Hoppa till innehållet

Insjöar i Sverige

Från Wikipedia
Vänern och Vättern, Sveriges två största sjöar. Vänern och Vättern, Sveriges två största sjöar.
Vänern och Vättern, Sveriges två största sjöar.
Mälaren, Sveriges tredje största sjö.
Hjälmaren och Storsjön, Sveriges fjärde respektive femte största sjöar. Hjälmaren och Storsjön, Sveriges fjärde respektive femte största sjöar.
Hjälmaren och Storsjön, Sveriges fjärde respektive femte största sjöar.

Sveriges insjöar är cirka 100 000 till antalet, och landet är en av världens mest sjörika. Totalt täcker sjöarna närmare 9 procent av Sveriges totala yta.[1]

Antal och översikt

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns cirka 100 000 insjöar. Enligt forskning som presenterades av Uppsala universitet 2014 utgör detta en knapp promille av de uppskattningsvis 117 miljoner insjöarna i världen. Oräknat frusna glaciärområdenGrönland och Antarktis täcker världens sjöar knappt 4 procent av den totala landytan, och den totala längden på världens sjöstränder täcker cirka 250 varv runt jorden.[2] Detta kan jämföras med de svenska sjöarna, vilka täcker uppemot 9 procent av Sveriges landyta.[1]

Antal och storlek

[redigera | redigera wikitext]

Antalet sjöar beror på kriteriet som används för att benämna något en sjö. I UU:s beräkningsmodell används 0,2 hektar (2 000 kvadratmeter) som minimistorlek på en sjö,[2] medan SMHI använder 1 hektar som gräns.[3] I Sverige finns enligt Hydrografi i Nätverk knappt 87 000 sjöar med vattenytor som är större än 1 hektar, enligt en annan räkning med samma utgångspunkt cirka 95 700 sjöar.[4] Enligt denna sistnämnda gränsdragning är Blekinge det landskap i Sverige som har flest sjöar per kvadratkilometer.[5] Landskapet har dock betydligt färre större sjöar än grannlandskapen Småland och Skåne. I Sjöregistret hos Svenskt Vattenarkiv listas näsdtan 103 000 sjöar. SMHI och Lantmäteriet listar gemensamt över 369 000 vattensamlingar, inklusive många av betydligt mindre storlek.[3]

Cirka 80 000 svenska sjöar är mellan en och tio hektar stora. En tredjedel av den totala sjöytan i landet utgörs dock av de 23 största sjöarna, vilka alla är äver 100 kvadratkilometer i storlek.[3]

Sjöarna har totalt cirka 30 000 olika namn, där de vanligaste är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Abborrtjärnen och Lillsjön. Uppemot 40 000 av Sveriges sjöar saknar dock namn.[3]

Geografisk fördelning

[redigera | redigera wikitext]

Inom Norrbottens län finns 30 procent av Sveriges sjöar. Länet härbärgerar även landets djupaste sjö Hornavan, där de senaste mätningarna angett 212 meter som största vattendjup.[3]

De fem "sjötätaste" svenska landskapen (flest sjöar per kvadratkilometer) är Blekinge (0,32), följt av Lappland (0,27), Dalsland (0,24), Jämtland och Härjedalen (båda 0,21). Räknat efter sjöytan i procent av landskapets totala yta är Dalsland i topp, med 25 procent. Därefter följer Västergötland och Värmland (båda 19 procent), Östergötland (14 procent) och Närke (13 procent);[5] alla dessa fem landskap har del av en eller flera av Sverige fyra största insjöar.

Gotland och Öland tillhör de mest sjöfattiga landskapen i Sverige, och Öland räknas ibland som det allra sjöfattigaste med endast 17 av Sveriges 95 700 sjöar.[4] Detta förklaras till stor del av en berggrund av kalksten, ett material som har lättare för att släppa igenom regnvatten.

Hydrologiskt kan Sverige delas in i olika zoner. Dessa kan listas som:[3]

Hydrologiska områden sjöantal och storlek brutenhet geologi och biologi
Fjällområden många små och medelstora stor kalfjäll och morän
Förfjällens slättområden relativt få och stora liten myrar och morän
Mellersta och norra skogsområdena många små stor myrar och morän
Norrlands kustområden få och stora liten sedimentära slättområden
Mellansvenska slätterna mycket liten gammal havsbotten
Småländska höglandet relativt många och stora slättlandskap myrar och morän
Högplatåns västra och östra sluttningsområden många och små stor morän och kalt berg
Västkusten få och små blandad strandslätter och berg i dagen
Skåne få och små back- och slättlandskap moränlera på kalkberggrund
Kalmarslätten mycket få slättlandskap morän och sand
Öland och Gotland mycket få liten kalksten i dagen

Geologi och biologi

[redigera | redigera wikitext]

Sjöar skapas som vattensamlingar, där tillflödet från nederbörd och vattendrag är större än avflöde via vattendrag, avdunstning eller mänskligt utnyttjande som vattentäkt. Sverige har en gynnsam geologi och topografi för bildandet av sjöar, eftersom inlandsisen skapat en stor mängd sprickor och fördjupningar i berggrunden.[3]

I stora delar av Sverige har insjöar och våtmarker minskat i yta och antal genom mänsklig påverkan, genom utdikning, sjösänkning, landhöjning[3] eller naturlig igenväxning.[6]

De svenska insjöarna kan delas in efter olika naturtyper, enligt Europeiska unionens art- och habitatdirektiv. Det ger följande fem typindelningar:[1]

  • näringsfattiga sjöar
  • ävjestrandsjöar
  • kransalgssjöar
  • naturligt näringsrika sjöar
  • myrsjöar

Lista över Sveriges största insjöar

[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas de största insjöarna i Sverige. Tabellen kan sorteras efter areal eller volym.

Nr Insjöar Areal (km²) Volym (km³)
1 Vänern 5 450[3] 153[3]
2 Vättern 1 886[3] 73,5[3]
3 Mälaren 1 073[3] 14,3[3]
4 Hjälmaren 464[3] 3,0[3]
5 Storsjön 458[3] 8,0[3]
6 Torneträsk 331[3] 17,1[3]
7 Siljan 293[3] 8,1[3]
8 Hornavan 262[7][a] 11,2
9 Akkajaure 260[9] / 94–242[10] 7,8
10 Uddjaure/Uddjaur[11] 249–252[11][12][b] 3,7
11 Storavan 183,6 1,39
12 Bolmen 173,2 1,07
13 Storuman 170,7 4,19
14 Stora Lulevatten 162,7 1,31
15 Kallsjön 158,5 6,14
16 Åsnen 147,5 0,46
17 Ströms Vattudal 145,7 2,92
18 Stora Le/Foxen 136,1 0,95
19 Skagern 132,2 3,32
20 Sommen 131,9 2,20
21 Virihávrre 112,4 4,43
22 Flåsjön 110,0 2,88
23 Torrön 103,0 1,18
24 Malgomaj 102,8 3,12
25 Glafsfjorden 99,8 0,59
26 Roxen 95,0 0,46
27 Unden 92,9 2,92
28 Vásstenjávrre 89,8 2,97
29 Över-Uman 85,1 1,54
30 Vojmsjön 83,4 3,11
31 Näkten 83,1 1,36
32 Norrdellen 80,4 1,49
33 Tjaktjajávrre 76,9
34 Värmeln 74,7
35 Revsundssjön 73,5 0,12
36 Glan 73,3 0,73
37 Siiddasjávri 73,1
38 Storsjön, Gästrikland 70,7
39 Sádijávrre 68,9
40 Tjeggelvas 66,9
41 Kvarnbergsvattnet 65,9 2,72
42 Båven 64,2 0,65
43 Svegssjön 63,6
44 Runn 63,5 0,53
45 Riebnes 63,4 0,74
46 Amungen 60,7
47 Bramsöfjärden 60,2
48 Karats 59,8 0,46
49 Pieskehaure 58,8
50 Ånnsjön 57,5
51 Gardiken 56,8 0,24
52 Storjuktan 55,2 0,23
53 Mjörn 54,6 0,86
54 Kultsjön 53,4 1,18
55 Lelång 53,0 1,20
56 Åsunden, Östergötland 52,6 0,77
57 Orsasjön 52,3
58 Langas 52,3 0,65
59 Storvindeln 52,2 0,61
60 Randijaure 50,9 0,26
61 Holmsjön, Ånge kommun 50,8 0,30
62 Sördellen 50,2 1,23
63 Ivösjön 50,2 0,56
64 Skalka 49,1
65 Stor-Rensjön 48,7
66 Helgasjön 48,5 0,30
67 Yngaren 47,9 0,42
68 Västra Silen 47,0
69 Mellan-Fryken 46,7
70 Möckeln 46,1 0,13
71 Landösjön 46,1
72 Viken 45,7
73 Hotagen 45,4 0,73
74 Tåsjön 45,0 0,47
75 Färnebofjärden 44,4 0,13
76 Tåkern 44,1 0,03
77 Håckrenmagasinet 43,4 0,70
78 Bergviken 42,9
79 Vidöstern 42,6 0,19
80 Övre Fryken 41,9
81 Näldsjön 41,8
82 Stor-Blåsjön 40,3 1,34
83 Sädvvájávrre 40,1 0,76
84 Ledvattnet 39,1
85 Väsman 39,1
86 Tisnaren 37,8 0,29
87 Östra Silen 37,7 0,66
88 Juvuln 37,6
89 Holmsjön, Sundsvalls kommun 36,6 0,42
90 Trängseldammen 36,4 0,88
91 Flåren 35,3 0,14
92 Stora Gla 34,4 0,63
93 Venjanssjön 34,3
94 Råstojaure 34,1
95 Betarsjön 34,1 0,32
96 Aisjaure 34,0
97 Rusken 34,0 0,14
98 Saggat 33,8 1,02
99 Åsunden, Västergötland 32,7 0,27
100 Abelvattnet 32,6 0,36
  1. ^ Sjön är reglerad, och ytan varierar mellan 200 och 283 kvadratkilometer.[8]
  2. ^ Vattenmagasin, tillsammans med Storavan.
  1. ^ [a b c] ”Sjöar och vattendrag”. SLU.SE. https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/naturtyper/sjoar-och-vattendrag/. Läst 9 mars 2025. 
  2. ^ [a b] Waara, Anneli (2 september 2014). ”Antalet sjöar i världen äntligen räknade - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/nyheter/2014/2014-09-02-antalet-sjoar-i-varlden-antligen-raknade. Läst 9 mars 2025. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Sveriges sjöar”. SMHI. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar. Läst 9 mars 2025. 
  4. ^ [a b] ”Vattendrag och sjöar”. Ölands Naturskyddsförening. https://oland.naturskyddsforeningen.se/olands-natur-2/vattendrag-och-sjoar/. Läst 9 mars 2025. 
  5. ^ [a b] ”Sveriges sjötätaste landskap”. SMHI. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar/sveriges-sjotataste-landskap-. Läst 9 mars 2025. 
  6. ^ ”Våtmarker i Sverige”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/vatmarker-i-sverige/. Läst 9 mars 2025. 
  7. ^ ”Hornavan”. viss.lansstyrelsen.se. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA57865719&managementCycleName=Cykel_2. Läst 9 mars 2025. 
  8. ^ ”Hornavan”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hornavan. Läst 9 mars 2025. 
  9. ^ ”Akkajaure”. viss.lansstyrelsen.se. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA53776767. Läst 9 mars 2025. 
  10. ^ ”Akkajaure”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/akkajaure. Läst 9 mars 2025. 
  11. ^ [a b] ”Uddjaur”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uddjaur?isSearchResult=true. Läst 9 mars 2025. 
  12. ^ ”Uddjaure”. viss.lansstyrelsen.se. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA56064686. Läst 9 mars 2025.