Johan Abraham Lillie
| Johan Abraham Lillie | |
| Född | 2 december 1675 |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1761 (85 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Barn | Metta Lillie (f. 1709) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Abraham Lillie af Aspenäs, även kallad Jean Abraham,[1] född 2 december 1675, död 19 oktober 1738 i Bjärka, var en svensk friherre och militär.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jean Abraham Lillie blev volontär 1692, fänrik 1700, kapten 1704, major 1710, överstelöjtnant 1712, kommendant på Nya Älvsborg 1716 och överste 1722. Han utmärkte sig i slagen vid Helsingborg och Gadebusch. Han blev särskilt känd för sitt tappra försvar av Nya Älvsborg mot viceamiralen Peter Tordenskjolds dansk-norska flottstyrkor i juli 1719, för vilket han upphöjdes till friherre.
Innan striden började den 21 juli skickade Tordenskjold en förhandlare till kommendanten Lillie med en uppmaning till kapitulation. Lillie återsände förhandlaren med hälsningen att: "...om herr schoutbynachten hade något att andraga, skulle han vända sig till guvernören i Göteborg; ty från Elfsborg ämnade man svara honom endast med eld."[3]
Under tre dagar besköts Nya Älvsborgs fästningen konstant utan några längre uppehåll. Skadorna blev omfattande och bland annat förstördes en mur till följd av ett exploderande krutförråd. Även det tre våningar höga tornet skadades svårt.[4] Trots detta vägrade Lillie kapitulera utan besvarade de upprepande danska förhandlingsbuden med att han: hellre ville föras tillbaka till Göteborg som ”en död Lillie än en levande Danckwardt”. Med detta syftade han på den kapitulation, som skett den 15 juli 1719 av kommendanten Henrich Danckwardt på Karlstens fästning.
Försvaret av Nya Älvsborgs fästning väckte stor uppmärksamhet i hela Sverige och den tappre kommendanten Lillie förärades ett eget ordspråk ”De danske plocka inga svenska Lillier”.[5]
Lillie fick 1720 överkommandot på det av ryssarna hotade Vaxholms fästning och blev 1728 överste för Älvsborgs regemente.
Hans dotter Metta Magdalena (1709–1788) var gift med majoren Johan Gustaf Natt och Dag. Hans son kammarherre Clas Lillie (1708–1764) kom genom ingifte i släkten Stenbock i besittning av Såtenäs i Tun, Skar. Dennes son Jean Otto Lillie (1745–1813) var 1771 överjägmästare i Närke och 1771–1774 i Skaraborgs län.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Lillie, släkt, artikel av H. G-m, Svenskt biografiskt lexikon.
- ^ Lillie nr 168, adelsvapen.com.
- ^ Feiff, Christer (1988). "-att Nya Älvsborg till sista blodsdroppen förswara". Mölndal: Mölndals bokförlag. Libris 7678131. ISBN 91-7970-280-5. s. 7.
- ^ Kuylenstierna 1899, s. 90.
- ^ Feiff, Christer (1988). "-att Nya Älvsborg till sista blodsdroppen förswara". Mölndal: Mölndals bokförlag. Libris 7678131. ISBN 91-7970-280-5. s. 10.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Lillie nr 168, adelsvapen.com. Läst 2 juli 2015.
- Lillie, släkt, artikel av H. G-m, Svenskt biografiskt lexikon. Läst 6 juli 2015.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 198
- Feiff, Christer (1988). "-att Nya Älvsborg till sista blodsdroppen förswara". Mölndal: Mölndals bokförlag. Libris 7678131. ISBN 91-7970-280-5. s. 7 och 10.
- Kuylenstierna, Oswald (1899). Striderna vid Göta älfs mynning åren 1717 och 1719. Stockholm: Norstedt. Libris 1644371, s. 90.