Indisk sabeltimalia

	Indisk sabeltimalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Timalior; Timaliidae
Släkte	Pomatorhinus
Art	Indisk sabeltimalia; P. horsfieldii
Vetenskapligt namn
	§ Pomatorhinus horsfieldii
Auktor	Sykes, 1832
Utbredning

Indisk sabeltimalia^[2] (Pomatorhinus horsfieldii) är en asiatisk fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Indisk sabeltimalia är en rätt liten (22 cm) medlem av släktet med vitt ögonbrynsstreck, mörkt öga och gul näbb. Ovansidan är mörkt olivgrön och undersidan vit. Flankerna och bröstsidorna är mörka och kinden svart. Liknande gråkronad sabeltimalia är större med mörkgrå hjässa (indisk sabeltimalia har ljusare grå eller brun) och rostfärgade eller svarta flanker och bröstsidor.^[4]

Läten

Hanens läte är ett melodiskt "hup pu pu" som honan svarar med ett dämpat "kru kru".^[4]

Utbredning och systematik

Indisk sabeltimalia delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Pomatorhinus horsfieldii obscurus – nordvästra Indien (Aravallibergen i Rajasthan)
Pomatorhinus horsfieldii horsfieldii – västra Indien (västra Ghats från Satpura Range till Goa)
Pomatorhinus horsfieldii maderaspatensis – östra centrala Indien (östra Ghats från Andhra till Salem)
Pomatorhinus horsfieldii travancoreensis – sydvästra Indien (västra Ghats från norra Kanara till Kerala)

Ceylonsabeltimalia (Pomatorhinus melanurus) behandlas ibland som underart till indisk sabeltimalia.^[5] Lätena är även mycket lika gråkronad sabeltimalia och det anförs som argument att den och indisk sabeltimalia möjligen utgör en och samma art.^[6]

Levnadssätt

Indisk sabeltimalia hittas i undervegetation i skog eller plantage, men även i täta buskage och trädgårdar. Den födsöker lågt i grupper, ofta tillsammans med andra timalior, på jakt efter ryggradslösa djur.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Horsfield (1773-1859), amerikansk naturforskare, upptäcktsresande och samlare av specimen i Ostindien 1796-1818.^[7]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Pomatorhinus horsfieldii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Collar, N. & Robson, C. (2019). Indian Scimitar-babbler (Pomatorhinus horsfieldii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59454 26 september 2019).
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör indisk sabeltimalia.
Bilder & media
Wikispecies har information om Pomatorhinus horsfieldii.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Pomatorhinus horsfieldii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[grewal-4] [a b c] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

[H&M-5] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[6] Collar, N. & Robson, C. (2019). Indian Scimitar-babbler (Pomatorhinus horsfieldii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59454 26 september 2019).

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]