Hornpelikan

	Hornpelikan; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pelikanfåglar; Pelecaniformes
Familj	Pelikaner; Pelecanidae
Släkte	Pelecanus
Art	Hornpelikan; P. erythrorhynchos
Vetenskapligt namn
	§ Pelecanus erythrorhynchos
Auktor	Gmelin, 1789
Utbredning

Hornpelikan^[2] (Pelecanus erythrorhynchos) är en nordamerikansk fågel i familjen pelikaner inom ordningen pelikanfåglar.^[3] Av de tre förekommande pelikanarter i Amerika är hornpelikanen den enda med svartvit fjäderdräkt. Trots att den dräktsmässigt är lik pelikanarterna i Gamla världen står den närmast de två övriga amerikanska pelikanerna perupelikan och brun pelikan.

Utseende

Hornpelikanen är en omisskännlig fågel, den enda svartvita pelikanen i Amerika. Den har en kroppslängd på 152 cm och vingbredden 271 cm, tydligt mindre än både vit pelikan och krushuvad pelikan i Gamla världen men mycket större än den enda andra pelikanarten i Nordamerika, brun pelikan. Sommartid är den vit med svart på yttre armpennorna och handpennorna och ljusgul tofs i nacken. Näbben är orange med en knöl på övre näbbhalvan som gett arten dess namn. Vintertid är den gråaktig på hjässa och nacke. Ungfågeln liknar adult fågel i vinterdräkt men är brunare på övre vingtäckare och armpennor samt i nacken.^[4]

Utbredning

Fågeln häckar i Kanada och USA, från British Columbia, Alberta, Saskatchewan och Manitoba till Kalifornien.^[1] Övervintringen sker söderut i USA och Mexiko (längs stillahavskusten söderut från Kalifornien och kring Mexikanska golfen från Florida till Yucatanhalvön) och i Centralamerika till Costa Rica.^[1]

Systematik

Arten står inte nära de vita pelikanarterna i gamla världen som man tidigare trott. Istället visar genetiska studier att den är närmast släkt med de bruna amerikanska arterna brun pelikan (Pelecanus occidentalis) och perupelikan (P. thagus).^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Hornpelikanen häckar i sötvattensvåtmarker i kolonier. Vintertid rör den sig till flodmynningar och havsvikar. Till skillnad från brun pelikan som dyker efter fisk från luften födosöker hornpelikanen genom att sticka ner näbben i vattnet när den simmar.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population som ökar kraftigt, nästan femfaldigt på 40 år.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till 180.000 individer.

Namn

Hornpelikanen har även kallats nordamerikansk pelikan på svenska.

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Pelecanus erythrorhynchos Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
^ Kennedy, M., S.A. Taylor, P. Nádvorník, and H.G. Spencer (2013), The phylogenetic relationships of the extant Pelicans inferred from DNA sequence data, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 215-222.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör hornpelikan.
Bilder & media
Wikispecies har information om Pelecanus erythrorhynchos.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Pelecanus erythrorhynchos Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[PH-4] [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

[5] Kennedy, M., S.A. Taylor, P. Nádvorník, and H.G. Spencer (2013), The phylogenetic relationships of the extant Pelicans inferred from DNA sequence data, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 215-222.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]