Hoppa till innehållet

Ingegerd Harvard

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Märta Ingegerd Harvard, född Ancker[1] den 15 april 1936, är en svensk arkitekt, formgivare och konstnär.

Ingegerd Harvard utbildades vid Arkitektskolan på KTH i Stockholm där hon tog examen 1961 samt gick påbyggnadslinje för arkitekter på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1967.

Hon genomförde 1993 kvarteret Pulpeten och kvarteret Mårtensberg i Haninge kommun i samarbete med sin man Veikko Keränen.[2] Hon har vidare skapat lekplatser för barn, bland annat i Vällingby[3], Nacka, parken Solvändan i Vasastan (1998)[4], Tranebergs strand och på Stortorget i Gävle[5] samt debatterat lekplatsers utformning i dagspress.[6]

Harvard har också medverkat i ombyggnad och renovering av verksenhetsbyggnader som Wikmanshytte Bruk i Gamla Vikmanshyttan.[7]

Hon arbetade med utredningar om lek och fritid vid Byggforskningsinstitutet på 1970-talet. Hennes arbete där framlade hon i rapporten ”Norrlidenförsöket: en stadsdels grönytor och de boendes medverkan i planeringen” (1974). Hon har också medverkat i rapporterna ”Barns utemiljö” (SOU 1970:1) och ”Planering för friluftsliv” (Statens Naturvårdsverk/Statens institut för byggnadsforskning T 7:1971) Rapporten ”Jämspelt i leken” presenterar idéer för tillgängliga lekmiljöer och redskap. Hon utarbetade även en idéskrift åt Sveriges kommuner och landsting, ”Mer åt fler på lekplatsen” (2006). Harvard har även genomfört en rad uppdrag åt Stockholms stad som syftar till att förbättra lekplatsers tillgänglighet.[8] Hon har även varit anställd vid Naturvårdsverket.

Hon var i sitt andra äktenskap gift med skulptören Veikko Keränen [9] med vilken hon samarbetade i flera projekt kring arkitektur, skulptur, lek och offentlig utsmyckning.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • En skolgård för alla – Slutrapport 2006 – HS Stockholms Stad.[10]
  • Norrlidenförsöket: en stadsdels grönytor och de boendes medverkan i planeringen. Rapport Byggforskningen, Stockholm 1974.[11]
  • Ute i mellanrummet. (Ingår i Barnens rum, Gunnar Berefelt red. Centrum för barnkulturforskning, Stockholm 1988.)[12]
  • Jämspelt i leken. Utelekmiljöer: projekt och idéer. Hjälpmedelsinstitutet, 2003. Bilaga 3 i SOU 2003:127[13]
  • Mer åt fler på lekplatsen: bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre lekplats för alla. Sveriges kommuner och landsting, Stockholm 2006.[14][15]
  • Planering för friluftsliv. Statens naturvårdsverk 1971:7/Statens institut för byggnadsforskning T 7:1971.
  • Barns utemiljö. Betänkande avgivet av kommittén för barns utemiljö. SOU 1970:1. Stockholm: Allmänna förlaget.
  • Lek äger rum. Planering för barn och ungdomar. Anna Lenninger och Titti Olsson. Formas 2006. Kapitlet "I huvudet på en arkitekt", s. 136-143, behandlar Ingegerd Harvards arbete med lekskulpturer.
  • Ingegerd Harvard (2003) Bilaga 3:En studie om lekplatsen för barn med funktionshinder. I Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling. Slutbetänkande av barnsäkerhetsdelegationen. SOU 2003:127, sid 35-77.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Ancker
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 november 2022. https://web.archive.org/web/20221115233524/http://www.artline.a.se/projekt.htm. Läst 15 november 2022. 
  3. ^ https://www.mitti.se/nyheter/klatterstallningen-gor-comeback-i-vallingby/lmqil!2069187/
  4. ^ ”https://insynsverige.se”. 22 maj 2015. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1800918. Läst 15 november 2022. 
  5. ^ ”Barn vet bäst”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/2010-03-23/barn-vet-bast. Läst 15 november 2022. 
  6. ^ ”Ingegerd Harvard: Mer poesi lyfter lekplatser”. DN.SE. 19 mars 2001. https://www.dn.se/arkiv/kultur/ingegerd-harvard-mer-poesi-lyfter-lekplatser/. Läst 6 december 2022. 
  7. ^ https://gamlavikmanshyttan.se/gamlaindustrin/badeandamalsenligtochvackert/
  8. ^ Yumpu.com. ”En skolgård för alla - HSO Stockholm”. yumpu.com. https://www.yumpu.com/sv/document/read/17943280/en-skolgard-for-alla-hso-stockholm. Läst 15 november 2022. 
  9. ^ https://www.dn.se/arkiv/familj/veikko-keranen-okuvlig-tro-pa-klassiska-varden/
  10. ^ https://www.yumpu.com/sv/document/read/17943280/en-skolgard-for-alla-hso-stockholm
  11. ^ Harvard, Ingegerd (1974). Norrlidenförsöket : en stadsdels grönytor och de boendes medverkan i planeringen. ISBN 978-91-540-2348-6. https://libris.kb.se/bib/7415827. Läst 15 november 2022 
  12. ^ Skantze, Ann (1998). ”Barns rum som möjlighetsrum.”. Barnens rum / [Gunnar Berefelt (red)]: sid. S. 13–20. https://libris.kb.se/bib/2814275. Läst 15 november 2022. 
  13. ^ ”En studie om lekplatsen för barn med funktionshinder SOU 2003:127 Bilaga 3”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-2003-127-d8_GRB3127d8/html. Läst 15 november 2022. 
  14. ^ https://libris.kb.se/bib/10215731
  15. ^ https://tekniskhandbok.norrkoping.se/download/18.286f651716b3fd60f6e308/1560432698225/Mer%20%C3%A5t%20fler%20p%C3%A5%20lekplatsen.pdf
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingegerd_Harvard&oldid=54232146”