Jan-Åke Gustafsson
| Jan-Åke Gustafsson | |
 Jan-Åke Gustafsson, 22 augusti 2011. | |
| Född | 4 augusti 1943 (81 år) Stockholm |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet  |
| Sysselsättning | Biokemist, forskare |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Utmärkelser | |
| Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom näringsforskning (2004)[1] Eric K. Fernströms Nordiska Pris (2009)[2] Söderbergska priset Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Jan-Åke Gustafsson, född 4 augusti 1943, är en svensk professor samt grundare av och tidigare föreståndare för Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling vid University of Houston i Houston, Texas, USA.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gustafsson disputerade vid Karolinska institutet 1968, följt av en läkarexamen vid samma institut 1971.
I mitten av 1990-talet upptäckte en forskargrupp under Gustafssons ledning en andra kärnreceptor för det kvinnliga könshormonet östrogen, kallad ER-beta. Denna spelar en central roll i hjärnans och lungornas funktion och i immunförsvaret.
Idag utvecklas läkemedel som använder sig av denna tidigare okända östrogenreceptor för att bekämpa en rad sjukdomar, inklusive bröstcancer, prostatacancer och lungcancer.
Han har innehaft två parallella professurer: Robert A Welchs professur i biologi och biokemi (80%) vid Institutionen för biologi och biokemi, University of Houston, samt en professur i medicinsk näringslära (20%) vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet.[3]
Gustafsson har under lång tid varit en av de forskare som fått de högsta forskningsanslagen i Sverige. Han har också tilldelats flera vetenskapliga internationella och nationella pris och hedersdoktorat[3], bland annat det Nordiska Fernströmpriset, även kallat "Lilla Nobelpriset".
Gustafsson är initiativtagare till Novum Forskningspark och var en av de drivande krafterna bakom lokaliseringen av Södertörns högskola till Huddinge kommun.[4]
Det var Gustafssons arbete med att etablera och utveckla Novum Forskningspark, tillsammans med hans vetenskapliga meriter, som ledde delstaten Texas regering till att 2009 rekrytera honom för etablerandet och ledandet av Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling vid University of Houston i Houston.[3][5][6]
Gustafssons vetenskapliga publicering har (2024) enligt Scopus drygt 126 000 citeringar och ett h-index på 158.[7]
Börsaktiebolaget Karo Bio
[redigera | redigera wikitext]Gustafsson är grundare, delägare, styrelseledamot och vetenskaplig konsult till börsaktiebolaget Karo Bio AB (2016 namnändrat till Karo Pharma), ett bioteknikföretag med bas i Novum Forskningspark. Han är också koordinator för det EU-finansierade forskningsnätverket CASCADE.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Gustafsson är särbo med Leni Björklund, som är socialdemokratisk politiker.
Medlemskap
[redigera | redigera wikitext]Jan-Åke Gustafsson är medlem i Kungliga vetenskapsakademin sedan 1997 och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1998. Han är utländsk hedersmedlem i American Academy of Arts and Sciences sedan 2000 och i US National Academy of Sciences sedan 2002 Han är medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och var dess ordförande 2002–2004.
Gustafsson sitter med i styrelsen för flera ledande internationella vetenskapliga tidskrifter, bland annat Steroids, The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology, Molecular Endocrinology, Breast Cancer Research and Treatment, The Prostate, Anticancer Research, Japanese Journal of Cancer Research, Journal of Molecular Medicine, Molecular Pharmacology, Cell Metabolism, Experimental Biology and Medicine and the International Journal of Oncology.[8]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Hedersdoktor i medicin, Åbo universitet, Finland, 2011[9].
- Nordiska Fernströmpriset, 2009
- Hedersdoktor i medicin och farmaceutisk kemi, Universitetet i Milano, Milano, Italien, 2008
- Hedersprofessor, Pekings Universitet, Peking, Folkrepubliken Kina, 2008
- Honorary Professor, University of Chongqing, Chongqing, Folkrepubliken Kina, 2007
- Descartes pris för framstående vetenskapliga bidrag, 2005
- Bristol-Meyers Squibb / Mead Johnson Award for Nutrition Research, 2004
- Utländsk hedersmedlem, United States National Academy of Sciences, USA, 2002
- Fred Conrad Koch Award från Endochrine Society, USA, 2002
- Utländsk hedersledamot, American Academy of Arts and Sciences, USA, 2000
- Lorenzinis guldmedalj, Lorenzinistiftelsen, Milano, Italien, 2001
- European medal, British Society for Endochrinology, Storbritannien, 2000
- Fogarthy Scholar, National Institutes of Health, USA, 1999
- Söderbergska priset, 1998
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.med.lu.se , läst: 8 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Atterstam, Inger (21 september 2009). ”Toppforskare går till USA – för gammal för Sverige”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e3991b38-cd4c-3ebd-9768-1a41ea2dfc2a/toppforskare-gar-till-usa-for-gammal-for-sverige. Läst 11 november 2024.
- ^ ”Nu får han det nordiska Fernströmpriset”. 24 september 2009. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812063257/http://www.flemingsberg.se/sv/Nyheter/Nyheter-och-press/Flemingsbergsforskare-mottar-det-nordiska-Fernstrompriset/. Läst 11 november 2024.
- ^ ”Center for Nuclear Receptors and Cell Signaling - People - Jan-Åke Gustafsson”. University of Houston. 2014. https://uh.edu/nsm/cnrcs/people/faculty/gustafsson-lab/. Läst 11 november 2024.
- ^ Inger Atterstam (22 september 2009). ”Toppforskare går till USA - för gammal för Sverige”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2009-09-22/12/SVD.
- ^ ”Author profile - Jan Åke Gustafsson”. Elsevier Scopus. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=23468930900. Läst 11 november 2024.
- ^ CV of Honorary professor of Peking University Arkiverad 25 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kunniatohtorit 2011”. Åbo universitet. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140820010550/http://www.utu.fi/fi/sivustot/promootio/kunniatohtorit/Sivut/Kunniatohtorit-2011.aspx. Läst 19 augusti 2014.
|