J.B.S. Haldane
(Omdirigerad från J. B. S. Haldane)
| J.B.S. Haldane | |
 | |
| Född | 5 november 1892[1][2][3] Oxford[4] |
|---|---|
| Död | 1 december 1964[4][1][2] (72 år) Bhubaneswar[4], Indien |
| Medborgare i | Storbritannien och Indien |
| Utbildad vid | Dragon School Oxfords universitet  |
| Sysselsättning | Biolog[5], biokemist, universitetslärare, fysiolog, genetiker, filosof[6] |
| Arbetsgivare | University College London |
| Noterbara verk | populationsgenetik |
| Maka | Charlotte Haldane (g. 1926–1945)[7] Helen Spurway (g. 1946–)[8] |
| Föräldrar | John Scott Haldane[7] Louisa Kathleen Trotter[9][7] |
| Utmärkelser | |
| Balymedaljen (1913) Croonian Medal and Lecture (1946) Hedersdoktor vid Sorbonne (1947)[10][11] Darwinmedaljen (1952)[12] Darwin–Wallace-medaljen (1958)[13] Kimbers genetikpris (1961) Hedersdoktor vid Universitetet i Groningen | |
| Redigera Wikidata | |
J.B.S. Haldane (John Burdon Sanderson Haldane), född 5 november 1892, död 1 december 1964, var en brittisk genetiker och evolutionsbiolog. Han var son till John Scott Haldane.
Tillsammans med Ronald Fisher och Sewall Wright var han en av populationsgenetikens grundare. Den vanligaste härledningen av Michaelis-Mentens ekvation idag gjordes ursprungligen av Haldane och G. E. Briggs 1925. Haldane skrev också flera populärvetenskapliga böcker, såsom The Causes of Evolution (1934).
Haldane var marxist och medlem i det nu upplösta Communist Party of Great Britain mellan 1942 och 1950. Han vidhöll dock sin uppskattning av Josef Stalin och hans värv fram till sin död.
På svenska finns Daedalus och Icarus eller Vetenskapen och framtiden, skriven ihop med Bertrand Russell (svensk översättning av August Carr, Geber, 1924).
Berömda citat
[redigera | redigera wikitext]- När teologer frågade honom vad man kan härleda ur Skaparens hjärna från Hans skapelse, svarade Haldane "En omåttlig kärlek till skalbaggar."[14] (Han syftade på det faktum att 400 000 skalbaggarter var upptäckta.)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/J-B-S-Haldanetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft8mtc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p31106.htm#i311051, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Холдейн Джон Бёрдон Сандерсон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 133287, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p31106.htm#i311051, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), Onze nouveaux docteurs "honoris causa" de l'université de Paris, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 8 december 1947, s. 4 .[källa från Wikidata]
- ^ L'Information universitaire, 10 oktober 1947, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, docs.google.com , ”In recognition of his initiation of the modern phase of the study of the evolution of living populations.”.[källa från Wikidata]
- ^ The Darwin-Wallace Medal, Linnean Society of London, läs onlineläs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Hutchinson, G. Evelyn (17 november 1959). ”Homage to Santa Rosalia or Why Are There So Many Kinds of Animals?”. The American Naturalist "93" (870): ss. 145–159. doi:. http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(195905/06)93%3A870%3C145%3AHTSROW%3E2.0.CO;2-D.
|