Hoppa till innehållet

Insula (byggnad)

Från Wikipedia
Insula i Roms hamnstad Ostia, från början av 100-talet e.Kr.

Insula (latin för "ö", plural insulae) var en typ av romerskt hyreshus. Ordet kan även syfta på hyreskvarter, upp till fem våningar höga (cirka 20 meter) med bland annat gemensamma latriner.[1][2][3] Denna artikel behandlar typen av flerbostadshus (hyreskaserner[4]).

Rester av de översta våningarna på en insula nära Capitolium och Insula dell'Ara Coeli i Rom

Insulae hyste större delen av stadsmedborgarna i det antika Rom, som hade en enorm befolkning på 800 000 till 1 miljon invånare under den tidiga kejsarperioden.[5] Invånarna i en insula var vanliga människor av lägre- eller medelklass (plebejerna) och alla utom de rikaste från den övre medelklassen (equites).

Den traditionella eliten och de mycket rika bodde i domus, större enfamiljsbostäder. De två typerna av bostäder blandades i staden utan att vara segregerade i separata stadsdelar.[6] Bottenvåningen i en insula användes för tavernae, butiker och affärer, med bostäder ovanför. Precis som moderna hyreshus kunde en insula ha ett namn, vanligtvis hänvisande till byggnadens ägare.[7] Ägarna var vanligtvis rika romare och även senatorer.[5] En insula kunde också samägas, som Cicero, som ägde en åttondel av en insula och förmodligen tog in en åttondel av dess intäkter.[5] Invånarna på insulan betalade hyra för att säkra sitt boende.

Konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Strabon noterar att insula, liksom Domus, hade rinnande vatten och sanitet, men denna typ av bostäder byggdes ibland till minimal kostnad i spekulativa syften, vilket resulterade i insulae med dålig konstruktion. De byggdes i timmer, tegel och senare romersk betong och var benägna att brinna och kollapsa, vilket beskrivits av den romerske satirikern Juvenalis. Bland sina många affärsintressen spekulerade Marcus Licinius Crassus i fastigheter och ägde många insulae i staden. När en kollapsade på grund av dålig konstruktion, påstås Cicero ha sagt att han var glad att han kunde ta ut högre hyror för en ny byggnad än den som rasat.[8] Bostadsrummen var typiskt mindre i byggnadens översta våningar, med de största och dyraste lägenheterna på de nedre våningarna.

Insulan kunde byggas upp till nio våningar, innan Augustus införde en höjdgräns på cirka 20 meter. Senare reducerades detta ytterligare, till cirka 18 meter.[9][10] Den särskilt stora Insula Felicles eller Felicula låg nära Circus Flaminius i Regio IX. Den tidiga kristne författaren Tertullianus fördömer hybris i flervåningsbyggnader genom att jämföra Felicles med gudarnas höga hem.[11] Det antas att en typisk insula skulle rymma mer än 40 personer på endast 330 m². En hel struktur kan dock omfatta cirka sex till sju lägenheter, var och en med cirka 90 m² golvyta. Den enda överlevande insulan i Rom är femvåningars Insula dell'Ara Coelimed med anor från andra århundradet e.Kr., vid foten av Capitolium.[12][13]

På grund av säkerhetsproblem och extra trappor var de översta våningarna av insulae de minst eftertraktade, och därmed de billigaste att hyra.

Insula från början av 2:a århundradet e.Kr. i den romerska hamnstaden Ostia Antica

Andra exempel utanför Rom är insulae vid Ostia Antica. De ger en inblick i hur en insula kan ha sett ut under andra och tredje århundradena e.Kr. Dessa speciella strukturer på Ostia är också unika genom att de visar exempel på lyxiga insulae. Det är oklart hur vanliga dessa lyxiga insulae var.[14] Planritningen låter oss själv avgöra vad som utgör en av dessa lyxiga insulae. För det första finns det ett rektangulärt bostadsutrymme som kallas medianum varifrån alla andra rum kan nås. Dessa anslutna mottagningsrum var olika stora i vardera änden och var vanligtvis uppdelade ytterligare i två separata rum men ibland förblev var och en som ett.[15] Stora glasade fönster släppte in ljus i dessa rum. Dessa fönster har ofta utsikt över en trädgård, innergård eller gatan.[14] På de intilliggande sidorna av medianum fanns vanligtvis två Cubicula.[16] Större insulae vid Ostia tyder på att de övre våningarna kunde ha haft kök, latriner och till och med vattenledningar.[17] Ytterligare lyxiga detaljer i Ostia är utsmyckade pilastrar eller pelare som dekorerar ytterdörrar till trappor som leder upp till lägenheterna. Dekorationerna tyder på att dessa speciella insulae hyste rika personer som bodde där långsiktigt.

Enkla två- till fyrarumslägenheter fanns också i Ostia för de lägre klasserna som bor på en insula. Som man kan se i Casa Di Diana innehåller bottenvåningen en smal korridor med flera dåligt upplysta celler som leder till vad som tros vara ett gemensamt vardagsrum. Denna typ av isolering kan också hittas vid Capitolium i Rom, vilket kan tyda på att just denna utformning kunde ha varit en vanlig lösning på den höga efterfrågan på bostäder vid den tiden. Latrin och cistern för dricksvatten verkar också delas.[17] Denna typ av delat boende avsedd för de lägre klasserna hyrdes sannolikt både av korttidsinvånare eller fungerade som ett värdshus för korttidsanställda eller ambulerande arbetare.[16] Detta är dock bara gissningar eftersom det inte finns några direkta bevis till stöd för hur de uppdelades eller hur många som bebodde utrymmet samtidigt.

Reglering och administration

[redigera | redigera wikitext]

Augustus införde reformer som syftade till att öka säkerheten för byggnader Rom.[18] På grund av farorna med brand och kollaps begränsades höjden på insulae av Augustus till 70 romerska fot (20,7 m), och senare till en ospecificerad mängd[5] av kejsaren Nero efter den stora branden i Rom 64 e.Kr. Kejsaren Trajanus minskade höjden till 60 romerska fot (17,75 m).[5] Enligt de regionala katalogerna från det fjärde århundradet fanns det cirka 42 000–46 000 insulae i staden, jämfört med cirka 1 790 domus i slutet av 300-talet. Uppgifter om antalet insulae och i mindre utsträckning domus används för klassisk demografi. Stadens befolkning i slutet av det tredje århundradet tros ha varierat mellan 700 000 och 800 000, ner från mer än 1 miljon, baserat också på siffror för mängden spannmål som krävdes för att föda befolkningen i Rom och omgivande områden.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 april 2023.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Gregory S. Aldrete (2004). Daily Life in the Roman City: Rome, Pompeii and Ostia. Greenwood Publishing Group. sid. 78–80. ISBN 978-0-313-33174-9. https://books.google.com/books?id=40AjSfdJXaAC&pg=PA78 
  2. ^ Stephen L. Dyson (1 augusti 2010). Rome: A Living Portrait of an Ancient City. JHU Press. sid. 217–219. ISBN 978-1-4214-0101-0. https://books.google.com/books?id=wfN5dd5wbWgC&pg=PA21 
  3. ^ Chaitanya Iyyer (1 december 2009). Land Management. Global India Publications. sid. 147. ISBN 978-93-80228-48-8. https://books.google.com/books?id=1Bls24MgPuMC&pg=PA147 
  4. ^ ”342 (Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922)”. runeberg.org. https://runeberg.org/ordochbild/1922/0382.html. Läst 31 augusti 2023. 
  5. ^ [a b c d e] Holleran, Claire; Claridge, Amanda (24 september 2018). A companion to the city of Rome (1). Hoboken, NJ. sid. 318. ISBN 978-1-4051-9819-6. OCLC 1082874027. https://www.worldcat.org/oclc/1082874027 
  6. ^ Aldrete, Gregory S. (2007). Floods of the Tiber in Ancient Rome. Johns Hopkins University Press. sid. 213. ISBN 9780801884054. https://books.google.com/books?id=vL2ntMk7j-4C&dq=regionary&pg=PA213 
  7. ^ Names known from inscriptions or literary sources include Bolaniana, Sertoriana, Vitaliana, Eurcapriana, Felicles or Felicula, Cuminiana, and Arriana Polliana. Brouwer, Hendrik H. J. (1989). Bona Dea: The Sources and a Description of the Cult. Brill. sid. 26–27. ISBN 9004086064. https://books.google.com/books?id=gMwUAAAAIAAJ&dq=insula+Felicula+OR+Felicles&pg=PA26 
  8. ^ Aldrete, Gregory. The Roman City, p 80
  9. ^ ”Roman Living: Inside an Insula”. Arkiverad från originalet den 18 december 2009. https://web.archive.org/web/20091218112210/http://heritage-key.com/rome/roman-living-inside-insula. Läst 1 juni 2012. 
  10. ^ ”Insula (Architecture)”. https://www.britannica.com/technology/insula. Läst 12 oktober 2021. 
  11. ^ Tertullian, Against the Valentinians 7, as cited by John W. Humphrey, John P. Oleson, and Andrew N. Sherwood, Greek and Roman Technology: A Sourcebook (Routledge, 1998), p. 256 online; Lawrence Richardson, A New Topographical Dictionary of Ancient Rome (Johns Hopkins University Press, 1992), p. 209. Jerome Carcopino hyperbolically calls it a "sky-scraper" in his classic work Daily Life in Ancient Rome, pp. 26 and 28 online in an unknown edition.
  12. ^ Research project: Insula dell'Ara Coeli and the western slopes of the Capitoline". Southampton University. Hämtad 2019-01-25. The Insula dell'Ara Coeli is a part of an extensive archaeological area situated on the western slopes of the Capitol that was exposed though demolition work carried out between 1929 and 1933.
  13. ^ Andrew Wallace-Hadrill (2003). Early Christian Families in Context: An Interdisciplinary Dialogue. Wm. B. Eerdmans Publishing. sid. 14–15. ISBN 9780802839862. https://books.google.com/books?id=VjMdbpzLhRQC&dq=+insula&pg=PA3. Läst 25 januari 2019. ”Most legible and striking is the fourth floor, which is subdivided by internal corridors into a series of suites of three rooms.” 
  14. ^ [a b] Holleran, Claire; Claridge, Amanda (24 september 2018). A companion to the city of Rome (1). Hoboken, NJ. sid. 318. ISBN 978-1-4051-9819-6. OCLC 1082874027. https://www.worldcat.org/oclc/1082874027 
  15. ^ Holleran, Claire; Claridge, Amanda (24 september 2018). A companion to the city of Rome (1). Hoboken, NJ. sid. 321. ISBN 978-1-4051-9819-6. OCLC 1082874027. https://www.worldcat.org/oclc/1082874027 
  16. ^ [a b] Holleran, Claire; Claridge, Amanda (24 september 2018). A companion to the city of Rome (1). Hoboken, NJ. sid. 322. ISBN 978-1-4051-9819-6. OCLC 1082874027. https://www.worldcat.org/oclc/1082874027 
  17. ^ [a b] Holleran, Claire (2018). A Companion to the City of Rome. Hoboken New Jersey: Wiley-Blackwell. sid. 321. ISBN 9781405198196 
  18. ^ Strabo 5.3.7 http://data.perseus.org/citations/urn:cts:greekLit:tlg0099.tlg001.perseus-grc1:5.3.7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Insula_(byggnad)&oldid=55035177”