Indiens administrativa indelning
Utseende
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Indien är enligt sin grundlag en unionsstat. Statsskicket kan också beskrivas som att Indien är en förbundsrepublik.
Administrativa nivåer
[redigera | redigera wikitext]Landet är alltså organiserat i olika nivåer, där delstaten har betydligt mer att säga till om, än vad exempelvis länen eller landstingen har i en enhetsstat som Sverige.
- Den högsta nivån i Indien är unionsnivån, med presidenten som den formellt högste befattningshavaren. Den indiske presidenten väljs av ett elektorskollegium för en mandatperiod om 5 år. Den verkliga makt på unionsnivån, eller den federala nivån, utövas dock av centralregeringen under ledning av premiärministern. Premiärministern väljs av det indiska parlamentets underhus, Lok Sabha.
- Mellannivån består sedan av delstaterna, för närvarande 28 stycken. Varje delstat har en guvernör utnämnd av presidenten, vilket i praktiken innebär att centralregeringen utsett guvernör. Liksom på federal nivå ligger dock den verkliga makten i en regering, ledd av en premiärminister (det engelska ord som används i Indien är chief minister). Därtill kommer 8 unionsterritorier, mindre områden runt om i landet, som är direktstyrda av centralregeringen. Den lokala styresmannen kallas i allmänhet för administratör.
- Delstaterna och de federala territorierna är sedan uppdelade i distrikt, sammanlagt 593 stycken i Indien. Folkmängden i ett distrikt ligger normalt mellan 1 och 2 miljoner.
- Distrikten delas i sin tur upp i underdistrikt med olika beteckningar. Den vanligaste beteckningen är Tehsil. Totalt antal underdistrikt är 5564. Bland de administrativa basenheterna (ofta just underdistrikten) finns följande kategorier:
- Städer, 5161 stycken
- Storstadsområden, 35 stycken, med var och en över en miljon invånare. Ett storstadsområde kan också delas upp i flera distrikt (se ovan: distrikt)
- Storstäder, 27 stycken, med var och en över en miljon invånare (alla storstäder är alltså kvalificerade även som storstadsområden)
- Pamchayat, bygemenskap, eller landskommun.
Delstater och territorier
[redigera | redigera wikitext]Indien har 28 delstater, sju unionsterritorier och ett nationellt huvudstadsterritorium. Unionsterritorier administreras av presidenten genom en av denne utsedd administratör.
Delstater
[redigera | redigera wikitext]Nummer | Delstat | Geokod | Huvudstad |
---|---|---|---|
1 | Andhra Pradesh | AP | Amaravati |
2 | Arunachal Pradesh | AR | Itanagar |
3 | Assam | AS | Dispur |
4 | Bihar | BR | Patna |
5 | Chhattisgarh | CG | Raipur |
6 | Goa | GA | Panaji |
7 | Gujarat | GJ | Gandhinagar |
8 | Haryana | HR | Chandigarh |
9 | Himachal Pradesh | HP | Shimla |
11 | Jharkhand | JH | Ranchi |
12 | Karnataka | KA | Bangalore |
13 | Kerala | KL | Thiruvananthapuram |
14 | Madhya Pradesh | MP | Bhopal |
15 | Maharashtra | MH | Bombay |
16 | Manipur | MN | Imphal |
17 | Meghalaya | ML | Shillong |
18 | Mizoram | MZ | Aizawl |
19 | Nagaland | NL | Kohima |
20 | Odisha | OD | Bhubaneshwar |
21 | Punjab | PB | Chandigarh |
22 | Rajasthan | RJ | Jaipur |
23 | Sikkim | SK | Gangtok |
24 | Tamil Nadu | TN | Chennai |
10 | Telangana | TS | Hyderabad |
25 | Tripura | TR | Agartala |
26 | Uttar Pradesh | UP | Lucknow |
27 | Uttarakhand | UL | Dehradun |
28 | Västbengalen | WB | Calcutta |
Unionsterritorier och nationellt huvudstadsterritorium
[redigera | redigera wikitext]Bokstav | Territorium | Geokod | Huvudstad |
---|---|---|---|
A | Andamanerna och Nikobarerna |
AN | Port Blair |
B | Chandigarh | CH | Chandigarh |
C | Dadra och Nagar Haveli och Daman och Diu | DD | Daman |
D | Jammu och Kashmir | JK | Jammu (vinter) och Srinagar (sommar) |
H | Ladakh | LA | Leh och Kargil |
E | Lakshadweep | LD | Kavaratti |
F | National Capital Territory of Delhi |
DL | New Delhi |
G | Puducherry | PY | Puducherry |
Se även
[redigera | redigera wikitext]
|
|