Homopus areolatus
| Homopus areolatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Sköldpaddor Testudines |
| Familj | Landsköldpaddor Testudinidae |
| Släkte | Homopus |
| Art | Homopus areolatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Homopus areolatus | |
| Auktor | Thunberg 1787 |
| Synonymer | |
|
Homopus areolatus Duméril 1854[2] Testudo areolata Gray 1831 Chersine tetradactyla Merrem 1820[3] Testudo africana Hermann 1804[4] Testudo fasciata Daudin 1802[5] Testudo miniata Lacépède 1788 Testudo areolata Thunberg 1787[6] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Homopus areolatus[6] är en sköldpaddsart som beskrevs av Carl Peter Thunberg 1787. Homopus areolatus ingår i släktet Homopus och familjen landsköldpaddor.[7][8] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]
Arten flörekommer i Sydafrika.[8] Utbredningsområdet ligger i södra delen av landet nära havet. Det sträcker sig ungefär från Kapstadens norra förorter i väst till King William's Town i öst. Denna sköldpadda lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1300 meter över havet. Habitatet utgörs av öppna landskap med buskar som regionen Fynbos. Arten föredrar områden där den låga växtligheten är tätare. Så hittar sköldpaddan flera gömställen. I västra delen av utbredningsområdet förekommer regn varje vinter men i östra delen sker regnfall tillfällig. Årsnederbörden ligger vanligen mellan 300 och 600 mm. Under vissa år kan den öka till 1200 mm.[1]
Homopus areolatus har olika örter som föda. I fångenskap åt den även grönsaker. Mellan maj och november lägger honor vanligen ett till tre ägg per tillfälle. Ibland läggs upp till fem ägg. Individerna blir uppskattningsvis efter 8 till 10 år könsmogna. Några individer lever 28 år.[1]
I samma utbredningsområde förekommer även lantmätarsköldpaddan och Chersina angulata.[1]
Landskapets omvandling till bland annat jordbruksmark är det största hotet mot beståndet. Framtida klimatförändringar påverka populationen negativ. Flera exemplar faller offer för svartvit kråka och för olika däggdjur. I västra delen av utbredningsområdet blev Homopus areolatus sällsynt. Längre österut är den vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Hofmeyr, M.D. & Keswick, T. 2017 Homopus areolatus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 september 2020.
- ^ Duméril, A. H. A., G. BIBRON & A. DUMÉRIL (1854) Erpétologie générale ou Histoire Naturelle complète des Reptiles. Vol. 9., Paris, XX + 440 S.
- ^ Merrem, B. (1820) Versuch eines Systems der Amphibien I (Tentamen Systematis Amphibiorum)., J. C. Kriegeri, Marburg, 191 pp.
- ^ Hermann (1804) , Observ. Zool.1: 278-283
- ^ Daudin (1802) Histoire Naturelle, Générale et Particulière des Reptiles; ouvrage faisant suit à l'Histoire naturell générale et particulière, composée par Leclerc de Buffon; et rédigee par C.S. Sonnini, membre de plusieurs sociétés savantes. Vol. 2., F. Dufart, Paris [1802], 432 pp.
- ^ [a b] Thunberg, C. P. (1787) Beskrifning pé Trenne Skölpaddor [Description of two new turtles], Kongl. Vetenskaps Academiens Nya Handlingar, För M_naderne 1787 (Julius, Augustus, September): 178-180
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/homopus+areolatus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Homopus areolatus
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Homopus areolatus.
Wikispecies har information om Homopus areolatus.
|