Humphry Davy
| Humphry Davy | |
 | |
| Född | 17 december 1778 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] Penzance[1][4][5], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 29 maj 1829 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[6][2][3] (50 år) Genève[1][4] |
| Begravd | Cimetière des Rois[7] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien |
| Utbildad vid | Truro Cathedral School  |
| Sysselsättning | Kemist[1], fotograf, poet, geolog, uppfinnare, fysiker[8], författare[9] |
| Befattning | |
| Ordförande för Royal Society (1820–1827) | |
| Arbetsgivare | Royal Society |
| Maka | Jane Kerr (g. 1812–)[10][11] |
| Föräldrar | Robert Davy[12] Grace Millett[12] |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1805)[13] Galvanismpriset (1807) Rumfordmedaljen (1816)[14] Bakerföreläsningen (1826) Fellow of the Zoological Society Fellow of the Royal Society Royal Medal Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Royal Society Bakerian Medal | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Humphry Davy, född 17 december 1778 i Penzance i Cornwall, död 29 maj 1829 i Genève i Schweiz, var en brittisk kemist.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Davy växte upp under fattiga förhållanden men skaffade sig genom egna studier sådana kunskaper, att han 1801 blev professor vid Royal Institution i London och snart därefter medlem av Royal Society och 1820 dess president. 1800–13 utförde Davy sina främsta arbeten, och omstaltade därigenom delvis hela den kemiska vetenskapen. Senare gjorde en förlamande sjukdom hans arbetsförmåga alltmer begränsad. På grund av sina iakttagelser över den elektriska strömmens verkningar på kemiska föreningar och uppträdande av elektriska spänningar vid kemiska reaktioner uppställde Davy en elektrokemisk teori, där den kemiska frändskapen som orsak till de kemiska reaktionerna framkallas av den elektriska spänningen. Denna teori utvecklades senare närmare av Jacob Berzelius. Dessa undersökningar ledde även till upptäckten av alkalimetallerna natrium och kalium samt till upptäckten att klor inte var, som man tidigare antagit, en syreförening utan ett grundämne. I analogi därmed visade Davy även, att saltsyra inte var syrehaltig utan en förening av väte och klor, vilket blev av stor betydelse för teorin om syrors natur. Davy var även först att framställa metallerna kalcium, strontium, barium och magnesium.[15]
Davy gjorde även upptäckter inom andra områden av kemins, som närmare studier av ammoniumamalgam, fosgen, jod, fosforväte och över förbränningsfenomenen. Genom populära föreläsningar bidrog han till att höja intresset för kemi, och var en av de första att uppmärksamma kemins betydelse i vardagslivet. Han uppfann även 1815 en gruvlampa (Davys säkerhetslampa) som användes i gruvor där metan förekom och på så sätt kunde gruvarbetarna arbeta under tryggare förhållanden. Lampan omgavs av ett metalltrådsnät vars värmeledningsförmåga förhindrade upphettning av metangasen, och dessutom genom en blåaktig låga varnade för gasens förekomst i gruvgångarna. Davys viktigaste experimentalundersökningar är publicerade i Philosophical Transactions. Efter hans död utgavs hans samlade skrifter av brodern, John Davy.[15]
Medan han arbetade som laboratorieassistent i Bristol kom han på hur lustgas påverkade andningsvägarna.
Davy invaldes 1810 som utländsk ledamot nummer 197 av Kungliga Vetenskapsakademien.[16]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Han tilldelades Copleymedaljen 1805, Bakerian Medal årligen 1806–1811 samt 1826, Rumfordmedaljen 1816 och Royal Medal 1827.
Nedslagskratern Davy på månen är uppkallad efter honom.[17]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Vladimir Jakovlev, Деви, Хэмфри, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w690257k, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sir-Humphry-Davy-Baronettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дэви Гемфри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Hunt, Davy, Sir Humphry, Dictionary of National Biography, 1885–1900.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Hunt, Davy, Sir Humphry, Dictionary of National Biography, 1885–1900, ”He rallied after this attack, and on 20 April left Rome, reaching Geneva on 28 May [1829]. He died at half-past two on the following morning.”.[källa från Wikidata]
- ^ Patrice Rossel, Une visite du cimetière de Plainpalais, 1994.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 7314.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p46072.htm#i460719, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Kungl. svenska vetenskapsakademien : personförteckningar 1739-1915 utgifna af E.W. Dahlgren. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8198774
- ^ ”Davy on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1429. Läst 15 februari 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Humphry Davy.
|