Holländska sjukan
Holländska sjukan är ett ekonomiskt fenomen som uppstår i länder där råvaror spelar stor roll.[1]
Fenomenet uppstod i Nederländerna efter att landet upptäckt naturgas i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.[2][3]
Fyndigheterna medförde att gasexporten ökade påtagligt, vilket gjorde att den reala växelkursen för gulden steg gradvis. Den starka valutan försvårade situationen för andra exportsektorer i landet. Denna ”sjukdom”, med ett överflöd av naturtillgångar, kan därmed resultera i att den reala växelkursen blir för hög och att den ekonomiska tillväxten missgynnas.[4]
Demokratin försvagas och staten behöver inte kräva in skatt. Invånarna vänjer sig vid att kräva mer och mer.[5]
Begreppet myntades av The Economist 1977 apropå upptäckten av Groningengasfältet 1959.[6]
Den holländska sjukan är inte begränsad att bara uppkomma i Nederländerna eller endast med naturgas som råvara.[7] Undanträngningsfenomenet gör sig till exempel även gällande i situationer då industrisektorn minskar till fördel för tjänstesektorn.[8]
Några exempel
[redigera | redigera wikitext]- Den australiska guldrushen på 1800-talet, som dokumenterades av Cairns 1859[8]
- Tecken på begynnande holländsk sjuka i Chile första årtiondet under 2000-talet.
- Oljefyndigheterna i Azerbajdzjan 2005.[9]
- Den kanadensiska dollarns snabba värdestegring från 2009.[10][11]
- Indonesiens stora export efter oljeboomen 1974 och 1979.[12]
- Nigeria och andra afrikanska postkoloniala stater på 1990-talet[13]
- Spaniens blomstring på 1500-talet med införseln av guld och andra rikedomar från Amerika.[8]
- Norge och Storbritannien 1970-1990.[14]
- Uppgångar efter katastrofer som efter tsunamin i Asien 2004.[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ebrahim-zadeh, Christine (March 2003). ”Back to Basics – Dutch Disease: Too much wealth managed unwisely”. Finance and Development, A quarterly magazine of the IMF (IMF) 40 (1). Arkiverad från originalet den 17 juni 2008. https://www.webcitation.org/5YeSchvbI?url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/fandd/2003/03/ebra.htm. Läst 29 mars 2014. ”This syndrome has come to be known as "Dutch disease". Although the disease is generally associated with a natural resource discovery, it can occur from any development that results in a large inflow of foreign currency, including a sharp surge in natural resource prices, foreign assistance, and foreign direct investment. Economists have used the Dutch disease model to examine such episodes, including the impact of the flow of American treasures into sixteenth-century Spain and gold discoveries in Australia in the 1850s.”.
- ^ ”The Dutch Disease”. The Economist: s. 82-83. 26 november 1977.
- ^ Dutch Disease i Dichtl, Erwin/Issing. Ottmar (Hrsg.). 1993. sid. 480
- ^ Jonas A. Eriksson, Eva Uddén-Jóndal (1995). ”Lärdomar av den nederländska modellen”. http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/97_3_eriksson_jondal.pdf. Läst 29 mars 2014.
- ^ Björn Lindahl (2 mars 2010). ”Förmögenheten i många fall en förbannelse”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/formogenheten-i-manga-fall-en-forbannelse_4361321.svd. Läst 29 mars 2014.
- ^ Corden WM, Neary JP (1982). ”Booming Sector and De-industrialisation in a Small open economy”. The Economic Journal 92 (december): sid. 825–848. doi:.
- ^ Ola Söderlind (2013). ”Norges kamp mot holländska sjukan”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407091933/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3750895.ece. Läst 29 mars 2014. Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] W. Max Corden (1984). ”Booming sector and dutch disease economics: Survey and Consolidation”. Oxford Economic Papers 36: sid. 359-380. http://oep.oxfordjournals.org/content/36/3/359.extract. Läst 31 mars 2014.
- ^ ”Boom and gloom - Azerbaijan's economy, drunk on oil, is suffering rapid inflation”. The Economist. 8 mars 2007. http://www.economist.com/node/8819945. Läst 31 mars 2014.
- ^ Lee Greenberg (20 juli 2011). ”Growing Equalization Payments to Ontario Threaten Country”. National Post. http://news.nationalpost.com/2011/07/20/growing-equalization-payments-to-ontario-threaten-country-expert/. Läst 31 mars 2014.
- ^ Michel Beine, Charles S. Bos, Serge Coulombe (2012). ”Does the Canadian economy suffer from Dutch Disease?”. Resource and Energy Economics 34 (4): sid. 468–492.
- ^ Peter McCawley (1980). ”Indonesia's New Balance of Payments Problem: a Surplus to get rid of”. Ekonomi dan Keuangan Indonesia 28 (1): sid. 39-58.
- ^ P. Thandika Mkandawire och Charles Chukwuma Soludo (1999). Our continent, our future - African Perspectives on Structural Adjustment. IDRC. ISBN 978-0-88-936855-2
- ^ Hilde Bjornland (1998). ”The Economic Effects of North Sea Oil on the Manufacturing Sector”. Scottish Journal of Political Economy 45 (5): sid. 553 – 585. doi:. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1467-9485.00112/abstract. Läst 31 mars 2014.
- ^ Sisira Jayasuriya och Peter McCawley (2008). Arkiverade kopian. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120316081737/http://www.adbi.org/working-paper/2008/12/15/2766.reconstruction.post.tsunami.experience/. Läst 31 mars 2014.