Jenny Velander

Jenny Velander
	Jenny Velander
Född	27 juni 1866; Färlövs församling, Sverige
Död	30 november 1938 (72 år); S:t Görans församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Pedagog, rösträttsaktivist, seminarieadjunkt, flickskollärare
Befattning
	Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skara (1904–1909); Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt; Stadsfullmäktigeledamot, Skara stad (1914–1914)
Barn	Frans Velander (f. 1883); Edy Velander (f. 1894)
	Redigera Wikidata

Jenny Maria Vilhelmina Velander, född Richter 27 juni 1866 i Färlöv, Kristianstads län,^[9] död 30 november 1938 i Sankt Görans församling i Stockholm,^[10] var en svensk pedagog, kommunalpolitiker och kvinnorättskämpe. Hon var mor till professor Edy Velander och styvmor till läkaren Frans Velander.

Biografi

Velander, som var officersdotter, genomgick Högre lärarinneseminariet 1883–1886 och bedrev pedagogiska studier i Danmark och Frankrike. Hon var 1886–1894 verksam som lärarinna vid högre flickskolor i Karlskrona, Göteborg och Jönköping. Hon gifte sig med läkaren Edvard Velander 1893, men blev änka redan året därpå. Hon fick 1895 anställning som adjunkt och 1919 som lektor vid folkskollärarinneseminariet i Skara, där hon utövade en betydelsefull pedagogisk verksamhet. Särskilt inriktade hon sig på metodiken för undervisningen i modersmålet, ett ämne inom vilket hon publicerade flera mycket använda läroböcker. Hon var även verksam genom föredrag och tal i folkbildningssyfte, i nykterhetsfrågan och i politiska ämnen.

1902 bildade Velander i Bollnäs en lokalavdelning av Frisinnade landsföreningen, och var 1903–1908 sekreterare i Röda korsets lokalavdelning i Skara. Från 1914 var hon ledamot av stadsfullmäktige i Skara. Vid fredskongressen i Varberg 1915, var Velander den enda kvinnliga talaren.^[11] Hennes tal var första programpunkten för kongressen.^[11]

Velander var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) som ledamot av dess centralstyrelse från 1903.

Velander skrev om kvinnofrågor i tidskrifter som Idun, Tidevarvet och Rösträtt för kvinnor, men även under senare delen av sitt liv antisemitiska artiklar i Nya dagligt allehanda.^[12]

Bibliografi

Holland och holländarna (1904)
Danmark och danskarna (1906)
Det Sverige som växer (1907)

Läroböcker under författarnamnet Jenny Richter

Svensk rättskrivningslära (1891; 7:e uppl. 1910)
Svensk rättskrivningslära för folkskolan (1907; 3:e uppl. 1919)
Det svenska språkets byggnad (1915)

Källor

Velander, Jenny i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Velander, Jenny i Vem är det 1925
Jenny Velander i Libris

Referenser

^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www2.ub.gu.se .^{[källa från Wikidata]}
^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läs online, core.ac.uk .^{[källa från Wikidata]}
^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se .^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt porträttarkiv: 9Y5iReTPHdAAAAAAAAAQQQ.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt porträttarkiv: 88fEYD5OMjAAAAAAAAAJpw.^{[källa från Wikidata]}
^ Färlövs födelsebok Riksarkivet
^ Sveriges dödbok 1901–2013
^ [a b] Ekström, Frida (2021). ”Kvinnlig kamp för fred. Att återskapa fredskongressen i Varberg 1915 – hundra år senare”. i Tomas Nilson & Pernilla Ottenfelt Eliasson. "Men här var det annorlunda" : Undersökningar av Hallands kultur och kulturarv. Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle vid Högskolan i Halmstad. sid. 155–166. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45728. Läst 20 oktober 2023
^ Flera artiklar under hösten 1934, bl.a. "Den judiska materialismens insats i världskulturen", 7 nov 1934.

[1c48984f5ebe5be80bde4ce969de54d26328e6ee-1] [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.^{[källa från Wikidata]}

[6b9d463b935e94d5e2394622f71c21db0dd2b085-2] äs online, www2.ub.gu.se .^{[källa från Wikidata]}

[584e90e04110631d8573340128b155791f2ded16-3] Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2f99fb9208d36072a2fc7db0c4a43ee6db83a746-4] [a b c] läs online, core.ac.uk .^{[källa från Wikidata]}

[81c0124daa99438af008081f49c4e164255c9306-5] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[2a7f9a5e110b50d23e5074523869c728dde7cea4-6] äs online, gupea.ub.gu.se .^{[källa från Wikidata]}

[09d2bbee9553c068d194ffe7cce42dbd99448bc6-7] Svenskt porträttarkiv: 9Y5iReTPHdAAAAAAAAAQQQ.^{[källa från Wikidata]}

[bc64c9f50ad260d7aa8d8055679b801394f5bc6f-8] Svenskt porträttarkiv: 88fEYD5OMjAAAAAAAAAJpw.^{[källa från Wikidata]}

[9] Färlövs födelsebok Riksarkivet

[10] Sveriges dödbok 1901–2013

[:0-11] [a b] Ekström, Frida (2021). ”Kvinnlig kamp för fred. Att återskapa fredskongressen i Varberg 1915 – hundra år senare”. i Tomas Nilson & Pernilla Ottenfelt Eliasson. "Men här var det annorlunda" : Undersökningar av Hallands kultur och kulturarv. Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle vid Högskolan i Halmstad. sid. 155–166. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45728. Läst 20 oktober 2023

[12] Flera artiklar under hösten 1934, bl.a. "Den judiska materialismens insats i världskulturen", 7 nov 1934.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]