Jaquette Liljencrantz
| Jaquette Liljencrantz | |
 | |
| Född | 4 februari 1845[1][2] Klara församling[2] |
|---|---|
| Död | 13 oktober 1920[1][2] (75 år) Köpenhamn[2] |
| Medborgare i | Sverige och Konungariket Danmark |
| Sysselsättning | Journalist, redaktör[3], politiker, kvinnosakspolitiker |
| Make | Carl Vilhelm Rasmussen |
| Föräldrar | Gösta Liljencrants |
| Släktingar | Lotten von Plomgren (syskon) Johan Liljencrantz d.y. (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Agnes Jacobina Vilhelmina (Jaquette) Liljencrantz, född 4 februari 1845 i Stockholm, död 13 oktober 1920 i Köpenhamn, var en dansk-svensk författare, journalist och kvinnosaksaktivist, engagerad i socialistisk politik och press.[4]
Liv och verk
[redigera | redigera wikitext]Jaquette Liljencrantz växte upp i en pietistisk högadlig familj som hon revolterade mot och vid 24 års ålder rymde hon till Köpenhamn. Där inledde hon ett förhållande med den norska medicinstudenten Anton Gjerding (1852–1907), som hon fick ett barn med, fött i hemlighet i Heidelberg. Sonen Anton dog emellertid efter kort tid. Gjerding gjorde slut på förhållandet och hon reste till Norge för att spåra upp honom. Därefter skrev hon anklagelseskriften Stud. Med. Anton Gjerdings forhold til J. L. – fremstillet av hende selv (1875–1876).
Hon bodde i Kristiania 1874–1875, där hon bekantade sig med Aasta Hansteen och fördjupade sitt engagemang i kvinnosaken. Tillsammans grundade de kvinnoföreningen Nemesis. Hansteen engagerade sig starkt i Liljencrantz kampanj mot Gjerding.[5] Efter att hon hade kommit tillbaka till Köpenhamn 1875 skrev Liljencrantz teaterstycket Den ugifte Kvindes juridiske Stilling, som föregrep den senare danska lagstiftningen om oäkta barns rättsliga status. 1882 utgav hon anonymt Nogle Ord om befolkningsspørgsmaalet af en Kvinde.
År 1875 blev Liljencrantz anlitad av den danska tidningen Social-Demokraten som dess första kvinnliga journalist, och året efter blev hon ledare för Den frie kvindelige Forening (DFKF). Hon var en stark röst i striden för kvinnors rösträtt och blev 1876 som enda kvinna invald i centralstyret i det danska partiet Socialdemokratiet. 1877 rymde partiledaren Louis Pio till USA. Som hans stöttepelare hamnade Liljencrantz i en svår ekonomisk situation, eftersom hon hade lånat honom en betydande summa pengar. Hon gjorde upp med honom i skriften Louis Pios Færd mod J.L, som gavs ut samma år. Partiet splittrades och hon förlorade sin ledande positionen och kom i opposition till partiet.
Hon engagerade sig därefter i högre grad i det journalistiska arbetet och grundade tidningen Minerva. Därefter var hon medarbetare vid flera kortlivade tidningar, som Herolden, Den radikala Socialist och Den radikale. Den sista var hon även medutgivare av. Från 1884 var hon utgivare av Den nya Socialist och blev därmed den första kvinnliga tidningsutgivaren i Danmark. Hennes man Carl Vilhelm Rasmussen blev hennes medarbeider, och senare även redaktör. Efter hans död 1894 blev hon ensam ansvarig för deras son. Då hade hon förlorat sin politiska och samhälleliga position; hon författade några bittra memoarer som aldrig gavs ut.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Jaquette Liljencrantz var dotter till greve Gustaf Fredric Liljencrantz, förste hovmarskalk och landshövding i Stockholms län, och hans hustru friherrinnan Johanna Jacobina Eleonora Stjernstedt. Hon var yngst av fem syskon. Bland syskonen fanns förbundsgrundaren Lotten von Plomgren och politikern greve Johan Liljencrantz den yngre. Den 23 oktober 1884 gifte hon sig med journalisten Carl Vilhelm Rasmussen (1827–1894). Makarna fick sonen Gustaf 1885.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1875: Stud. Med. Anton Gjerdings forhold til J. L. – fremstillet av hende selv 4 häften, 1875-1876, Köpenhamn
- 1877: Den ugifte Kvindes juridiske Stilling, Köpenhamn
- 1877: Louis Pios Færd mod J. L., Köpenhamn
- 1882: Nogle Ord om befolkningsspørgsmaalet af en Kvinde, Köpenhamn
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dette skrev kvinner : bibliografi over norske kvinnelige forfattere med debut før 1931. [SBH]. 1984. ISBN 82-579-0010-9. OCLC 13025140. Läst 30 maj 2020
- Halvorsen, J.B. (1892). Norsk Forfatter-Lexikon 1814-1880. Kristiania: Den Norske Forlagsforening. s. 532-533.
- Adelsvapen https://www.adelsvapen.com/genealogi/Liljencrantz_nr_120
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, www.kvinfo.dk , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Agnes Jakobina Wilmelmina (Jaquette) Liljencrantz 1845-02-04 — 1920-10-13 Journalist, kvinnosakskvinna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AgnesJakobinaWilmelminaJaquetteLiljencrantz, läst: 16 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dette skrev kvinner : bibliografi over norske kvinnelige forfattere med debut før 1931. [SBH]. 1984. ISBN 82-579-0010-9. OCLC 13025140. https://www.worldcat.org/oclc/13025140. Läst 30 maj 2020
- ^ Furier er også kvinner : Aasta Hansteen 1824-1908. Universitetsforlaget. 1984. ISBN 82-00-07268-1. OCLC 12129673. https://www.worldcat.org/oclc/12129673. Läst 30 maj 2020
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sundevall, Fia: Jaquette Liljencrantz i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (16 november 2020) CC-BY
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Dansk Kvindebiografisk Leksikon: Jaquette Liljencrantz (1845 - 1920, besökt 25/5 2020.
|