Jenő Zichy
| Jenő Zichy | |
 | |
| Född | Zichy Jenő Ince 5 juli 1837[1][2][3] Sárszentmihály, Ungern |
|---|---|
| Död | 26 december 1906[1][2] (69 år) Merano, Italien |
| Begravd | Kerepesikyrkogården |
| Medborgare i | Ungern |
| Sysselsättning | Politiker, upptäcktsresande |
| Befattning | |
| Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns andra parlament, Bodajk electoral district (1861–1861)[4] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns tredje parlament och mandatperioden 1869-1872, Élesds individuella valdistrikt (1865–1872)[5] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns åttonde parlament, Székesfehérvár urban electoral district (1881–1884)[6] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns nionde parlament, Budapest 4th urban electoral district (1884–1887)[7] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns tionde parlament, Bobró electoral district (1887–1892) Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns elfte parlament, Bobró electoral district (1892–1896) Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns tolfte parlament, Ipolyság electoral district (1896–1901)[8] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns 13:e parlament, Székesfehérvár urban electoral district (1901–1905) Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns 14:e parlament och Ungerns 15:e parlament, Székesfehérvár urban electoral district (1905–1906)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Deák Party[5] Address Party[4] Liberala partiet[7] Party of Independence and '48[6] | |
| Barn | Gräfin Hermine Zichy de Zich et Vásonykeö[9] |
| Föräldrar | Ödön Zichy Donna Paolina, Principessa Odescalchi[9] |
| Redigera Wikidata | |
Jenő Zichy, född 5 juli 1837 i Sászentmihály, död 26 december 1906 i Merano, var en ungersk greve och forskningsresande. Han var son till Ödön Zichy (1811–1894).
Zichy företog 1892, 1895–96 och 1897–98, åtföljd av flera forskare, vidsträckta resor i Kaukasien och Centralasien för att försöka lösa frågan om ungrarnas urhem. Resultaten av dessa resor presenterades i Voyages au Caucase et en Asie centrale (två band, 1897) och (tillsammans med sina medhjälpare) Dritte asiatische Forschungsreise des Grafen Zichy (sex band, 1900–05; även på ungerska).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Zichy, 8. Eugen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Jeno Zichy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Zichy-Vásonykeő, Eugen Graf (geb. 1837), vol. 60, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 19.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 171, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 141, 142, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 176, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 270, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 201, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]