Ivo van Hove
| Ivo van Hove | |
 Ivo van Hove, 2 december 2010. | |
| Född | 28 oktober 1958[1][2] (66 år) Heist-op-den-Berg, Belgien |
|---|---|
| Medborgare i | Belgien |
| Sysselsättning | Teaterregissör, regissör[3], direktör[3] |
| Arbetsgivare | Vlaamse Opera |
| Utmärkelser | |
| Prosceniumprijs (2008) Laurence Olivier Award (2015) Tony Award för bästa talteaterregi (2016) Molièrepriset (2017)[4] Gouden Penning (2023)[5] Drama League Award Riddare av Arts et Lettres-orden | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Ivo van Hove, född 28 oktober 1958 i Heist-op-den-Berg i Flandern, är en belgisk teaterregissör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ivo van Hove började sin regikarriär 1981 med att sätta upp egna pjäser. Sedan 1984 har han undervisat i regi vid Artesis Hogeschool Antwerpen. Från 1990 till 2000 var han konstnärlig ledare för teatern Het Zuidelijk Toneel i Eindhoven. 1998-2004 var han chef för Holland Festival i Amsterdam. Sedan 2001 är han konstnärlig ledare för Toneelgroep Amsterdam, Nederländernas största repertoarteater. Hans uppsättningar har bjudits in till Avignonfestivalen, Edinburgh International Festival, Venedigbiennalen, Holland Festival, Theater der Welt, Wiener Festwochen och Bergmanfestivalen. Han är internationellt verksam och har gästregisserat vid bland andra Comédie-Française och Théâtre de l'Odéon i Paris, Deutsches Schauspielhaus i Hamburg, Staatstheater Stuttgart, off-Broadway-scenen New York Theatre Workshop och Broadway-scenen Walter Kerr Theater i New York, Young Vic i London och Teatro Real i Madrid. Mycket uppmärksammade har hans maratonuppsättningar av Shakespearebearbetningar blivit. 2008 spelade Toneelgroep Tragedies romaines som bestod av de tre romerska tragedierna Coriolanus, Julius Caesar och Antonius och Cleopatra med mängder av TV-skärmar på scenen, ett grepp som sedan dess blivit stilbildande. 2016 spelade Toneelgroep Kings of war som bestod av Henrik V Henrik VI och Richard III förflyttade till nutid och återigen med framträdande multimediainslag. Ivo van Hove har också gjort sig känd för att göra teater av filmmanus; auteurer vars manus han förvandlat till teater är John Cassavetes, Luchino Visconti, Pier Paolo Pasolini, Michelangelo Antonioni och Ingmar Bergman. 2015 regisserade han David Bowies och Enda Walshs musikal Lazarus på New York Theatre Workshop, uppsättningen flyttades 2016 till West End i London. Bland priser han tilldelats kan nämnas Obie Award 1998 och 2005, Laurence Olivier Award 2015, Critics' Circle Theatre Award 2015 och Tony Award 2016.
2009 gästade han Bergmanfestivalen med Ingmar Bergmans Kreten en gefluister (Viskningar och rop) med Toneelgroep och 2016 återkom han och samma teater med Jean Cocteaus Vox humana.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ivo van Hove, Encyclopædia Universalis (läst 29 juli 2017)
- Ivo van Hove, theatre-contemporain.net (läst 29 juli 2017)
- Ivo van Hove, Toneelgroep Amsterdam (läst 26 december 2016 med hjälp av Google översätt)
- Ingegärd Waaranperä: Multimedialt i Avignon, Dagens Nyheter 14/7 2008
- Ingegärd Waaranperä: Dödens färg är blå, Dagens Nyheter 27/5 2009
- Theresa Benér: Shakespeare klär av vår tids makthavare, Svenska Dagbladet 31/5 2016
- Theresa Benér: En k-pist riktas mot publiken i Avignon, Svenska Dagbladet 13/7 2016
- Theresa Benér: Drömspel i Bowies universum, Svenska Dagbladet 11/11 2016
- Johan Hilton: Stilrent och sofistikerat om ett telefonsamtal, Dagens Nyheter 1/9 2016
- Kate Kalloway: Ivo van Hove: "I give it all as Bowie gave it all – in a masked way", The Guardian 6/11 2016
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Geen tijd voor grapjes (på nederländska), NRC Handelsblad, 19 december 2015, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 501196, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, theaterencyclopedie.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Belgen Ivo van Hove en Anna Cervinka winnen Franse theaterprijzen (på nederländska), vrtnws.be, 30 maj 2017, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kvab.be .[källa från Wikidata]
|