Hoppa till innehållet

Jacob Fabricius (1593–1654)

Från Wikipedia
Jacob Fabricius
Född19 juli 1593[1][2]
Koszalin
Död11 augusti 1654[1][2] (61 år)
Stettin
Medborgare iTyskland
SysselsättningTeolog
Redigera Wikidata

Jacob Fabricius (ursprungligen Schmidt) född 19 juli 1593 i Köslin, död 11 augusti 1654 i Stettin, var en tysk präst och teologisk författare.

Jacob Fabricius var son till skomakaren i Köslin Joachim Schmidt. Han gick i skola i Köslin och från 1601 vid pedagogien i Stettin. Fabricius var därefter huslärare i Lübeck innan han 1614 blev student vid Rostocks universitet. 1616 anställdes han vid stadsskolan i Köslin, 1619 blev han diakon där och 1620 prost i Rügenwalde och samma år hertiglig hovpredikant. 1621 blev Fabricius hovpredikant i Stettin. Han inskrevs 1625 vid Greifswalds universitet som teologie kandidat och blev samma år teologie licentiat och året därpå teologie doktor. Efter Gustav II Adolfs landstigning i Pommern hörde kungen Fabricius predika och begärde då att få honom som sin hovpredikant, vilket i början av 1631 beviljades. Han tjänstgjorde därefter som hovpredikant och superintendent hos kungen fram till Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632. Efter slaget följde han med kungens likfärd till Wolgast 1633 och höll där en likpredikan som blev känd som "Justa gustaviana".[3] Efter det återgick han till sin tjänst i Stettin. 1634 blev han hertiglig superintendent i Hinterpommern och kyrkoherde i Marienkirche i Stettin samt professor vid gymnasiet där. På 1640-talet skrev han flera stridsskrifter mot Lübeck-teologen Jacob Stolterfoth om syner och uppenbarelser.

  1. ^ [a b] Jacob Fabricius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15589, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Fabricius,_Jakob, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Eriksson, Bo (2006). Lützen 1632: ett ödesdigert beslut. Prisma. sid. 293. ISBN 978-91-518-4430-5. Läst 30 november 2024