Hoppa till innehållet

Ilhan Omar

Från Wikipedia
Ilhan Omar

Ilhan Omar 2018.
Ledamot av USA:s representanthus från Minnesotas 5:e distrikt
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
3 januari 2019
Företrädare Keith Ellison
Född Ilhan Abdullahi Omar
4 oktober 1982 (42 år)
Mogadishu, Somalia
Politiskt parti Demokratiska partiet
Religion Islam
Barn 3
Webbplats ilhanomar.com/

Ilhan Omar, född 4 oktober 1982 i Mogadishu, är en amerikansk politiker tillhörande Minnesota Democratic–Farmer–Labor Party och Demokratiska partiet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Omar är yngst av sju syskon. Hon växte upp i Baidoa i Somalia. Som åttaåring flydde hon inbördeskriget och bodde i ett flyktingläger i Kenya i fyra år. Omar flyttade sedan till USA med sin familj.[1][2]

I mellanårsvalet i USA 2018 vann hon en plats i USA:s representanthus. Därmed blev hon tillsammans med Rashida Tlaib de två första muslimska kvinnorna i USA:s kongress.[3] Hon är också den första kvinnan med hijab och den första flyktingen som valts till kongressen.[4] Hon har utsatts för flera dödshot, trakasserier från politiska motståndare[5][6] och falska och vilseledande påståenden från Donald Trump.[7][8]

Dokumentärfilmen Time for Ilhan (2018), av Norah Shapiro, följer Omars politiska kampanj.[9][10][11]

Tidskriften Time utnämnde 2017 Omar till en av "Firsts: Women who are changing the world", en specialrapport om 46 kvinnor som bröt barriärer inom sina respektive discipliner, och presenterade henne på omslaget den 18 september.[12] Omars familj utsågs till en av de "fem familjer som förändrar världen som vi känner den" av Vogue i februari 2018 med fotografier av Annie Leibovitz.[13]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Omar har fått mycket kritik för att, enligt kritikerna, ska ha brytt sig mer om somaliska klanintriger än om sin roll som amerikansk kongressledamot. I samband med dispyterna mellan Somalia och det självstyrande Somaliland har hon haft ett mycket stort engangemang till förmån för den somaliska sidan.

I kritiken har det framförts att Omars pappa Nur Omar Mohamed, tjänstgjorde som överste under den fruktade diktatorn Siad Barre, som också var ansvarig för folkmordet mot Isaak-klanen. Därtill hade Omars farfar en mycket högt uppsatt position i Barres regim, vilket också var skälet till att familjen senare kunde ta sig till Kenya innan vidare färd till USA. Utöver folkmordet på över 200 000 Somaliländare var militären känd för sina mord och sin brutalitet, vilket innefattade sexuellt våld och tortyr.[14] [15]

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Omar beskriver sig som intersektionell feminist.[16]

Hon har försvarat sjukförsäkringssystemet Medicare, arbetat för avgiftsfri universitetsutbildning och höjd minimilön.[17][18]

Hon stöttar övergången till en grön ekonomi, har ställt sig bakom reformpaketet Green New Deal, och är en av grundarna till Global Alliance for a Green New Deal.[19][20]

Omar har varit kritisk mot USA:s utrikespolitik och har krävt minskade anslag för "evigt krig och militär aggression".[21]

Hon har fördömt Israels bosättarpolitik och militära kampanjer i de ockuperade palestinska områdena, och hon stöder rörelsen Bojkott, desinvesteringar och sanktioner (BDS).[22][23][24]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Ilhan Omar - Meet Ilhan” (på amerikansk engelska). Ilhan Omar | DFL-endorsed candidate for Congress. https://www.ilhanomar.com/about/. Läst 7 november 2018. 
  2. ^ ”Meet this former refugee who is now running for office.” (på engelska). https://www.refinery29.com/en-us/2016/11/127541/somali-american-refugee-elected-state-legislature. Läst 7 november 2018. 
  3. ^ CNN, Eli Watkins,. ”First Muslim women in Congress: Rashida Tlaib and Ilhan Omar”. CNN. https://edition.cnn.com/2018/11/06/politics/first-muslim-women-congress/index.html. Läst 7 november 2018. 
  4. ^ ”From Living in a Kenyan Refugee Camp to Winning a Seat in Congress: Meet Ilhan Omar” (på engelska). PEOPLE.com. https://people.com/politics/ilhan-omar-somalia-refugee-camp-elected-congress-minnesota/. Läst 11 november 2018. 
  5. ^ Gessen, Masha (15 april 2019). ”The Dangerous Bullying of Ilhan Omar” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/news/our-columnists/the-dangerous-bullying-of-ilhan-omar. Läst 1 juli 2022. 
  6. ^ ”Ilhan Omar reveals racist threat to shoot her at state fair” (på brittisk engelska). BBC News. 29 augusti 2019. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-49513194. Läst 1 juli 2022. 
  7. ^ ”Leave the US, Trump tells liberal congresswomen of color” (på engelska). AP NEWS. 20 april 2021. https://apnews.com/article/nj-state-wire-alexandria-ocasio-cortez-election-2020-ma-state-wire-new-york-728ada1e918a482c9e9b1f3e24937caa. Läst 1 juli 2022. 
  8. ^ Rogers, Katie; Fandos, Nicholas (14 juli 2019). ”Trump Tells Congresswomen to ‘Go Back’ to the Countries They Came From” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/07/14/us/politics/trump-twitter-squad-congress.html. Läst 1 juli 2022. 
  9. ^ ”Time for Ilhan” (på amerikansk engelska). timeforilhanfilm.com. https://www.timeforilhanfilm.com/. Läst 7 november 2018. 
  10. ^ ”'Time for Ilhan': Film Review | Tribeca 2018” (på engelska). The Hollywood Reporter. https://www.hollywoodreporter.com/review/time-ilhan-1106571. Läst 7 november 2018. 
  11. ^ Shapiro, Norah (21 april 2018). ”Time for Ilhan”. IMDb. https://www.imdb.com/title/tt8194728/. Läst 1 juli 2022. 
  12. ^ ”Minneapolis Rep. Ilhan Omar featured on Time Magazine cover” (på amerikansk engelska). Twin Cities. 8 september 2017. https://www.twincities.com/2017/09/07/minneapolis-rep-ilhan-omar-featured-on-time-magazine-cover/. Läst 1 juli 2022. 
  13. ^ Liebowitz, Annie (11 januari 2018). ”5 Families Who Are Changing The World as We Know It” (på amerikansk engelska). Vogue. https://www.vogue.com/article/families-changing-the-world-vogue-february-2018-issue. Läst 1 juli 2022. 
  14. ^ Bheria (20 februari 2022). ”Siad Barre, Somalia's Secular Dictator... And Ilhan Omar” (på amerikansk engelska). Muslim Skeptic. https://muslimskeptic.com/2022/02/20/siad-barre-somalias-secular-dictator-and-ilhan-omar/. Läst 28 februari 2024. 
  15. ^ ”Has Ilhan Omar imported the ideology of a Somali dictator to America?”. https://www.israelnationalnews.com/news/352827. Läst 28 februari 2024. 
  16. ^ ”Ilhan Omar (@IlhanMN) | Twitter”. twitter.com. https://twitter.com/IlhanMN. Läst 7 november 2018. 
  17. ^ ”Mellanårsvalet historiskt för flera minoritetsgrupper”. SVT Nyheter. 7 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/mellanarsvalet-historiskt-for-flera-minoritetsgrupper. Läst 7 november 2018. 
  18. ^ ”Ilhan Omar - Vision” (på amerikansk engelska). Ilhan Omar | DFL-endorsed candidate for Congress. https://www.ilhanomar.com/vision/. Läst 7 november 2018. 
  19. ^ Aronoff, Kate; Aronoff, Kate; Aronoff, Kate (19 juli 2021). ”A New Global Group of 21 Lawmakers Will Pressure Countries on Climate Change”. The New Republic. ISSN 0028-6583. https://newrepublic.com/article/162999/ilhan-omar-global-green-new-deal. Läst 1 juli 2022. 
  20. ^ ”Global Alliance for a Green New Deal — We can all flourish” (på amerikansk engelska). Global Alliance for a Green New Deal. https://www.globalgreennewdeal.org/. Läst 1 juli 2022. 
  21. ^ Witt, Emily (15 augusti 2018). ”How Ilhan Omar Won Over Hearts in Minnesota’s Fifth” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/news/dispatch/how-ilhan-omar-won-over-hearts-in-minnesotas-fifth. Läst 1 juli 2022. 
  22. ^ Stolberg, Sheryl Gay (16 april 2019). ”For Democrats, Ilhan Omar Is a Complicated Figure to Defend” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/04/16/us/politics/ilhan-omar-democrats.html. Läst 1 juli 2022. 
  23. ^ Kotch, Alex (13 februari 2019). ”Ilhan Omar is right about the influence of the Israel lobby” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/commentisfree/2019/feb/13/ilhan-omar-is-right-about-the-influence-of-the-israel-lobby. Läst 1 juli 2022. 
  24. ^ ”Analysis | What the controversy over Ilhan Omar’s tweets tells us about AIPAC today” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/news/monkey-cage/wp/2019/02/12/what-the-controversy-over-ilhan-omars-tweets-tells-us-about-aipac-today/. Läst 1 juli 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ilhan_Omar&oldid=55817257”