Hoppa till innehållet

Jacob Ekbohm

Från Wikipedia
Jakob Ekebom
Född1685[1][2]
Norrköping[1], Sverige
Död6 maj 1758[1][2]
Medborgare iSverige[1][2]
Utbildad vidUppsala universitet[1][2]
SysselsättningPolitiker[1][2], ämbetsman[1][2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1][2]
Rådman, Norrköpings rådhusrätt (1708–1716)[1][2]
Stadsfiskal, Norrköping (1712–)[1][2]
Politieborgmästare, Norrköpings rådhusrätt (1716–1717)[1]
Handelsborgmästare, Norrköpings rådhusrätt (1716–1717)[1][2]
Justitieborgmästare, Norrköpings rådhusrätt (1717–1758)[1][2]
Postmästare i Norrköping (1732–1733)[3][1][2]
Redigera Wikidata

Jakob Ekebom, döpt 12 september 1685 i Norrköping, Östergötlands län, död 6 maj 1758 i Norrköpings S:t Olofs församling, Norrköping, var en svensk borgmästare, riksdagsledamot och politiker.

Jakob Ekebom föddes 1685 i Norrköping. Han var son till rådmannen och handlanden Jakob Ekebom. Ekebom blev 1701 student vid Uppsala universitet och 1708 rådman i Norrköping samt var samtidigt från 1712 stadsfiskal. Ekebom blev handelsborgmästare och politieborgmästare i Norrköping 1716 och justitieborgmästare i Norrköping 1717. Han var 1732–1733 tillförordnad postmästare i Norrköping. Ekebom avled 1758.[4] Han begravdes 12 maj 1758 i stadskyrkan[förtydliga] i Norrköping.[källa behövs]

Ekebom var riksdagsledamot för borgarståndet i Norrköping vid riksdagen 1719, riksdagen 1720, riksdagen 1723, riksdagen 1726–1727, riksdagen 1734, riksdagen 1738–1739 och riksdagen 1740–1741.[5]

Ekebom gifte sig första gången 1708 med Anna Tjällman (död 1716), dotter till borgmästaren Eric Tjellman i Norrköping och Magdalena Bröms.[6] Han gifte sig andra gången 11 november 1722 i Navestad med Charlotta Snack (1688–1723), dotter till bergsmannen Mårten Snack och Maria Reenstierna.[6]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 117, läst: 13 juli 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 38-39, läs online, läst: 13 juli 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Otto Kugelberg, Postmästare i Sverige och Finland från äldre tider till närvarande tid, 1895, s. 122.[källa från Wikidata]
  4. ^ Odén, Klas (1902). Östgötars minne: biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900. Stockholm. sid. 117. Libris 8075143 
  5. ^ Millqvist, Viktor (1911). Svenska riksdagens borgarstånd 1719-1866: personhistoriska anteckningar. Skrifter / utgivna av Personhistoriska samfundet, 0348-7660 ; 5. Stockholm: Norstedt. sid. 38-39. Libris 8220911 
  6. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 339. Libris 10076761