Hoppa till innehållet

Humtank

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Humtank är en nationell tankesmedja för humaniora och ett samarbete mellan flera olika universitet i Sverige.[1] Tankesmedjan lanserades 3 april 2014 som ett samarbete mellan från början tolv, senare fjorton lärosäten, och syftet är att verka forskningspolitiskt, delta i samhällsdebatten och påverka allmänhetens uppfattning av humaniora.[2]

Medverkan

[redigera | redigera wikitext]

De universitet och högskolor som medverkar i tankesmedjan är Göteborgs universitet. Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. [1] Då Humtank bildades medverkade även Högskolan i Halmstad, tidigare har även Högskolan i Skövde och Luleå tekniska universitet funnits med i samarbetet.[3]

Humtanks informationsarbete

[redigera | redigera wikitext]

Humtank har sedan tankesmedjan lanserades gjort ett flertal massmedieinspel i debatter om humaniora, forskning och utbildning, bland annat i Dagens Nyheter om humanisters möjligheter att föra ut sin kunskap[4], i Svenska Dagbladet om de ekonomiska villkoren för humanistisk utbildning[5] och i Upsala Nya Tidning om vikten av en ny maktutredning[6]. Humtank är aktivt på X (tidigare Twitter)[7] och Facebook[8].

Humtank medverkar årligen med seminarier och debatter dels under politikerveckan i Almedalen[9] och dels på Bokmässan i Göteborg[10].

Sedan 2015 har tankesmedjan årligen delat ut Humtankpriset till framstående humanister som för humanistiska kunskaper utanför akademin.

2024 års pristagare var Sverker Sörlin. [11]

2023 gick priset till Annelie Bränström-Öhman.[12]

2022 gick priset till Lars Strannegård.[13]

2021 gick priset till Magnus Bremmer.[14]

2020 års pristagare var Kungliga biblioteket.[15]

2019 gick det till Jonna Bornemark.[16]

2018 gick det till Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg för deras arbete med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.[17]

2017 gick priset till Ida Östenberg[18].

2016 gick priset till Mohammad Fazlhashemi[19].

2015 var pristagaren Sharon Rider[20]

Humtanks rapporter

[redigera | redigera wikitext]

2023 släpptes rapport #8 – "Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren", där lärosätenas förutsättningar för forskningsförmedling belyses[21].

2022 släpptes rapport #7 – "Humaniorastrategier i Sverige"[22], där olika lärosätens strategier för humaniora sammanfattas och diskuteras.

2021 släpptes rapport #6 – "Humaniora i skolan. De humanistiska ämnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans högre år"[23], som uppmärksammar humanioras roll i skolan

2019 släpptes rapport #5 – "Humaniora i samhället. Om behovet av ett breddat samverkansbegrepp"[24], samverkan mellan forskning och näringsliv ser olika ut för humaniora jämfört med många andra forskningsfält.

2018 släpptes rapport #4 – "Kunskapens nya arenor. Humanistiska utbildningar i ett föränderligt samhälle"[25], rapporten fokuserar på hur humanistisk utbildning bedrivs.

2018 släpptes rapport #3 – "Den ljusnande framtid. Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning"[26], vilken fokuserar på vikten av att lärosätenas har ett nära samarbete med arbetsmarknaden aktörer.

2017 släpptes Humtanks andra rapport – "På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden"[27]. Den fick stort massmedialt genombrott, till exempel i Lundagård[28] och i Dagens Samhälle[29].

2016 släppte Humtank sin första rapport – "Humanioras pris och värde: resurser och utbildningskvalitet".[30]

Personer verksamma i Humtank[31]

[redigera | redigera wikitext]
  • Lovisa Brännstedt, Lunds universitet
  • Linus Salö, Stockholms universitet
  • Jenny Bonnevier, Örebro universitet
  • Anna Friberg, Linköpings universitet
  • Adam Hjorthén, Uppsala universitet
  • Gül Bilge Han, Mälardalens universitet
  • Kristoffer Hansson, Malmö universitet
  • Sven Anders Johansson, Mittuniversitetet
  • Anna Jungstrand, Linnéuniversitetet
  • Kim Silow Kallenberg, Södertörns högskola
  • Sari Nauman, Göteborgs universitet
  • Kristian Petrov, Karlstads universitet
  • Beate Schirrmacher, Linnéuniversitetet
  • Hanna Söderlund, Umeå universitet

Före detta medlemmar i Humtank

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Om Humtank”. http://humtank.se/om-humtank/. Läst 13 mars 2017. 
  2. ^ ”Humtank synliggör humaniora”. Arkiverad från originalet den 9 december 2014. https://web.archive.org/web/20141209042908/http://www.hum.su.se/om-oss/nyheter/humtank-synligg%C3%B6r-humaniora-1.173481. Läst 4 december 2014. 
  3. ^ ”Ny tankesmedja ska visa de humanistiska disciplinernas nödvändighet - Respons” (på amerikansk engelska). Respons. Arkiverad från originalet den 13 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170313220918/http://tidskriftenrespons.se/news/ny-tankesmedja-ska-visa-de-humanistiska-disciplinernas-nodvandighet/. Läst 13 mars 2017. 
  4. ^ ””Universiteten måste ta sin folkbildaruppgift på allvar” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 1 november 2014. http://www.dn.se/debatt/universiteten-maste-ta-sin-folkbildaruppgift-pa-allvar/. Läst 13 mars 2017. 
  5. ^ ””För lite pengar för studenter inom humaniora””. SvD.se. https://www.svd.se/mindre-och-mindre-pengar-inom-humaniora/i/senaste. Läst 13 mars 2017. 
  6. ^ ”Inte utan humaniora”. 12 april 2016. Arkiverad från originalet den 13 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170313221009/http://www.unt.se/asikt/debatt/inte-utan-humaniora-4191311.aspx. Läst 13 mars 2017. 
  7. ^ ”Humtank (@HumtankSverige) | X”. twitter.com. https://twitter.com/humtanksverige. Läst 9 april 2024. 
  8. ^ ”Humtank”. sv-se.facebook.com. https://sv-se.facebook.com/humtank/. Läst 13 mars 2017. 
  9. ^ ”Humtank i Almedalen 2016 - Humtank”. Humtank. http://humtank.se/almedalen/. Läst 13 mars 2017. 
  10. ^ ”Se Humtanks båda seminarier från Bokmässan 2016 - Humtank”. Humtank. 6 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 13 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170313224332/http://humtank.se/se-humtanks-bada-seminarier-fran-bokmassan-2016/. Läst 13 mars 2017. 
  11. ^ ”Humtank”. Humtank. 23 september 2024. https://humtank.se/humtankpriset/. Läst 2 oktober 2024. 
  12. ^ Sara Meidell (2 oktober 2023). ”Annelie Bränström-Öhman prisas av Humtank”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2023-10-02/annelie-branstrom-ohman-prisas-av-humtank-5e338. Läst 2 oktober 2023. 
  13. ^ ”Humtankpriset”. Humtank. http://humtank.se/humtankpriset/. Läst 23 januari 2023. 
  14. ^ ”Humtankpriset 2021”. Humtank. 15 november 2021. http://humtank.se/humtankpriset-2021-till-magnus-bremmer/. Läst 1 september 2022. 
  15. ^ ”Humtankpriset 2020 Kungliga biblioteket”. Humtank. 29 oktober 2020. http://humtank.se/humtankpriset-2020-till-kungliga-biblioteket/. Läst 1 september 2022. 
  16. ^ ”Humtankpriset 2019 till Jonna Bornemark”. Humtank. 27 juni 2019. http://humtank.se/humtankpriset-2019-till-jonna-bornemark/. Läst 1 september 2022. 
  17. ^ ”Vinnarna av Humtankpriset 2018 - Humtank”. Humtank. 14 september 2018. http://humtank.se/vinnarna-av-humtankpriset-2018/. Läst 16 september 2018. 
  18. ^ Köljing, Cecilia (27 september 2017). ”Nyheter detalj”. Göteborgs universitet. http://hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//arets-humtankpris-till-ida-ostenberg.cid1518840. Läst 21 oktober 2017. 
  19. ^ ”Kunskap i samverkan: Humtankpristagare Mohammad Fazlhashemi - Humtank”. Humtank. 30 november 2016. Arkiverad från originalet den 13 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170313224336/http://humtank.se/humtankpristagare-2016-mohammad-fazlhashemi/. Läst 13 mars 2017. 
  20. ^ ”Humtankpriset 2015 till Sharon Rider - Humtank”. Humtank. 18 november 2015. Arkiverad från originalet den 13 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170313224348/http://humtank.se/humtankpriset-2015-till-sharon-rider/. Läst 13 mars 2017. 
  21. ^ ”Rapport 8 Forskningsförmedling”. Humtank. 19 juni 2023. https://humtank.se/wp-content/uploads/2023/06/rapport_8_2023_a5_final.pdf. Läst 8 april 2024. 
  22. ^ ”Rapport 7, Humaniorastrategier i Sverige”. Humtank. 30 augusti 2022. http://humtank.se/wp-content/uploads/2022/07/rapport_7_2022_a5_final.pdf. Läst 30 augusti 2022. 
  23. ^ ”Rapport 6, Humaniora i skolan”. Humtank. 30 augusti 2022. http://humtank.se/wp-content/uploads/2021/06/rapport_6_2021_a5_final.pdf. Läst 30 augusti 2022. 
  24. ^ ”Humtank Rapport 5”. Humtank. 26 november 2019. http://humtank.se/wp-content/uploads/2019/08/rapport_5_2019_a5_final.pdf. Läst 20 april 2021. 
  25. ^ ”Humtank Rapport 4”. Humtank. 26 november 2018. http://humtank.se/wp-content/uploads/2018/05/humtank_rapport-4.pdf. Läst 20 april 2021. 
  26. ^ ”Den ljusnande framtid”. http://humtank.se/wp-content/uploads/2018/05/humtank-rapport3-webb-final.pdf. Läst 31 augusti 2018. 
  27. ^ "På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden"
  28. ^ ”Arbetsgivare struntar i vad du har pluggat”. http://lundagard.se/2017/05/30/rapport-humtank/. Läst 21 oktober 2017. 
  29. ^ ”Studier i humaniora leder till jobb”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171022033411/https://www.dagenssamhalle.se/skribent/fanny-forsberg-lundell-17461. Läst 21 oktober 2017. 
  30. ^ "Humanioras pris och värde: resurser och utbildningskvalitet"
  31. ^ ”Om Humtank”. Humtank. 30 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213154828/http://humtank.se/om-oss/. Läst 30 augusti 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Humtank&oldid=56131189”