Bernhard Severin Ingemann

Bernhard Severin Ingemann
	Bernhard Severin Ingemann
Född	28 maj 1789; Torkilstrup, Danmark
Död	24 februari 1862 (72 år); Sorø, Danmark
Medborgare i	Konungariket Danmark
Utbildad vid	Köpenhamns universitet
Sysselsättning	Författare, självbiograf, poet, psalmförfattare
Maka	Lucie Marie Ingemann
Utmärkelser
	Kommendör av Dannebrogorden; Riddare av Dannebrogorden
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Bernhard Severin Ingemann, född 28 maj 1789 i Torkildstrup, Falster, död 24 februari 1862 i Sorø, där han också begravdes, var en dansk diktare, romanförfattare, dramatiker och sångtextförfattare.

Biografi

Ingemann studerade juridik. Han fick ett resestipendium och for genom Europa till Rom under åren 1818–1819.

Ingemanns mest allmänt kända text är psalmen Härlig är jorden. Han var lektor vid Sorø Akademi i Danmark från 1822 och var dess direktör 1842–1849.^[7] Han var därtill skald, författare och psalmförfattare, representerad i danska Psalmebog for Kirke og Hjem. Han finns också representerad i Den svenska psalmboken 1986 med tre verk (nr 60, 297 och 495).

Han var gift med målaren Lucie Ingemann.^[8]

Helias och Beatricia: en saga från fjerde århundradet (översättning P. G. Engman, Strengnäs: tryckt hos Carl Erik Ekmarck, 1819)
Herden från Tolosa: tragedi (översättning Sven Lundblad, Em. Bruzelius, 1819)
Noveller (anonym översättning, Christianstad, 1829) [Innehåll: "Den gamle israeliten" och "Grafwården"]
Waldemar Seier: historisk roman (översättning E.V. Ruda, Haeggström, 1830) (Valdemar Sejr: historisk roman, översättning Torsten Wennström, Baltiska förlaget, 1927) (Valdemar Seier: historisk roman (översättning och bearbetning John Lennart Linder, Lindqvist, 1947)
Erik Menveds barndom: historisk roman anonym översättning, 1833)
De underjordiske: ett bornholmsk äfventyr (fri öfversättning af C.M. Ekbohrn, Helsingborg, 1833)
Konung Erik och de fredlöse: historisk roman (översättning Niklas Hans Thomson, Thompson, 1834)
Prins Otto af Danmark och hans samtid: historisk roman (anonym översättning, Hjerta, 1835)
Valda noveller (anonym översättning?, Huldberg, 1873-1874)
Barndomsvännerna (anonym översättning?, Huldberg, 1874)

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Bernhard-Severin-Ingemann topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jh6zd6, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Ingemann,_Bernhard_Severin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Ингеман Бернхард Северин, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Troy J. Bassett, At the Circulating Library, 2007, At the Circulating Library-ID: 1285.^{[källa från Wikidata]}
^ Bra Böckers lexikon, 1976
^ Fabritius, Elisabeth (15 maj 2003). ”Lucie Ingemann”. Dansk Kvindebiografisk Leksikon. KVINFO. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/646/origin/170/. Läst 29 september 2019.