Hypokondri
| Hypokondri | |
| Latin: hypochondria, nosomania | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F45.2 |
| ICD-9 | 300.7 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hypokondri innebär en ogrundad övertygelse om, eller överdriven rädsla för, att själv ha eller utveckla en svår sjukdom.
I vardagligt tal används begreppet ofta synonymt med hälsoångest, nosomani och inbillningssjuka.
Hypokondri skiljer sig från simulering och Münchhausens syndrom, där patienten medvetet förfalskar sjukdomssymptom.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet hypokondri kommer från hypokondrium, från klassisk grekiska ὑποχόνδριος (hýpochóndrios), ’som ligger under revbensbrosken’. Det var därifrån man först trodde att hypokondrin hade sitt ursprung[1][2].
Hypokondri som psykiatrisk diagnos
[redigera | redigera wikitext]Utöver den vardagliga betydelsen kan "hypokondri" även åsyfta en psykiatrisk diagnos.
Enligt diagnossystemet ICD-10 klassificeras hypokondri (F45.2) som ett somatoformt syndrom[3][4]. För att ställa diagnosen hypokondri enligt ICD-10 krävs följande:
- (a) en ihållande övertygelse om att minst en allvarlig fysisk sjukdom ligger bakom aktuella symptom, trots att upprepade medicinska undersökningar ej kunnat påvisa detta, alternativt (b) en ihållande upptagenhet med en upplevd avvikelse eller deformation
- en ovillighet att acceptera läkares rådgivning och försäkran om att ingen fysisk sjukdom ligger bakom symptomen
Hypokondri ingick tidigare även i diagnossystemet Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), senast i DSM-IV[5], men har nu strukits. I diagnossystemets nyaste version (DSM-5) specificeras istället diagnoserna kroppssyndrom (300.82) och sjukdomsångest (300.7)[6].
Trots att hypokondri, både i ICD-10 och gamla DSM-versioner, tillhör de somatoforma syndromen har många forskare och kliniker argumenterat för att hypokondri bör betraktas som ett ångestsyndrom[7][8][9].
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Hypokondri ansågs länge vara svårbehandlat[10][8][11][12], men synen på problemet är idag mer optimistisk.[11]
Den mest väletablerade behandlingen för hypokondri är kognitiv beteendeterapi (KBT)[11][13]. KBT för hälsoångest och hypokondri kan förmedlas både som individualterapi, i gruppformat och genom självhjälpslitteratur.
Det är också möjligt att förmedla effektiv KBT för hälsoångest och hypokondri via internet[14][15] med goda långtidseffekter[16]. Denna metod har utprovats av svenska forskare vid Karolinska Institutet och Internetpsykiatrienheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.[14]
Lovande fynd har även gjorts med vissa läkemedel.[17]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenska Akademiens ordbok: Hypokondri (tryckår 1932)
- ^ Svenska Akademiens ordbok: hypokondrium (tryckår 1932)
- ^ World Health Organization (1992). The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders
- ^ ”ICD-10 (ICD-10-SE) Diagnoskoder”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/icd.aspx?avssCode=F00&avseCode=F99&katsCode=F40&kateCode=F48&sCode=F45&klass=KSH. Läst 11 maj 2015.
- ^ American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV-TR
- ^ American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5
- ^ Braddock, A. E. Abramowitz, J. S. (2006). ”Listening to hypochondriasis and hearing health anxiety”. Expert Review of Neurotherapeutics 6 (9): sid. 1307-1312. doi:.
- ^ [a b] Warwick, H. M. C. Salkovskis, P. M. (1990). ”Hypochondriasis”. Behaviour Research and Therapy 28 (2): sid. 105-117. doi:.
- ^ Olatunji, B. O. Deacon, B. J. Abramowitz, J. S. (2009). Is hypochondriasis an anxiety disorder?. "194". sid. 481-482. doi:.
- ^ [www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1846563/ ”Hypochondriasis”]. British medical journal 2 (5472): sid. 1199. 1965. www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1846563/.
- ^ [a b c] Taylor, S. Asmundson, G. J. G. Coons, M. J. (2005). ”Current Directions in the Treatment of Hypochondriasis”. Journal of Cognitive Psychotherapy: An International Quarterly 19 (3): sid. 285-304. doi:.
- ^ Barsky, A. J. Geringer, E. Wool, C. A. (1988). ”A cognitive-educational treatment for hypochondriasis”. General Hospital Psychiatry 10: sid. 322-327. doi:.
- ^ Olatunji, B.O. Kauffman, B. Y. Meltzer, S. Davis, M. L. Smits, J. A. J. Powers, M. B. (2014). ”Cognitive-behavioral therapy for hypochondriasis/health anxiety: A meta-analysis of treatment outcome and moderators”. Behaviour Research and Therapy 58: sid. 65-74. doi:.
- ^ [a b] Hedman, E. Andersson, G. Andersson, E. Ljótsson, B. Rück, C. Asmundson, G. J. G. Lindefors, N. (2011). ”Internet-based cognitive–behavioural therapy for severe health anxiety: randomised controlled trial”. The British Journal of Psychiatry 198 (3): sid. 230-236. doi:.
- ^ Hedman, E. Axelsson, E. Görling, A. Ritzman, C. Ronnheden, M. El Alaoui, S. Andersson, E. Lekander, M. Ljótsson, B. (2014). ”Internet-delivered exposure-based cognitive-behavioural therapy and behavioural stress management for severe health anxiety: randomised controlled trial”. The British Journal of Psychiatry 205 (4): sid. 307-314. doi:.
- ^ Hedman, E. Andersson, E. Lindefors, N. Andersson, G. Rück, C. Ljótsson, B. (2013). ”Cost-effectiveness and long-term effectiveness of Internet-based cognitive behaviour therapy for severe health anxiety”. Psychological Medicine 43 (2): sid. 363-374. doi:.
- ^ Louw, K.-A. Hoare, J. J. Stein, D. (2014). ”Pharmacological Treatments for Hypochondriasis: A Review”. Current Psychiatry Reviews 10 (1): sid. 70-74.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||