Hoppa till innehållet

Jenny Berthelius

Från Wikipedia
Jenny Berthelius
Född29 september 1923[1]
Jakobs församling, Sverige
Död8 juni 2019[2] (95 år)
BegravdLimhamns kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[3][4]
SysselsättningÖversättare, författare, manusförfattare
Utmärkelser
Sherlock-priset (1969)
Redigera Wikidata

Jenny Elisabet Berthelius, ogift Tellberg, född 29 september 1923 i Jakobs församling i Stockholm,[5] död 8 juni 2019 i Limhamn,[6][7][8] var en svensk författare och översättare. Hon skrev både barnböcker och thrillers.

Jenny Berthelius växte upp i Helsingborg. Efter handelsgymnasium arbetade hon som sekreterare 1942–1957. Åren 1978–1982 studerade hon litteraturvetenskap vid Lunds universitet.[9] Hon skrev först kåserier och översatte barnböcker. 1968 romandebuterade hon med Mördarens ansikte men hade redan tidigare publicerat deckarnoveller i Dagens Nyheter. Hennes problemlösare är kommissarie Sanger och författarinnan Vera Kruse. De tidigare romanerna är mer traditionella pusseldeckare, medan romanerna från 1972–1973 mer betonar de psykologiska aspekterna. Mord, lilla mamma utspelar sig i Helsingborg under beredskapstiden och kretsar kring nazistiska inslag bland befolkningen.

Berthelius var medlem av Skånska Deckarsällskapet, Skånes Författarsällskap och Danskt-Svenskt Författarsällskap. Hon belönades 1969 med Expressens litterära utmärkelse Sherlock-priset för boken Den heta sommaren. Hon var också en av författarna bakom pseudonymen Bo Lagevi.

Berthelius är begravd på Limhamns kyrkogård. Hon var mor till författaren och översättaren Marie Berthelius.[10]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Barnböcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Olle finner på råd 1961
  • Fem små kaniner 1963
  • Missys sommarlov 1963
  • Guldkronan (illustr: Lucie Lundberg) 1964
  • Ingen rädder för katten (illustr: Lucie Lundberg) 1964
  • Snövit (illustr. av Francis Philips) 1965
  • Bråkiga Britta (bilder av Camilla Wendland) 1965
  • Per och Lena på cirkus (illustr. av Ray Calloway) 1966
  • Hemliga agentklubben, Malmöavdelningen 1969
  • Ödegården: ett fall för Hemliga agentklubben 1970
  • Potatisligan: ett fall för Hemliga agentklubben 1971
  • Den lilla killingen (illustr. av Robert Dallet) 1974
  • Resan till mormor: en bilderbok med verser 1974
  • Trollet, den lilla ponnyn (med saga av Jenny Berthelius; och med fakta av Nils Linnman; ill. av Gerda Muller) 1975
  • Årstiderna: vår, sommar, höst, vinter (illustr. av Rie Cramer) 1975
  • Klövergänget: ett fall för Hemliga agentklubben 1975
  • Mysterie-prick: 32 deckargåtor, 4 vol., 1977
  • Läs en saga för mig 1982
  • Smällkaramellen: ett fall för Hemliga agentklubben 1985

Lättläst

[redigera | redigera wikitext]
  • Drömsemestern (illustrerad av Tord Nygren) 1986
  • Kärlek på data (llustrationer av Aja Eriksson) 1988
  • Drömjobbet (illustrerad av Tord Nygren) 1990
  • Provdockan (llustrationer: Mikael Andersson, Bengt Olof Olsson) 1991 (antologi tills. med K. Arne Blom och Roald Dahl)
  • Drömhuset (illustrerad av Mathias Sköld) 1992
  • Valet (illustration: Linn Fleisher) 1992
  • Drömhunden (illustrerad av Mathias Sköld) 1997
  • Drömbilen (illustrerad av Mathias Sköld) 2000
  • Flykten (illustrationer: Mathias Sköld) 2002
  • Drömprinsen 2008

Kriminalromaner/thrillers

[redigera | redigera wikitext]
  • Mördarens ansikte, 1968
  • Kom ljuva krusmynta 1968
  • Den heta sommaren, 1969
  • Mannen med lien, 1970
  • Leksakspistolen, 1971
  • Offret, 1972
  • Sällskapslek 1973
  • Skräckens ABC, 1974
  • Porträtt av ett mord, 1975
  • Farväl min kära 1976
  • Maskerat mord 1977 (som Bo Lagevi)
  • Mord, lilla mamma 1977
  • Djävulsleken 1978
  • Järnblommorna 1979
  • Bron 1980
  • Hajarna 1981
  • Farlig sommar 1981
  • En död i skönhet (tidigare utgiven under namnet Bo Lagevi) 1981
  • Spegeln 1982
  • Mardrömmen 1983
  • Familjespöken 1984
  • Mångudinnans barn 1986
  • Turturduvorna i Arles 1991
  • Näckrosen 2007

Noveller och antologier

[redigera | redigera wikitext]
  • Noveller på temat kärleken och döden (ill. av Åke Arenhill) 1977
  • Skånska brottsjöar: en antologi utg. av Skånska deckarsällskapet 1978
  • Södra magasinet. 1990, Och solen speglar sig i Skåne: dikter, noveller, essäer (ill. av Åke Arenhill) 1990

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Bulle bävers hemliga ingång: en saga, av May Lee Axelson 1961
  • Heidi i bergen: efter Johanna Spyris saga 1975
  • Heidi i skolan: efter Johanna Spyris saga 1975
  • Heidi i staden: efter Johanna Spyris saga 1975
  • De vackraste sagorna av Bröderna Grimm 1975
  • Dvärgen Långnäsa, originaltext av W. Hauff 1976
  • Dödligt saldo: detektivroman av Emma Lathen 1976
  • Förvaras under lås av Laurence Henderson (Cage until tame) 1978
  • Jagad av Robert L. Fish (Pursuit) 1978
  • Tanga, det tama lejonet av Mary Patchett (Roar of the lion) 1979
  • Skuggsidan av William P. McGivern (Rogue cop) 1979
  • Helvetets portar av Jacques Martin och Gilles Chaillet (Les portes de l'enfer) 1979
  • Scarlett Dream - uppdrag i Hong Kong av Claude Moliterni (Scarlett Dream - l'inconnu de Hong Kong) 1981
  • Förrädaren av George Markstein (Traitor for a cause) 1981
  • Dataterror av Dean R. Koontz (Strike deep) 1985
  • Kvinnojägaren av John D. MacDonald (Cinnamon skin) 1986
  • På spaning efter det glömda Egypten av Jean Vercoutter, serie ”En värld av vetande”; översättning tills. med Marie Berthelius (À la recherche de l'Égypte oubliée) 1991
  • Dödsdömt byte av Jean-Patrick Manchette (Ô dingos, ô chateaux!) 1991
  • "Tjuvar!" sa katten /av Louise Munro Foley ("Thief!" said the cat) 1992
  • Spökhistorier och andra kusligheter av Kenneth Ireland (A ghostly gathering) 1993

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svenskagravar, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ The History of Nordic Women's Literature, Kvinfo och Kvinnsam, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ The History of Nordic Women's Literature, Kvinfo och Kvinnsam, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Rotemansarkivet
  6. ^ http://www.svenskagravar.se/gravsatt/90363646
  7. ^ https://www.sydsvenskan.se/2019-08-07/minnesord-om-jenny-berthelius
  8. ^ https://m.facebook.com/permalink.php?story_fbid=10156520154861938&id=53947526937
  9. ^ ”Jenny Berthelius” (på engelska). Nordic Women's Literature. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/berthelius-jenny-3/. Läst 7 augusti 2019. 
  10. ^ Presentation av Marie Berthelius. Läst 24 maj 2014

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Illustrationsbehov författare Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jenny_Berthelius&oldid=54231693”