Hoppa till innehållet

Johan Östling (historiker)

Från Wikipedia
För skådespelaren, se Johan Östling (skådespelare).

Eric Johan Östling, född 11 juli 1978, är en svensk historiker.

Östling är professor i historia och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds universitet. Åren 2013–2017 var han Pro Futura-forskare och sedan 2019 är han Wallenberg Academy Fellow.[1]

Östlings forskning är främst inriktad mot kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europas historia, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Sedan mitten av 2010-talet ägnar han sig särskilt åt att utveckla kunskapshistoria som fält, men hans intressen omfattar även universitetshistoria, biografier, historiografi och samspelet mellan idéer och samhällsförändring.

Efter studier och forskning i Uppsala, Göteborg, Sussex, Tübingen och Berlin disputerade Östling 2008 i historia i Lund på en avhandling om svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. För denna belönades han bland annat med Cliopriset och Nils Klim-priset. I omarbetat och översatt skick utkom den 2016 som Sweden After Nazism.

År 2016 publicerades hans andra större bok, Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland. En grund för den lades när han som Pro Futura-forskare vistades vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, Zentrum für Zeithistorische Forschung i Potsdam och Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin. Boken utkom i en engelsk utgåva 2018: Humboldt and the Modern German University.

I nära samarbete med ett flertal kollegor har han skapat en kunskapshistorisk forskningsmiljö med Lund som bas men med förgreningar i Norden och i olika internationella nätverk. I mars 2020 inrättades Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds universitet med Östling som föreståndare. Han har varit redaktör för flera kunskapshistoriska publikationer de senaste åren: Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Han är även chefredaktör för den internationella årsboken History of Intellectual Culture (De Gruyter).

År 2019 tillträdde Östling en tjänst som Wallenberg Academy Fellow, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Inom ramen för denna tjänst undersöker han humaniora i efterkrigstidens svenska och tyska offentligheter. Bland annat har han publicerat boken Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (2022).

Östling skriver regelbundet på Svenska Dagbladets kultursida, huvudsakligen understreckare men även recensioner och andra typer av texter. Under 2018 ledde han tillsammans med Lisa Irenius arbetet med Under streckets 100-årsjubileum. Östling medverkar även i tidskriften Respons och ingår i dess redaktionsråd. Åren 2013–2017 var han ordförande i juryn för Cliopriset.

  • Med livet som insats: Biografin som humanistisk genre (Lund: Sekel Bokförlag, 2007; andra upplagan 2011) (med Henrik Rosengren).
  • Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning (Stockholm: Atlantis, 2008) (diss.).
  • Nordic Narratives of the Second World War: National Historiographies Revisited (Lund: Nordic Academic Press, 2011) (med Henrik Stenius och Mirja Österberg).
  • The Humboldtian Tradition: Origins and Legacies (Leiden och Boston: Brill, 2014) (med Peter Josephson och Thomas Karlsohn).
  • Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland (Stockholm: Atlantis, 2016).
  • Sweden After Nazism: Politics and Culture in the Wake of the Second World War, övers. Peter Graves (New York och Oxford: Berghahn Books, 2016).
  • Kunskapens nya rörelser: Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan (Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien, 2016) (tillsammans med Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman och Jesper Olsson).
  • Humboldt and the Modern German University: An Intellectual History, övers. Lena Olsson (Lund: Lund University Press/Manchester University Press, 2018).
  • Circulation of Knowledge: Explorations in the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2018) (med Erling Sandmo, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar och Kari H. Nordberg).
  • Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon, Oxon/New York: Routledge, 2020) (med Niklas Olsen och David Larsson Heidenblad).
  • Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020) (med David Larsson Heidenblad och Anna Nilsson Hammar).
  • Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Göteborg och Stockholm: Makadam, 2022) (med Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg).

Utmärkelser, ledamotskap och priser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Johan Östling | Historia”. www.hist.lu.se. https://www.hist.lu.se/person/JohanOstling/. Läst 17 augusti 2022. 
  2. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]