Indonesiens flagga

	Indonesiens flagga
	Indonesiens flagga
Användning	Nationalflagga
Proportioner	2:3
Antagen	17 augusti 1945

Indonesiens flagga (indonesiska: Sang Merah Putih, ”Den röda och vita”) är en enkel horisontell bikolor i rött och vitt, med det röda fältet överst.

Historik

Den moderna indonesiska flaggans rötter kan spåras till Majapahitrikets flagga under 1200-talet. Färgerna rött och vitt började användes i samband med frihetssträvandena från Nederländerna under 1900-talet. Indonesiska studenter i Leiden (Nederländerna) antog 1922 en rödvit flagga för sin studentförening, med huvudet av en bantengtjur i mitten. Flaggan hissades 1928 av Partai Nasional Indonesia i Bandung på Java. Ett år senare hissades en rödvit flagga under ett studentmöte i Batavia (dagens Jakarta).^[1] Den nuvarande indonesiska nationsflaggan antogs på Indonesiens självständighetsdag 17 augusti 1945. Flaggan, som har proportionerna 2:3, har det officiella namnet (Sang Merah Putih) vilket fastställs i artikel 32 i författningen från 1945.

Bendera Pusaka

Flaggan kallas även Sang Saka Merah Putih (Den upphöjda rödvita flaggan) vilket refererar till Bendera Pusaka, den faktiska fana som hissades utanför Sukarnos hem omedelbart efter att självständigheten proklamerats den 17 augusti 1945. Den ursprungliga nationsflaggan hissades varje år framför presidentpalatset på självständighetsdagen fram till 1968, då den på grund av förslitning ersattes av en kopia.^[1]

Utformning

Flaggans proportioner är 2:3 och de båda fälten är lika breda. Flaggan liknar Polens och Singapores flaggor, och är identisk med Monacos flagga, bortsett från proportionerna (Monacos flagga har proportionerna 4:5).

Färgsymbolik

Färgerna rött och vitt var Indonesiens heliga färger under 1200-talet, och har dessutom varit traditionella färger för många sydostasiatiska stater. Rött representerar människans fysiska tillvaro, och vitt symboliserar människans själ. Kombinationen av de båda färgerna representerar den fullkomliga människan.