Varmkorv
| Varmkorv/varm korv/korv med bröd | |
 Korv med bröd och senap. | |
| Ursprung |  Tyskland |
|---|---|
| Huvudinnehåll | fläskkött, nötkött |
| Matsort | snabbmat |
| Serveras som | Huvudrätt |
Varmkorv är en långsmal mild korvtyp som saluförs i Sverige. Den kokas vanligen, men kan även tillagas på annat vis. Till utseende och smak påminner den om wienerkorven, men varmkorven har inte varit namnskyddad. Varmkorv används även i betydelsen varm korv och syftar då även på andra korvtyper som är uppvärmda (kokta, stekta eller grillade), särskilt när korven serveras i bröd med tillbehör i maträtten varm korv med bröd eller enbart korv med bröd. Det engelska begreppet hot dog används ofta internationellt för (varm) korv med bröd.[1][2][3] På en "fransk hot dog" går brödet runt korven och är inte skuret. I Sverige serveras korv med bröd vanligen i skuret korvbröd. I Sverige syftar hot dog främst på grillkorvar.[4]
Enligt Atria är Lithells Kumlakorv en föregångare till den svenska varmkorven.[5] I Sverige serveras varmkorv ofta med potatismos eller bröd och tillbehör.[4] De vanligaste tillbehören bland svenskar 2022 var senap, ketchup, rostad lök, Bostongurka (även kallad hackad gurka och gurkmix), räksallad och majonnäs (exempelvis gurkmajonnäs).[6]
En variant till korv med bröd som är vanlig i bland annat USA och Sydkorea är corn dog.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Redan på medeltiden lär korv med bröd serverats i Frankfurt. På 1600-talet tillverkade den tyske slaktaren Johann Georg Hehner en korv som fick smeknamnet dachshund (tax). Därav engelskans hot dog.[7] 1871 öppnades det första korvståndet i New York.[8] Tjugosex år senare, 1897, serverades varm korv första gången i Sverige under Konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm.[9][10] Under många år såldes korven av korvförsäljare med en låda på magen, detta förbjöds dock 1972 av hygieniska skäl, men försäljningen fortsatte som tidigare i korvkiosker.[8] Varm korv kan även köpas i gatukök[11] och på senare år även på de flesta bensinstationer.
- Några typer av varm korv är wienerkorv och rød pølse.
- En varm korv med bröd och mos ovanpå kallas exempelvis för en halv special. Moset läggs alltså överst och täcker nästan hela korven och brödet. En hel special är samma sak, fast med två korvar. Luffare eller Tuffing består endast av korvbröd och mos.[12]
- I finlandssvenskan använder man sällan ordet "varmkorv", utan oftast säger man i stället hot dog eller knackkorv. Det senare syftar på själva korven som används.
- 1959 släpptes Owe Thörnqvists låt Varm korv boogie.
- Världens längsta hot dog tillverkades av "Empacadora Ponderosa" i Mexiko, den var 114,32 meter lång.[13]
Fram till årsskiftet 2002/2003 var tretton charkprodukter namnskyddade i Sverige, däribland wienerkorv och prinskorv. Båda dessa korvar skulle då innehålla minst 40% kött och max 23% fett.[14]. Varmkorv och grillkorv har däremot aldrig haft en standardiserad sammansättning.[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Store norske leksikon/hot dog
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930023627/http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=666. Läst 21 augusti 2007.
- ^ http://www.thrillist.com/eat/nation/best-hot-dogs-around-the-world
- ^ [a b] ”Spisa.nu”. www.spisa.nu. https://www.spisa.nu/fakta/varmkorv. Läst 6 februari 2021.
- ^ Lithells korv Arkiverad 21 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Atria. Läst 21 oktober 2017.
- ^ ”Kokt eller grillad: korven som älskas mest”. www.aftonbladet.se. 22 februari 2022. https://www.aftonbladet.se/a/mrnpx0. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Korvbrödsbagarn -korvbrödets historia”. http://www.korvbrodsbagarn.se/.
- ^ [a b] ”Varmkorv.nu- korvhistorik”. Arkiverad från originalet den 17 december 2010. https://web.archive.org/web/20101217160005/http://letgo.se/varmkorv/korvhistorik.htm. Läst 9 augusti 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812142342/http://www.ericsonwolke.se/lasmer_sth.htm. Läst 8 september 2010.
- ^ Charlotte Wikholm. ”Han hade låda på magen”. LRF Media. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140810004053/http://minnenasjournal.nu/tack-for-gubben-som-hade-lada-pa-magen/. Läst 31 juli 2014.
- ^ ”Sibyllas hemsida”. http://sibylla.se/.
- ^ Korvordlista
- ^ ”Inledning: Att sätta rekord”. Guinness World Records 2010. Bonnier Fakta. 2009. sid. 14. ISBN 978-91-7424-033-7
- ^ Olsson, sid 2
- ^ Olsson, sid 11-12
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Elin Olsson (2011). ”Kvaliteten hos charkprodukter efter borttagande av namnskydd, samt införandet av EU:s köttdefinition”. Publikation 316. Uppsala: SLU Institutionen för livsmedelsvetenskapen. http://stud.epsilon.slu.se/2812/1/olsson_e_110613.pdf.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Christina (2007). ”Från konfektyrkiosk till thaikök: kiosker och gatukök i ytterstaden”. Blick (Stockholm) 4 (2007),: sid. [78]-85 : ill.. 1652-8328. ISSN 1652-8328. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=19036. Läst 8 januari 2011. Libris 10654724 Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- Eriksson, Leif; Nordquist Jenny (2004). Korv, mos och människor: en bok om svenska korvkiosker. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9461835. ISBN 91-46-21100-4 ( inb.)
- ”Nr 22. Lyckeby gatukök - Jonassons kiosk”. Industrier, affärer & hantverkare i Lyckeby. 1986. 1986. Libris 11325253
- Pihlblad, Gunilla (1987). Riksförbundet Kiosk & gatukök 50 år. Örebro: Förb. (KIGA). Libris 673105
- Wells, Troth (2007[2005]) (på engelska). The world of street food: easy quick meals to cook from home. Oxford: New Internationalist. Libris 11390048. ISBN 978-1-904456-50-6 (pbk.)