Jean De Geer (1675–1740)
| Jean De Geer | |
| Född | 19 juni 1675[1] Godegårds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 juli 1740[1] (65 år) Godegårds församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Maka | Maria Christina von Bülow (g. 1705–1713)[1] |
| Barn | Johan Carl De Geer (f. 1706) Beata Kristina De Geer (f. 1708)[2] Lovisa Vilhelmina de Geer af Gödegard (f. 1709)[2][1] Otto Wilhelm De Geer (f. 1710)[1][2] Alexander De Geer (f. 1712)[1] Hedvig Fredrika De Geer (f. 1713)[1] |
| Föräldrar | Jean De Geer[2][1] Sara Hovius[2][1] |
| Redigera Wikidata | |
Jean De Geer d.y., född 19 juni 1675 i Godegårds församling, Östergötlands län, död 15 juli 1740 i Godegårds församling, Östergötlands län, var en svensk brukspatron.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jean De Geer föddes 1675 på Godegårds bruk. Han var son till brukspatronen Jean De Geer och Sara Katarina Hovius. De Geer arbetade som brukspatron på bruket och avled där 1740. Han begravdes i familjegraven vid Godegårds kyrka.[3]
Vid ett arvsskife 1704 sålde Jean De Geers änka Sara Skyllbergs bruk till sonen Louis De Geer d.y. medan Godegård och Dammgodset såldes till sonen Jean De Geer d.y. Han bodde först några år på Dammen där han bland annat lät uppföra den första ståndsmässiga mangårdsbyggnaden på 1690-talet. Det var ett rött timrat trähus. Det är i dag det enda återstående huset vid Mariedamms herrgårdspark fast numera reveterat. Efter sin mors död 1714 flyttade han från Mariedamm till Godegård, där han 1719 uppförde den nuvarande mangårdsbyggnaden. Han köpte 1727 egendomen runt Getabo vid Storsjön och anlade där en kvarn[4] i Getaboån 10 år senare. För att hedra sina båda fruars minne beslöt han på 1710-talet att ändra det nybildade godsets namn från Dammen till Mariedam; den 1 januari 1960 ändrades stavningen till Mariedamm. När Godegårds kyrka blev för liten bekostade han 1724 en tillbyggnad och han genomdrev en rad förändringar av kyrkans lokaler, vilket resulterade i att han fick patronatsrätt i församlingen.
Familj
[redigera | redigera wikitext]De Geer gifte sig första gången 24 juni 1697 på Finspång med sin kusin Sara Maria De Geer (1662–1699). Hon var dotter till assessorn Louis De Geer och Jeanne Parmentier. Första äktenskapet blev barnlöst.[3]
De Geer gifte sig andra gången 1705 med Maria Christina von Bülow (1687–1713), dotter av det bremiska lantrådet Hartwig Christoffer von Bülow och friherrinnan Anna Elisabet Erskine. De fick tillsammans barnen brukspatronen Johan Carl De Geer (1706–1750) Louise De Geer (1707–1707), Beata Christina De Geer (1708–1773) som var gift med kammarherren Carl Gustaf Cedercreutz, Lovisa Vilhelmina De Geer (1709–1786) som var gift med hovjunkaren Axel Gyllenkrok, friherren Otto Vilhelm De Geer af Tervik (1710–1769), kaptenen Alexander De Geer (1712–1771), Hedvig Fredrika De Geer (1713–1783) som var gift med landshövdingen Carl Gustaf Roxendorff och Maria Elisabet De Geer (1713–1791) som var gift med brukspatronen Nils Bergenstråhle.[3]
Han var bror till brukspatronen på Skyllbergs bruk Louis De Geer d.y. (1677–1735) samt halvbror till Abraham Bex, Anna Margarita Bex, Lorentz Bex och Adriana Bex.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 203, läst: 24 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 203. Libris 10076748
- ^ Getabo kvarn Lerbäcks Hembygdsförening