Johan Ahrengren
| Juan Arengreen | |
| Lokalt namn | Juan Arengreen |
|---|---|
| Född | 22 november 1791 Örebro, Sverige |
| Död | 4 november 1831 (39 år) Tucumán, Argentina |
| Medborgare i | Argentina |
| Sysselsättning | Militär |
| Redigera Wikidata | |
Johan Ahrengren (spanska: Juan Arengreen), född 22 november 1791 i Örebro,[1] död 4 november 1831 i San Miguel de Tucumán, var en svensk militär.
Uppväxt
[redigera | redigera wikitext]Johan Ahrengren, som i Sverige stavade sitt namn Ahrengren,[2] var son till skomakaregesällen Pehr Ahrengren (1767–1827) och Johanna Magdalena Rosenblad.
Militär karriär
[redigera | redigera wikitext]Ahrengren som var löjtnant vid Wendes artilleriregemente,[3] deltog i Napoleonkrigen. Han tog avsked från svensk krigstjänst och bosatte sig senare i Chile och blev chef för ett tyghus.[4]
Ahrengren befordrades till överstelöjtnant[5] och deltog i frihetskriget i Peru och Chile, i det brasilianska kriget och i de argentinska inbördeskrigen, där han stupade i strid 1831.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Flera gator i olika argentinska städer bär hans namn. Bland dem märks en gata i Buenos Aires.[6][5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Cutolo, Vicente Osvaldo (1988) (på spanska). Buenos Aires: historia de las calles y sus nombres. Editorial ELCHE. ISBN 978-950-99212-0-7. Läst 9 november 2024
- ^ Muiño, Oscar (2016) (på spanska). Chacho: Medio siglo de revolución y guerra civil en La Rioja y la Argentina de Ángel Vicente Peñaloza (1810–1863). Eudeba. ISBN 978-950-23-2182-0. Läst 31 januari 2025
- ^ Bladh, Carl Edvard (1837). Republiken Chile ären 1821-1828. L.J. Hjerta. Läst 9 november 2024
- ^ Rogberg, Martin (1954). Svenskar i Latinamerika: pionjäröden och nutida insatser. A. Lindqvist. sid. 14. Läst 31 januari 2025
- ^ [a b] Tell, Per Erik (2015). Den falske ingenjören och andra svenska spår i Argentina. Massolit förlag. ISBN 978-91-86649-35-7. Läst 9 november 2024
- ^ Piñeiro, Alberto Gabriel (2003) (på spanska). Las calles de Buenos Aires: sus nombres desde la fundación hasta nuestros días. Instituto Histórico de la Ciudad de Buenos Aires. ISBN 978-987-21092-0-2. Läst 9 november 2024