Joachim Du Bellay
Utseende
Joachim du Bellay | |
Född | 1522[1][2][3] Liré[4], Frankrike |
---|---|
Död | 1 januari 1560[5] Paris[6] |
Begravd | Notre-Dame de Paris[7] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Universitetet i Poitiers |
Sysselsättning | Författare[8], litteraturkritiker, poet |
Föräldrar | Jean III du Bellay |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Joachim du Bellay född 1522 i Liré, död 1 januari 1560 i Paris, var en fransk författare.
du Bellay ingick i gruppen Plejaden, som försökte återuppliva antikens diktkonst i Frankrike. Hans skrev Défence et illustration de la langue françoise (1549) som utgör gruppens manifest. Han är också känd för sina sonetter, bl.a. i diktsamlingen Les regrets (1558).
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- La Défence et illustration de la langue françoise 1549
- L'olive 1949
- Les regrets 1558
- Le premier livre des antiquitez de Rome 1558
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bra Böckers lexikon, 1974
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes, BVMC författar-ID: 2026, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6p26zk6, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Universalis, Encyclopædia Britannica, Inc., 1968, Encyclopædia Universalis-ID: joachim-du-bellayencyclopaedia-universalis, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дю Белле Жоашен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 123220047, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дю Белле Жоашен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lemonde.fr , läst: 17 september 2024, ”Le 2 janvier 1560, il était donc inhumé à Notre-Dame dans la chapelle Saint-Crépin.”.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]