Hoppa till innehållet

Isle of Man

(Omdirigerad från Isle of Mans historia)

Isle of Man
Mannin,
Ellan Vannin
Flagga Statsvapen
ValspråkQuocunque Jeceris Stabit
(engelska: Whithersoever you throw it, it will stand)
Nationalsång: Arrane Ashoonagh Vannin (manx)
O Land of Our Birth (engelska)

läge
Huvudstad
(även största stad)
Douglas
54°09′N 4°29′V / 54.150°N 4.483°V / 54.150; -4.483
Officiella språk engelska, manx
Statsskick Brittisk kronbesittning
 -  Lord of Mann Charles III
 -  Viceguvernör John Lorimer
 -  Premiärminister James Anthony Brown
Nationalförsamling Tynwald
 -  Överhus Legislative council
 -  Underhus House of Keys
Area
 -  Totalt 572 km² (196:e)
 -  Vatten (%) 0
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 84 655 (202:a)
 -  Befolkningstäthet 148 inv./km² (109:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $2.113 miljarder (162:e)
 -  Per capita $35,000 (12:e)
Ginikoefficient  41[1] 
HDI (2010) 0,849[2] (mycket hög) (14:e)
Valuta Man-pund & brittiskt pund
Tidszon UTC
Nationalitetsmärke GBM
Landskod IM, IMN, 833
Toppdomän .im

Isle of Man ([ˌaɪləvˈmæn]; manx: Mannin [ˈmanɪn] eller Ellan Vannin [ˈɛlʲən ˈvanɪn]) är en ö i Irländska sjön. Den ingår i Brittiska öarna och är belägen mellan Storbritannien och Irland. Den är en kronbesittning (Crown Dependency) som lyder under den brittiska monarken, men är inte en del av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Isle of Man är självstyrande på många områden, men försvar och internationella relationer sköts av Storbritannien. Öns parlament kallas Tynwald.

Isle of Man är centralt belägen i Irländska sjön, 50 kilometer från både Irland och Storbritannien. Ön är 572 kvadratkilometer stor och har en kustlinje som är 160 kilometer lång. Öns största längd, från norr (Point of Ayre) till söder (Spanish Head), är 52 kilometer och dess största bredd, från väster till öster, är 22 kilometer.[3]

Klimatet, som är tempererat, karaktäriseras av små temperaturvariationer under året med milda vintrar och svala somrar. Februari, som vanligtvis är den kallaste månaden, har en medeltemperatur på 4,9 °C. Snö och frost är sällsynt. Juli och augusti är de varmaste månaderna, då högsta temperaturen kan uppgå till omkring 17,6 °C. Den högsta temperaturen någonsin uppmättes vid Ronaldsways väderstation till 28,9 °C.[3]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Isle of Man är indelat i 22 lokala administrativa enheter, distrikt.

Den stigande havsnivån skar av ön från omgivande öar omkring 8000 f.Kr. Mycket tyder på att kolonisationen av ön ägde rum över havet någon gång före 6500 f.Kr. De första inbyggarna bodde i små naturliga skydd och livnärde sig på jakt, fiske och samlande. De använde små redskap av flinta eller ben som har hittats nära kusten.

Den neolitiska perioden markeras av införandet av jordbruket, samt bättre stenredskap och keramik. Det var under denna period som megalitiska monument började dyka upp runt ön. Under bronsåldern ersattes megalitbyggarnas stora kollektiva gravar av mindre gravar. Järnåldern markeras av ett begynnande keltiskt inflytande.

Vissa skribenter har använt namnet Eubonia i stället för Man (eller Manninmanx). Det som Tacitus benämner Mona är dock troligare Anglesey. Under den tidiga historien har ön tillhört växelvis Wales och Skottland.

Vikingabosättningen på Isle of Man tillkom i slutet av 700-talet. Vikingarna införde Tynwald.

Mellan 800 och 1265 stod ön under norsk överhöghet i form av Kungariket Man. Det började med att den norske kungen Harald Hårfager erövrade ön på 800-talet. Redan på mitten av 700-talet hade skandinaver försökt erövra ön, men förlorade striderna med upp emot 2 000 döda som följd. Sedan hans jarlar gjort sig oberoende erövrades ön på nytt av norske kungen Magnus Barfot år 1093.

Ön var fram till 1266 ett norskt skatteland, men detta år gavs skatterättigheterna till Alexander III av Skottland. Efter hans död 1290 tog Edvard I av England över, och ön regerades av England fram till 1406. Under medeltiden hade Isle of Man ett eget biskopssäte som lydde under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim.

Isle of Man har omkring 85 000 invånare (2011).[4]

Befolkningsutvecklingen på Isle of Man
År Invånare
1821
  
40 081
1831
  
41 000
1841
  
47 975
1851
  
52 387
1861
  
52 469
1871
  
54 042
1881
  
53 558
1891
  
55 608
1901
  
54 752
1911
  
52 016
1921
  
60 284
1931
  
49 308
1939
  
52 029
1951
  
55 253
1961
  
48 133
1966
  
50 423
1971
  
54 581
1976
  
61 723
1981
  
66 101
1986
  
66 060
1991
  
71 267
1996
  
74 680
2001
  
78 266
2006
  
81 952
2011
  
85 716
Vart femte år från 1961; uppskattat värde för 1939. Inkluderar besökare till ön vid folkräkningstillfället.[4]

Politik och statsskick

[redigera | redigera wikitext]

Som kronbesittning hör Isle of Man inte till Förenade kungariket, men dess regerande monark är också automatiskt Isle of Mans statschef. Statschefens titel är Lord of Mann och den nuvarande är Charles III. Hans makt representeras av en viceguvernör som fungerar officiellt på posten efter monarkens gottfinnande men i praktiken är mandatperioden fem år. Sedan 2021 har John Lorimer fungerat som viceguvernör.[5][6]

Isle of Mans parlament har två kammare: House of Keys (underhus) och Legislative Council (överhus). Parlamentet är också det äldsta som fortfarande fungerar.[7][8]. Det finns politiska partier i önationen men den största delen av de valda ledamöterna är partilösa.[9] I parlamentsval finns det 12 valkretsar och det väljs 2 ledamöter från varje krets. Parlamentsvalet hålls vart femte år.[10]

Isle of Man beviljar också egna pass, som kan ansökas av önationens invånare och de som är födda på ön.[11]

Fram till 1800-talet baserades öns ekonomi på jordbruk (havre och korn) och fiske (sill). Under 1800-talet effektiviserades jordbruket: träda användes för åkermark och mer produktiv boskap framavlades. Bly-, silver- och koppargruvor började exploateras i mitten av detta sekel.

Vid slutet av 1800-talet började turismen att utvecklas, medan gruvindustrin började avta. Fram till mitten av 1900-talet var öns ekonomi dominerad av turism. Ön attraherade först viktorianska familjer och blev sedan en viktig semesterort för brittiska och irländska turister fram till 1950-talet, men fick därefter hård konkurrens av charterindustrin.

Under 1950- och 1960-talet tog öns ekonomi en annan riktning, med en rad politiska åtgärder för att diversifiera de ekonomiska aktiviteterna: I början av 1970-talet var tillverkningsindustri, turism och finans de tre största sektorerna.[12] Under senare år har ön utvecklat en betydande finansiell industri. Ön är även ett centrum för motorsport samt är hemvist för bryggeriet Mount Murray Brewing Co Ltd. Öns mest kända pub och restaurang, Creg-ny-baa, ligger en mil norr om huvudstaden Douglas.

Joey Dunlop kör ner från Kate’s Cottage mot Creg ny Baa.

Isle of Man är känt för racing med motorfordon. Sedan 1907 har ett stort antal TT-lopp (Tourist Trophy) körts på den lilla ön som kallas världens farligaste då man kör på små smala landsvägar oftast inom bostadsområden omringade med stenmurar och lömska kurvor i hastigheter nära 300km/h, sedan starten har över 200 förare omkommit.[13]

Årligen kommer cirka 40 000 personer och 12 000 motorcyklar till Isle of Man för att se motorcykeltävlingarna.

Även biltävlingar i form av rally, kart, stock-car samt motorcykeltävlingen Manx Grand Prix körs på ön.

Isle of Man har två officiella språk: engelska och manx. Det sistnämnda är ett keltiskt språk vars sista talare, Ned Maddrell, avled år 1974. Sedan 1900-talet har man mer och mer strävat efter att försvara och revitalisera språket och idag anses språket vara vaknande.[14][15] Enligt folkräkningen år 2001 fanns det 1689 människor som rapporterade manx som sitt modersmål.[16]

Kulturen i Isle of Man har påverkats av både vikingar och keltiska folk.[17] Musslor med vit gräddsås, eller queenies, har erkänts som önationens nationalrätt år 2018.[18] En annan populär rätt är saltad och rökt sill, eller kipper, med sallad, lök och ost.[19][20]

Bryggerier, såsom Okell's Brewery och Bushy's Brewery, i Isle of Man följer fortfarande den s.k. 'rent öls lagar' från 1874 som liknar tyska Reinheitsgebot.[21]

  1. ^ ”Income inequalities”. The Poverty Site. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224183348/http://www.poverty.org.uk/. Läst 21 april 2011. 
  2. ^ ”Human Development Report 2010”. United Nations. sid. 143 ff. http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table1.pdf. Läst 21 april 2011. 
  3. ^ [a b] ”Geography” (på engelska). Isle of Man Government. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://archive.is/20120526201738/http://www.gov.im/isleofman/geography.xml. Läst 5 oktober 2009. 
  4. ^ [a b] ”Isle of Man Census Report 2011”. Isle of Man Government Treasury. https://www.gov.im/media/207882/census2011reportfinalresized_1_.pdf. Läst 21 januari 2017. 
  5. ^ ”Office of Lieutenant Governor” (på engelska). Isle of Man Government. https://www.gov.im/about-the-government/departments/cabinet-office/external-relations/crown-services/office-of-lieutenant-governor/. Läst 5 november 2021. 
  6. ^ ”A new electorate for the Isle of Man” (på engelska). BBC News. 19 november 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/politics_show/6151288.stm. Läst 5 november 2021. 
  7. ^ ”How Tynwald Works” (på engelska). isleofman.com. Arkiverad från originalet den 5 november 2021. https://web.archive.org/web/20211105153006/https://www.isleofman.com/parliament/how-tynwald-works/. Läst 5 november 2021. 
  8. ^ ”About” (på engelska). Parliament of the Isle of Man. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220811142924/https://tynwald.org.im/about/Pages/default.aspx. Läst 5 november 2021. 
  9. ^ ”ISLE OF MAN / UK” (på engelska). Parties and Elections in Europe. Arkiverad från originalet den 5 november 2021. https://web.archive.org/web/20211105135302/http://www.parties-and-elections.eu/man.html. Läst 5 november 2021. 
  10. ^ ”General Election” (på engelska). Parliament of the Isle of Man. Arkiverad från originalet den 5 november 2021. https://web.archive.org/web/20211105153005/https://www.tynwald.org.im/education/about/Pages/general-election.aspx. Läst 5 november 2021. 
  11. ^ ”Isle of Man Government - Passports”. www.gov.im. https://www.gov.im/categories/travel-traffic-and-motoring/passports/. Läst 5 november 2021. 
  12. ^ Mark Kelly (1999). ”The Demographic Implications of Economic Growth in the Isle of Man” (på engelska). Population and Environment: A Journal of Interdisciplinary Studies (Human Sciences Press, Inc) 20 (4): sid. 325–341. 
  13. ^ ”the most dangerous race in the world.”. www.buyagift.co.uk. https://www.buyagift.co.uk/content/tracks/tt.html. Läst 28 juni 2022. 
  14. ^ ”Did you know Manx is awakening?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/8601. Läst 5 november 2021. 
  15. ^ ”Manx language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Manx-language. Läst 5 november 2021. 
  16. ^ ”History, language and culture in Isle of Man” (på engelska). World Travel Guide. https://www.worldtravelguide.net/guides/europe/united-kingdom/isle-of-man/. Läst 5 november 2021. 
  17. ^ ”Culture & Heritage” (på engelska). visitiom.co.uk. https://www.visitiom.co.uk/isle-of-man/culture-and-heritage/. Läst 5 november 2021. 
  18. ^ ”National Dish of the Isle of Man” (på engelska). www.locate.im. https://www.locate.im/articles/national-dish-of-the-isle-of-man-. Läst 5 november 2021. 
  19. ^ ”'Definitely queenies with bacon': What's your favourite Manx food?” (på engelska). www.iomtoday.co.im. Arkiverad från originalet den 5 november 2021. https://web.archive.org/web/20211105153005/http://www.iomtoday.co.im/article.cfm?id=40213&headline=%27Definitely%20queenies%20with%20bacon%27%3A%20What%27s%20your%20favourite%20Manx%20food%3F&sectionIs=NEWS&searchyear=2018. Läst 5 november 2021. 
  20. ^ ”Kipper” (på engelska). BBC Good Food. https://www.bbcgoodfood.com/glossary/kipper-glossary. Läst 5 november 2021. 
  21. ^ ”Isle of Man” (på engelska). Brew Your Own. https://byo.com/article/isle-of-man/. Läst 5 november 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]