Jacob Israel Köhler
| Jacob Israel Köhler | |
| Född | 11 januari 1733[1] Eksjö[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 februari 1801[2][1] (68 år) Vadstena församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1], författare[4] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde i Vånga pastorat (1776–1791)[1] Kyrkoherde i Vadstena pastorat (1791–1801)[1] Kontraktsprost i Dals kontrakt (1791–1801)[1] | |
| Föräldrar | Johannes Köhler |
| Utmärkelser | |
| Prost (1778)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Israel Köhler, född 11 januari 1733 i Eksjö, död 12 februari 1801 i Vadstena, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Köhler föddes 1733 i Eksjö. Han var son till kyrkoherden Johannes Köhler i Vånga församling och Catharina Retzius. Köhler studerade i Linköping och blev vårterminen 1750 student vid Uppsala universitet. Han blev magister 20 juni 1758. År 1762 blev Köhler docent i latin vid Uppsala universitet. Den 30 maj 1768 blev han gymnasieadjunkt i Linköping. Den 27 december 1773 blev han konrektor i staden. Köhler prästvigdes 25 maj 1775. Köhler blev 10 april 1776 kyrkoherde i Vånga församling. Den 26 augusti 1778 blev han prost. Han blev 6 juni 1779 teologie doktor. Den 22 mars 1790 blev han kyrkoherde i Vadstena församling, med tillträde 1791. Den 21 juni 1791 blev han kontraktsprost i Dals kontrakt. Köhler avled 12 februari 1801 i Vadstena av slag och begravdes av svågern Jonas Fredric Carlström den 20 februari samma år.
Köhler blev 1776 ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. År 1779 blev han ledamot av Psalmbokskommittén.
Köhler kom även att bli utnämnd till amiralitetssuperintendent i Karlskrona 1784, domprost i Göteborg 1785 och kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai församling 1790. Men han tackade nej till dessa tjänster.
Han deltog i Utile Dulci 1769 i Stockholm.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Köhler gifte sig 8 oktober 1776 med Anna Magdalena Carlström (1748-1815). Hon var dotter till kyrkoherden Johannes Carlström i Lofta församling och Anna Catharina Rydelius. De fick tillsammans barnen Anna Magdalena (1777-1847), Catharina (1778-1828), Beata Lovisa (1780-1827), Johan, Fredrica Ulrica och Jacobina Maria.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1753 - De diverso Dramatis charactere. Uppsala.
- 1758 - De deditiis. Uppsala.
- 1762 - Memoria Episcopi Rhyzelii. Uppsala.
- 1763 - Animadversiones in rationem discendi Lingvam Latinam. P. I. Uppsala.
- 1769 - Foglarne (ur Vitterhetsnöjen).
- 1770 - Animadversiones in rationem discendi Lingvam Latinam. P. II. Uppsala.
- 1771 - Underdånigste Minne af Högstsalig Hans Majestät Konung ADOLF FREDRIC. Linköping.
- 1774 - De justo Litterarum Humaniorum pretio. Linköping.
- Trösteqväde till Lector Hulthin (ur Samlaren VII, sida 94).
Manuskript
[redigera | redigera wikitext]- 1764 - Tal öfver prins GUSTAFS födelsedag 1764.
- 1778 - Tal öfver kronoprinsen GUSTAF ADOLPHS födelse 1778 och flera Psalmer.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 405-408. Libris 41148
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 405-408.[källa från Wikidata]
- ^ Döde i Landsorterne, Inrikes Tidningar, 31 mars 1801, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 12 november 2012, Libris-URI: xv8cgdhg3hlhghx, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 121051552, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
|