Sakernas internet
Sakernas internet[1] (från engelskans Internet of Things, IoT) är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, kan styras eller utbyta data över nätet.[2][a]
Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser[3] vilket underlättar för den fysiska världen att integreras närmare med datasystem och kan resultera i högre effektivitet, exakthet och ekonomiska fördelar.[4][5][6][7][8][9] När sakernas internet innehåller sensorer och ställdon blir det ett exempel på cyberfysiska system, dit också intelligenta hus, smarta elnät, digitala assistenter och intelligenta transportsystem hör. Inom modeindustrin kan kläder förutom att ge praktisk information, som ett tryck på axeln åt vilket håll bäraren ska gå i en korsning efter en vägbeskrivning, även ladda ner och byta mönster med hjälp av insydda lysdioder och fibrer samt till exempel skicka en kram över internet till en bärare av ett plagg som kan ändra form.[10][11]
Förutom vardagsföremål kan termen också syfta på generella system av enklare komponenter som kommunicerar med varandra, till exempel större affärssystem som moderniserats genom att delas upp i flera hårdvaruenheter som samverkar.[12]
Sakernas internet växte mycket under 2010-talet.[13] Experter uppskattar att sakernas internet kommer att bestå av mellan 20,8[14] och 50[15] miljarder saker år 2020.[uppdatering behövs] Marknadsvärdet prognostiseras till 80 miljarder dollar.[16]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Termen myntades 1999 av den brittiske entreprenören Kevin Ashton medan han arbetade vid Auto-ID Labs (från början kallat Auto-ID centers, vilket syftade på ett världsomspännande nätverk av föremål som kopplades till radio-frequency identification, eller RFID).[17] Tanken var att alla föremål och objekt skulle förses med identifierare, så att datorer skulle hantera och upprätta register.[18][19]
Koppling mot internet
[redigera | redigera wikitext]
Förutom RFID kan märkningen ske genom teknik såsom närfältskommunikation, streckkoder, QR-kod och digital vattenstämpling.[20][21] Många apparater är också kopplade till internet via Wi-Fi eller mobiltelefoninäten.
Säkerhetsproblem
[redigera | redigera wikitext]Då apparater kan styras över internet kan de också styras av obehöriga, om säkerheten inte sköts tillräckligt bra. Det förekommer att t.ex. hissar, jordvärmepumpar, luftkonditioneringsapparater och övervakningskameror, till och med kylskåp, deltar i DDoS-attacker eller skickar skräppost. Ansvarsfrågan är oklar: tillverkaren kan mena att deras ansvar tog slut då supportavtalet gjorde det, internetleverantörer har ofta klausuler där de överför ansvaret för apparaturen på konsumenten och konsumenten har svårt att vare sig bedöma säkerhetsriskerna eller åtgärda säkerhetsproblemen.[22][23][24]
Förutom att apparaterna används för attacker på andra datorer och system kan de användas för att styra de system de kontrollerar på sätt som innehavaren absolut inte skulle vilja. I ett svenskt bostadsrättsbolag försvann varmvattnet efter ett dataintrång. En butik hade sina frysar kopplade till internet via ett osäkert system, med risk för stora skador.[22] En del bilar kan möjligen styras via internet.[25] Det finns även en risk att smarta apparater infekterar datorer och andra enheter på samma nätverk med virus och skadlig kod eller att de används för att spionera på ägaren eller på vad vederbörande gör på internet.[26]
Det är vanligt att de inbyggda systemen har standardlösenord och andra säkerhetsproblem. Genom att byta lösenordet, hålla apparaten uppdaterad och koppla den till ett intranät eller virtuellt intranät istället för direkt till internet kan man öka säkerheten, men många problem återstår.[22][23]
Bland de osäkra apparaterna finns också många modem och routrar,[22] apparater som borde skydda hemnätverket mot intrång. Speciellt apparaterna för hemmabruk är problematiska. Vid ett test av sju vanliga modem visade sig inget ha bra säkerhet. År 2013 gjordes intrång på 300 000 modem i Polen.[24]
Ett annat problem är att intrång ofta är lätt om man har fysisk tillgång till apparaterna. Det gäller till exempel städare, hantverkare, före detta partners och andra som man släpper in i hemmet. I ett testhus bröt sig säkerhetsexperter in i bland annat babymonitorer, skannrar, kaffekokare, lampor, mediaspelare och kylskåp. En TV med mikrofon och kamera kunde på två minuter fås att ta upp allt som händer i hemmet och skicka det till en främmande server.[24]
Spridning
[redigera | redigera wikitext]_hemma.jpg)
Nedan är en lista över länder sorterat efter hur många apparater som är uppkopplade, per 100 invånare, enligt OECD (2015).[27] Antalet ökar snabbt, enligt en uppskattning femdubblas det på fem år.[24]
| Rankning | Land | Uppkopplade apparater |
|---|---|---|
| 1 |  Sydkorea |
37,9 |
| 2 |  Danmark |
32,7 |
| 3 |  Schweiz |
29,0 |
| 4 |  USA |
24,9 |
| 5 |  Nederländerna |
24,7 |
| 6 |  Tyskland |
22,4 |
| 7 |  Sverige |
21,9 |
| 8 |  Spanien |
19,9 |
| 9 |  Frankrike |
17,6 |
| 10 |  Portugal |
16,2 |
| 11 |  Belgien |
15,6 |
| 12 |  Storbritannien |
13,0 |
| 13 |  Kanada |
11,6 |
| 14 |  Italien |
10,2 |
| 15 |  Brasilien |
9,2 |
| 16 |  Japan |
8,2 |
| 17 |  Australien |
7,9 |
| 18 |  Mexiko |
6,8 |
| 19 |  Polen |
6,3 |
| 20 |  Kina |
6,2 |
| 21 |  Colombia |
6,1 |
| 22 |  Ryssland |
4,9 |
| 23 |  Turkiet |
2,3 |
| 24 |  Indien |
0,6 |
Enligt undersökningen Svenskarna och internet så hade 69 procent av svenskarna uppkopplade saker år 2022. Drygt hälften hade en smart-TV, var fjärde hade ett smart armbandsur och var femte hade ett uppkopplat larmsystem. Vidare hade 16 % en smart högtalare av typen Google Home eller Amazon Echo eller liknande. 7 procent hade ett elektroniskt lås till sin bostad.[28]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ "The Internet of Things (IoT) has been defined in Recommendation ITU-T Y.2060 (06/2012) as a global infrastructure for the information society, enabling advanced services by interconnecting (physical and virtual) things based on existing and evolving interoperable information and communication technologies."[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Internet of Things, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Post- och Telestyrelsen 21 juli 2020: 5G Arkiverad 15 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 mars 2021
- ^ [a b] ”Internet of Things Global Standards Initiative”. ITU. http://www.itu.int/en/ITU-T/gsi/iot/Pages/default.aspx. Läst 26 juni 2015.
- ^ https://hbr.org/resources/pdfs/comm/verizon/18980_HBR_Verizon_IoT_Nov_14.pdf
- ^ http://www.internet-of-things-research.eu/pdf/Converging_Technologies_for_Smart_Environments_and_Integrated_Ecosystems_IERC_Book_Open_Access_2013.pdf
- ^ https://www.cisco.com/c/dam/en_us/solutions/trends/iot/introduction_to_IoT_november.pdf
- ^ http://cordis.europa.eu/fp7/ict/enet/documents/publications/iot-between-the-internet-revolution.pdf
- ^ http://www.vs.inf.ethz.ch/publ/papers/Internet-of-things.pdf
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170711100702/https://www.cognizant.com/InsightsWhitepapers/Reaping-the-Benefits-of-the-Internet-of-Things.pdf. Läst 19 oktober 2017.
- ^ ”The Supply Chain: Changing at the Speed of Technology”. The Supply Chain: Changing at the Speed of Technology. https://connectedworld.com/the-supply-chain-changing-at-the-speed-of-technology/. Läst 18 september 2015. Arkiverad 8 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151008044734/https://connectedworld.com/the-supply-chain-changing-at-the-speed-of-technology/. Läst 19 oktober 2017.
- ^ Yash Mehta (4 november 2015). ”Internet of Things Meets Fashion” (på amerikansk engelska). Iotworm. http://iotworm.com/internet-of-things-meets-fashion-examples/. Läst 2 mars 2016.
- ^ Kobie, Nicole (21 april 2015). ”The Guardian” (på brittisk engelska). ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/technology/2015/apr/21/internet-of-things-future-fashion. Läst 2 mars 2016.
- ^ Romanus, Emil. ”Utveckling av moderna affärssystem och IT-lösningar”. Appetin. Arkiverad från originalet den 27 april 2016. https://web.archive.org/web/20160427022320/https://www.appetin.se/systemutveckling/framtidens-moderna-affarssystem/. Läst 19 april 2016.
- ^ ”Är internet och www samma sak?”. Internetkunskap. 27 oktober 2020. https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/ar-internet-och-www-samma-sak/. Läst 25 februari 2021.
- ^ ”Så många miljoner nya prylar kopplas upp – varje dag”. IDG.se. 8. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.650672/uppkopplade-prylar-iot. Läst 8 mars 2016.
- ^ Dave Evans (April 2011). ”The Internet of Things: How the Next Evolution of the Internet Is Changing Everything”. Cisco. https://www.cisco.com/c/dam/en_us/about/ac79/docs/innov/IoT_IBSG_0411FINAL.pdf. Läst 15 februari 2016.
- ^ Toptal - Hem Smart Home: Inhemska Internet av saker
- ^ Wood, Alex. ”The internet of things is revolutionizing our lives, but standards are a must”. theguardian.com. The Guardian. https://www.theguardian.com/media-network/2015/mar/31/the-internet-of-things-is-revolutionising-our-lives-but-standards-are-a-must. Läst 31 mars 2015.
- ^ P. Magrassi, T. Berg, A World of Smart Objects, Gartner research report R-17-2243, 12 August 2002 [1]
- ^ Commission of the European Communities (18 June 2009). ”Internet of Things — An action plan for Europe” (PDF). Internet of Things — An action plan for Europe. Arkiverad från originalet den 12 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090712003129/http://ec.europa.eu/information_society/policy/rfid/documents/commiot2009.pdf.
- ^ Techvibes From M2M to The Internet of Things: Viewpoints From Europe Arkiverad 24 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. 7 July 2011
- ^ Dr. Lara Sristava, European Commission Internet of Things Conference in Budapest, 16 May 2011 The Internet of Things - Back to the Future (Presentation)
- ^ [a b c d] Niklas Fagerström (19 oktober 2016). ”Många internetapparater är sårbara - varmvattnet kan försvinna och hissar kan skicka skräppost”. Rundradion. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/18/manga-internetapparater-ar-sarbara-varmvattnet-kan-forsvinna-och-hissar-kan.
- ^ [a b] ”IoT-bottiverkot etsivät aktiivisesti internetiin kytkettyjä laitteita” (på finska). Kommunikationsverket. 18 oktober 2016. https://www.viestintavirasto.fi/kyberturvallisuus/tietoturvanyt/2016/10/ttn201610181402.html.
- ^ [a b c d] Niklas Fagerström (1 december 2014). ”Hemelektronik kan hackas - både på distans och i hemmet”. Rundradion. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/01/hemelektronik-kan-hackas-bade-pa-distans-och-i-hemmet.
- ^ Andy Greenberg (18 oktober 2024). ”How Hackable Is Your Car? Consult This Handy Chart”. Wired. https://www.wired.com/2014/08/car-hacking-chart/.
- ^ ”Så håller du dina smarta prylar säkra”. Internetkunskap. Internetstiftelsen. https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/sa-haller-du-dina-smarta-prylar-sakra/. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Figure 6.6 Devices online per 100 inhabitants, top OECD countries. doi:.
- ^ ”Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare år 2021”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/internetanvandning-och-det-uppkopplade-hemmet/var-sjatte-har-en-roststyrd-uppkopplad-hogtalare-ar-2021/. Läst 21 mars 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sakernas internet.
|