Johan August Berndt

	Johan August Berndt
	Johan August Berndt, 1880
Född	Johan August Berndt; 1833
Död	1896 (62–63 år);

Johan August Berndt, född 19 juli 1833 i Sankt Nicolai församling, Stockholm, död 19 april 1896 i Katarina församling, Stockholm^[1], var en svensk skådespelare och teaterdirektör.

Berndt var 1857-1860 anställd av Edvard Stjernström vid Mindre teatern och 1860-1867 hos Johan Petter Roos, där han utförde både allvarliga och komiska roller, bland annat var han en jovialisk Dardanell i Herr Dardanell och hans upptåg på landet. Han fick även god kritik för sina roller som Jean Valjean, Rochus Pumpernickel, kardinal Moltano i Klostret Castro och Qvasimodo i Ringaren i Notre Dame. När Hammerska ladan 1867 inreddes till teatersalong leddes den under första säsongen 1867-1868 under namnet "Nya teatern" av Berndt tillsammans med Anders Selinder. Därefter var han 1868-1869 tillsammans med Gustaf Erik Dahlgren och Gustaf Haqvinius direktör för ett associationssällskap. 1876-1878 och 1880-1881 ledde Berndt tillsammans med August Warberg Mindre teatern och var därefter 1881-1882 och 1883-1884 chef för Tivoliteatern i Kristiania, var 1884-1885 regissör hos Fritjof Carlberg och ledde 1885-1886 ett eget teatersällskap, med vilket han 30 oktober 1886 invigde Vasateatern. 1888-1889 spelade han med ett sällskap på Folkteatern i Stockholm och var åter anställd som regissör hos Carlberg 1889-1890.

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1889	Qvasimodo	Ringaren i Notre Dame Charlotte Birch-Pfeiffer		Folkteatern^[2]

Referenser

Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947

Noter

^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-16/7367b/4. Läst 28 juli 2015.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Johan August Berndt.
Bilder & media

[1] Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).

[2] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-16/7367b/4. Läst 28 juli 2015.

[1]

[2]