser	Tack vare Johan Banérs förtjänster blev hans son Gustaf Adam Banér upphöjd i grevligt stånd l651
	Personfakta
Född	23 juni 1596; Djursholms slott, Uppland, Sverige
Död	10 maj 1641 (44 år); Halberstadt, Sachsen-Anhalt, Tyskland
Dödsorsak	Skrumplever
Begravd	Riddarholmskyrkan i Stockholm
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Banér
Sätesgård	Djursholms slott, Uppland
Far	Gustav Axelsson Banér
Mor	Kristina Svantesdotter Sture
Släktingar	Svante Banér (bror) ; Anna Banér (syster); Peder Banér (bror); Sigrid Banér (syster); Axel Banér (bror); Karl Banér (bror); Sten Axelsson Banér (farbror)
	Familj
Gift	November 1623;
Make/maka	Catharina Elisabet von Pfuel
Barn	Gustaf Adam Banér; Christina Barbro Banér; Catharina; NN; Anna
	Familj 2
Gift 2	25 juli 1636;
Make/maka 2	grevinnan Elisabet Juliana av Erpach
	Familj 3
Gift 3	16 september 1640;
Make/maka 3	markgrevinnan Johanna Margareta av Baden-Hochberg
	Johan Banér
	Heraldiskt vapen
	;
	Ätten Banérs stamvapen

Johan Gustafsson Banér, även Jan Banér, född 23 juni 1596 på Djursholm, död 10 maj 1641 i Halberstadt, var en svensk fältherre; överste 1620, riksråd och general 1630, fältmarskalk 1634. Han tillhörde den uradliga ätten Banér.

Biografi

Johan Banér föddes på Djursholms slott den 23 juni 1596. Föräldrar var Gustav Axelsson Banér och Kristina Svantesdotter Sture, han var deras tolfte barn. Redan vid fyra års ålder miste han sin far som i likhet med hans farbror Sten Axelsson Banér avrättades vid Linköpings blodbad år 1600.

Banér anses som en av Sveriges främsta fältherrar genom tiderna. Redan som 19-åring deltog han i det ryska kriget. Genom sin duglighet som organisatör och truppförare steg han snabbt i de militära graderna. I slaget vid Breitenfeld 1631, en av den svenska arméns största segrar någonsin, förde han befäl över den högra flygeln.

Efter Breitenfeld skickas Banér med en styrka norrut för att säkra förbindelserna till dom svensk-kontrollerade hamnarna vid Östersjön.^[2] I augusti 1632 förenas han igen med Gustav Adolfs armé. Under en rekognoscering blir Banér sårad i armen av en muskötkula. ^[3]

1634 utsågs Banér till fältmarskalk som ersättare för fältmarskalken Gustaf Horn som hade blivit tillfångatagen under slaget vid Nördlingen. Hans uppgift blev att besätta och utbilda en ny armé eftersom trupperna nästan var i upplösningstillstånd, vilket han sägs ha lyckats bra med, och snart var ordningen återställd och armén åter stridberedd.^[1]

År 1636 vann den svenska armén under hans ledning en stor seger över de kejserligas och sachsarnes förenade härar i slaget vid Wittstock. Året därpå, 1637 belägrade han Leipzig, men efter att Österrike under Gallas tvingade honom att fly, ledde han på ett framgångsrikt sätt arméns återtåg till norra Tyskland.^[1] Det är vid detta tillfälle som de kejserliga generalerna lär ha fällt kommentaren att nu hade de "Banér i säcken", vilket han senare kommenterade med orden: "De glömde att knyta till den". Banér hann kröna sin framgångsrika militära karriär med segrarna i slaget vid Chemnitz och slaget vid Melnitz år 1639. "Den grymme mordbrännaren" företog även ett förödande fälttåg till Böhmen, i vilket hans armé i stort sett förstörde Böhmen.

Banér var känd för sin stora aptit på mat, kvinnor och starkvaror. Det sistnämnda orsakade hans för tidiga död av skrumplever. Han svor och ansågs snar till vrede men genom sina goda ledaregenskaper uppskattades Banér av sina underlydande. Av sina motståndare ansågs han som en råbarkad slugger, urtypen för en befälhavare där gåpåaranda och mod kompenserade bristande taktik. Hans temperament och brist på diplomatisk begåvning gjorde att han ofta kom i konflikt med allierades befälhavare.

Det finns olika uppfattningar om dödsorsaken. Banér var sjuk i några veckor innan dödsfalley och fick ett "anfall" innan han, febrig och buren på en bår, avled av skrumplever enligt författaren Peter Englund. Banér kanske också hade malaria enligt författaren Gunnar Wetterberg^[4]. Banér dog kvart över fyra ^[5] på morgonen, 10 maj, 1641,^[6] och ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm i det Banérska gravkoret.^[7]

Gift 1:o 1623 med Catharina Elisabet von Pfuel. Gift 2:o 25 juli 1636 med grevinnan Elisabet Juliana av Erpach. Gift 3:o 16 september 1640 med markgrevinnan Johanna Margareta av Baden-Hochberg.^[1] Hans sista bröllop blev planerat att hållas i närheten av Banérs armé på slottet Arolsen men då det fortfarande var inom räckhåll för fienden tog han med en eskort på 3 000 ryttare och 1 000 musketerare och under deras beskydd gifte sig med Johanna. ^[8]

Barn

Gustaf Adam Banér
Christina Barbro Banér
Catharina
NN
Anna^[1]

Bilder

Se även

Källor

Adelsvapen-wiki, artikel Ekeblad nr 71

Noter

^ [a b c d e] Adelsvapen-wiki, artikel Ekeblad nr 71
^ Eriksson, Bo (2006). Lützen 1632: ett ödesdigert beslut. Prisma. sid. 205. ISBN 978-91-518-4430-5. Läst 27 november 2024
^ Eriksson, Bo (2006). Lützen 1632: ett ödesdigert beslut. Prisma. sid. 213. ISBN 978-91-518-4430-5. Läst 27 november 2024
^ Wetterberg 2002, sid. 778.
^ Englund, Peter (1993). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 234. ISBN 978-91-7486-067-2. Läst 10 november 2023
^ ”Johan Banér (Gustafsson)”. historiska-personer.nu. Arkiverad från originalet den 1 december 2010. https://web.archive.org/web/20101201083727/http://historiska-personer.nu/min-s/p805e0d64.html.
^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 20. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3
^ Wetterberg 2002, sid. 776.

Vidare läsning

Björlin, G. (1908-10). Johan Banér I-III
Boëthius, Bertil: Johan Banér i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
Steckzén, Birger (1939). Johan Banér
Englund, Peter (1993). Ofredsår
Elgenstierna, Gustaf (1925-36). Den introducerade svenska adelns ättartavlor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Johan Banér.
Bilder & media
Pressnitz (tyska Wikipedia)

[Adelsvapen-1] [a b c d e] Adelsvapen-wiki, artikel Ekeblad nr 71

[2] Eriksson, Bo (2006). Lützen 1632: ett ödesdigert beslut. Prisma. sid. 205. ISBN 978-91-518-4430-5. Läst 27 november 2024

[3] Eriksson, Bo (2006). Lützen 1632: ett ödesdigert beslut. Prisma. sid. 213. ISBN 978-91-518-4430-5. Läst 27 november 2024

[FOOTNOTEWetterberg2002778-4] Wetterberg 2002, sid. 778.

[5] Englund, Peter (1993). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 234. ISBN 978-91-7486-067-2. Läst 10 november 2023

[6] ”Johan Banér (Gustafsson)”. historiska-personer.nu. Arkiverad från originalet den 1 december 2010. https://web.archive.org/web/20101201083727/http://historiska-personer.nu/min-s/p805e0d64.html.

[7] Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 20. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3

[FOOTNOTEWetterberg2002776-8] Wetterberg 2002, sid. 776.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]