Jacob van Braam
Jacob van Braam, född 1 april 1729 i Bergen op Zoom, Nederländerna, död 1 augusti 1792 i Charleville, Frankrike,[1] var en nederländsk officer i brittisk och virginsk tjänst. Han plats i historien är som George Washingtons tolk under det fransk-indianska krigets inledningsskede, då han kom att anklagas för att genom en felöversättning ha fått denne att erkänna att han lönnmördat fänrik Jumonville.[2][3]
Cartagena
[redigera | redigera wikitext]
Jacob van Braam var i brittisk tjänst under kriget om Jenkins öra och deltog i det katastrofala brittiska anfallet mot Cartagena, Colombia 1741. Där lärde han känna George Washingtons äldre bror Lawrence, som var major i Virginias provinstrupper.[2][3]
Virginia
[redigera | redigera wikitext]Efter krigets slut följde Jacob van Braam med Lawrence Washington till Mount Vernon där han blev informator för den unge George, med särskilt ansvar för hans militära uppfostran genom fäktning, fortifikationslära och armékunskap. Han var frimurare och han och Washington var medlemmar av samma loge i Fredericksburg, Virginia.[2][3]
Fort Le Boeuf
[redigera | redigera wikitext]När den unge George Washington som nyutnämnd major i milisen fick i uppdrag av guvernör Robert Dinwiddie att genomföra en beskickning till det franska fortet Le Boeuf och överlämna en officiell skrivelse från guvernören med uppmaning till fransmännen att överge Ohiolandet, medföljde Jacob van Braam som fransk tolk.[4]
Överfallet på Jumonville
[redigera | redigera wikitext]När fransmännen vägrade lämna Ohiolandet gav guvernör Dinwiddie 1754 George Washington, som då var nyutnämnd överstelöjtnant i Virginiaregementet, i uppdrag att med en truppstyrka avhysa dem från det franska Fort Duquesne.[4] Till denna styrka hörde även Jacob van Braam, som nu var kapten i Virginiaregementet.[2] När fortets kommendant fick vetskap om Washingtons expedition sände han ut ett litet detachement under fänrik Jumonville, med uppdrag att utröna om Washington trängt in på franskt territorium. När Washington genom Cristopher Gist uppmärksammats på Jumonvilles lilla styrka genomförde han ett eldöverfall på denna och Jumonville och tio kanadensare stupade.[5]
Gisslan
[redigera | redigera wikitext]Fort Duquesnes kommendanten sände efter överfallet ut en större truppstyrka inför vilken Washington och hans trupper tvingades att kapitulera. I kapitulationsvillkoren erkände Washington att han lönnmördat Jumonville, därför att han under fredstid och utan varning låtit skjuta ned honom. Eftersom fransmännen var måna om att bevara freden vidtogs inga repressalier mot Washington utan han och hans trupper fick fritt avmarschera. Som säkerhet för att villkoren skulle uppfyllas tog fransmännen två gisslan, Jacob van Braam och Robert Stobo. I säkerhet hemma i Virginia hävdade Washington dock att van Braam inte korrekt översatt ordet assassinera, och guvernör Dinwiddie vägrade att uppfylla kapitulationsvillkoren och frige de fångar som togs den 28 maj.[6] Den gisslan som fransmännen tagit fick därför inte återvända och van Braam förblev i fransk fångenskap till Montréal togs av brittiska trupper 1760 under det fransk-indianska kriget.[2]
Amerikanska frihetskriget
[redigera | redigera wikitext]Efter kriget förlänades Jacob van Braam niotusen engelska tunnland mark i Virginia för sina insatser. Under det amerikanska frihetskriget tog han ställning för den brittiske kungen och blev major vid Royal American Regiment och bataljonschef vid en bataljon som tjänstgjorde i Brittiska Västindien.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Het Utrechts Archief, notarial deed 1794 C. A. DUKER”. https://hetutrechtsarchief.nl/onderzoek/resultaten/archieven?mizig=199&miadt=39&miaet=54&micode=34-4.2023&minr=4153352&miview=ldt. Läst 28 april 2019.
- ^ [a b c d e f] Tyler 1915, s. 235.
- ^ [a b c] The Encyclopedia Americana 1918-1920, 27: 668.
- ^ [a b] Bailey 1939, s, 192-197.
- ^ Eccles 1974a, s. 150-151.
- ^ Eccles 1974, s. 149.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bailey, Kenneth P. (1939), The Ohio Company of Virginia and the westward movement, 1748-1792, Glendale: The Arthur H. Clarke Company.
- Eccles, W. J. (1974), "Coulon de Villiers, Louise", Brown & al., George W., red., Dictionary of Canadian Biography, III, Toronto: Toronto University Press, s. 148-149.
- Eccles, W. J. (1974a), "Coulon de Villiers de Jumonville, Joseph", Brown & al., George W., red., Dictionary of Canadian Biography, III, Toronto: Toronto University Press, s. 150-151.
- The Encyclopedia Americana (1918-1920), "Van Braam, Jacob", New York, Chicago, The Encyclopedia American Corporation, 27, s. 668.
- Tyler, Lyon Gardiner (1915), "Van Braam, Jacob", Encyclopedia of Virginia Biography, 2, New York, Lewis Historical Publishing Company, 1915, s. 235.