Jingzhe
| Longitud | Period | Datum | |
|---|---|---|---|
| Vår | |||
| 315° | Lichun | 立春 | 4 – 5 februari |
| 330° | Yushui | 雨水 | 18–19 februari |
| 345° | Jingzhe | 驚蟄 | 5 – 6 mars |
| 0° | Chunfen | 春分 | 20–21 mars |
| 15° | Qingming | 清明 | 4 – 5 april |
| 30° | Guyu | 穀雨 | 20–21 april |
| Sommar | |||
| 45° | Lixia | 立夏 | 5 – 6 maj |
| 60° | Xiaoman | 小滿 | 21–22 maj |
| 75° | Mangzhong | 芒種 | 5 – 6 juni |
| 90° | Xiazhi | 夏至 | 21–22 juni |
| 105° | Xiaoshu | 小暑 | 7 – 8 juli |
| 120° | Dashu | 大暑 | 22–23 juli |
| Höst | |||
| 135° | Liqiu | 立秋 | 7 – 8 augusti |
| 150° | Chushu | 處暑 | 23–24 augusti |
| 165° | Bailu | 白露 | 7 – 8 september |
| 180° | Qiufen | 秋分 | 23–24 september |
| 195° | Hanlu | 寒露 | 8 – 9 oktober |
| 210° | Shuangjiang | 霜降 | 23–24 oktober |
| Vinter | |||
| 225° | Lidong | 立冬 | 7 – 8 november |
| 240° | Xiaoxue | 小雪 | 22–23 november |
| 255° | Daxue | 大雪 | 7 – 8 december |
| 270° | Dongzhi | 冬至 | 21–22 december |
| 285° | Xiaohan | 小寒 | 5 – 6 januari |
| 300° | Dahan | 大寒 | 20–21 januari |
Jīngzhé (pīnyīn), Keichitsu (rōmaji) eller Kyǒngch'ip/Gyeongchip (romaja) (traditionell kinesiska: 驚蟄; förenklad kinesiska: 惊蛰; japanska: 啓蟄; koreanska: 경칩; vietnamesiska: Kinh trập; bokstavligen ”insekterna vaknar till liv”) är den tredje solarperioden i den traditionella östasiatiska lunisolarkalendern (kinesiska kalendern), som delar ett år i 24 solarperioder (節氣). Jingzhe börjar när solen når den ekliptiska longituden 345°, och varar till den når longituden 360°. Termen hänvisar dock oftare till speciellt den dagen då solen ligger på exakt 345° graders ekliptisk longitud. I den gregorianska kalendern börjar jingzhe vanligen omkring den 5 mars och varar till omkring den 20 mars.
Pentader
[redigera | redigera wikitext]Varje solarperiod kan indelas i tre pentader (候): Första pentaden (初候), andra pentaden (次候) och sista pentaden (末候). Ett år har alltså 72 pentader och för jingzhe gäller:
- Kina
- Första pentaden: traditionell kinesiska: 桃始華; förenklad kinesiska: 桃始华 (pīnyīn: Táo shǐ huá) (”persikorna börjar blomma”)
- Andra pentaden: traditionell kinesiska: 倉庚鳴; förenklad kinesiska: 仓庚鸣 (pīnyīn: Cāng gēng míng) (”gyllingarna sjunger klart”)
- Sista pentaden: traditionell kinesiska: 鷹化為鳩; förenklad kinesiska: 鹰化为鸠 (pīnyīn: Yīng huà wéi jiū) (”örnar förvandlas till duvor”)
- Japan
- Första pentaden: japanska: 蟄虫啓戸 (romanisering: Chitchū kei to) (”övervintrande insekter vaknar”)
- Andra pentaden: japanska: 桃始笑 (romanisering: Momo Hajime Emi) (”persikorna börjar blomma”)
- Sista pentaden: japanska: 菜虫化蝶 (romanisering: Na mushi-ka chō) (”larver blir fjärilar”)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ragvald, Lars; Ragvald Wai-Ling, Björverud Susanna (2012). Norstedts kinesisk-svenska ordbok: [58.000 ord och fraser] (1. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 12348257. ISBN 978-91-1-302292-5
- Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på engelska). Chinese history: a new manual. Harvard-Yenching Institue monograph series ; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13753255. ISBN 9780674067158