Hoppa till innehållet

Impetus

Från Wikipedia

Impetus är ett historiskt begrepp i den för-newtonska mekaniken. Kroppar som rörde sig i någon riktning antogs besitta någon mängd impetus som förbrukades under färden, tills de stannade eller föll ned. I den newtonska mekaniken motsvaras begreppet närmast av rörelsemängd och tröghet.

En av de främsta företrädarna för teorin var Johannes Buridanus som levde omkring 1295–1356.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lübcke, Poul, red (1993). Filosofilexikonet: filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö. Stockholm: Forum. sid. 258. ISBN 91-37-09488-2