Hoppa till innehållet

Jättesmaragdödla

Från Wikipedia
Jättesmaragdödla
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningÖdlor
Lacertilia
FamiljEgentliga ödlor
Lacertidae
SläkteHalsbandsödlor
Lacerta
ArtJättesmaragdödla
L. trilineata
Vetenskapligt namn
§ Lacerta trilineata
AuktorBedriaga, 1886
Utbredning
Utbredningsområde. Röda punkter: jättesmaragdödla.
Hitta fler artiklar om djur med

Jättesmaragdödla[2] (Lacerta trilineata) är en ödla med grönaktig kroppsfärg som förekommer på Balkan.

Jättesmaragdödlan är en stor, kraftigt byggd ödla, med en kroppslängd från nos till svansrot som kan nå över 16 cm, och en svanslängd som kan uppgå till dubbla kroppslängden.[3] Färgen är oftast klargrön.[4] Färgteckningen kan emellertid vara mycket variabel, se nedan.

Ödlan förekommer längs kusten och de kustnära områdena från Kroatien, Bosnien-Herzegovina, Serbien och Montenegro, samt vidare öster- och söderut till Bulgarien, sydöstra Rumänien, Albanien, Makedonien, Grekland inklusive större delen av dess övärld, till västra och centrala Turkiet.[1]

Jättesmaragdödlan är en äggläggande ödla vars habitat utgörs av sanddyner, buskage, murar, häckar, fruktplantager och övergiven jordbruksmark i torra, subtropiska områden. Arten kan även påträffas i mera fuktiga biotoper som i närheten av diken och bäckar. Den lever från havsytans nivå till åtminstone 1 600 meter över havet.[1]

Arten blir könsmogen på våren under andra levnadsåret.[3]

IUCN klassificerar arten som livskraftig ("LC"), och inga globala hot anges. Lokalt finns det dock vissa hot: I Rumänien hotas arten av habitatförlust på grund av ökat jordbruk. Flera isolerade populationer på Medelhavsöar är hotade, som underarten L. t. citrovittata på den grekiska ön Tinos. I Turkiet förkommer dessutom hot i form av bränder.[1]

The Reptile Database anger fyra underarter, IUCN ytterligare en, L. t. citrovittata (se dock nedan):[5][1]

  • Lacerta trilineata trilineata Bedriaga 1886 * Lacerta trilineata hansschweizeri Müller 1935 Förekommer på ett flertal grekiska öar.
  • Lacerta trilineata major Boulenger 1887 Kroatien, Montenegro, Bosnien‐Herzegovina, Albanien och västra Grekland.
  • Lacerta trilineata polylepidota Wettstein 1952 Kreta, Kythera.
  • Lacerta trilineata citrovittata Werner 1938 Grekiska öar. Taxonet är omdiskuterat; vissa räknar det som en egen art[6].
  1. ^ [a b c d e] Wolfgang Böhme et al. 2009 Lacerta trilineata . Från: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 februari 2023.
  2. ^ (PDF) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Statens jordbruksverks författningssamling. 2 juni 2014. ISSN 1102-0970. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/djurhalsa/2014-017.pdf. 
  3. ^ [a b] Panayiotis Pafilis och Efstratios D. Valakos (2008). ”Loss of caudal autotomy during ontogeny of Balkan Green Lizard, Lacerta trilineata (på engelska). Journal of Natural History 42. https://www.lacerta.de/AF/Bibliografie/BIB_3866.pdf. Läst 24 februari 2023. 
  4. ^ Tuğba Ergül Kalayci, Çiğdem Gül, Murat Tosunoğlu & Nurhayat Özdemir (30 augusti 2018). ”On the age structure of two samples of Lacerta trilineata BedriaGa, 1886, from different altitudes in Turkey (Squamata: Sauria: Lacertidae)” (på engelska) (PDF, 2,86 MB). HerPeToZoa (Wien) 31 (1/2). https://www.zobodat.at/pdf/HER_31_1_2_0003-0010.pdf. Läst 23 februari 2023. 
  5. ^ Peter Uetz och Jakob Hallermann. Lacerta trilineata (på engelska). The Reptile Database. Hamburgs zoologiska museum. https://reptile-database.reptarium.cz/species?genus=Lacerta&species=trilineata. Läst 22 februari 2023. 
  6. ^ Peter Uetz och Jakob Hallermann. Lacerta citrovittata (på engelska). The Reptile Database. Hamburgs zoologiska museum. https://reptile-database.reptarium.cz/species?genus=Lacerta&species=citrovittata. Läst 23 februari 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]