Hoppa till innehållet

Hodder Stjernswärd (1924–2021)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Hodder Stjernswärd
Titlar
Tidsperiod 1984–1991
Företrädare Hans Skiöldebrand
Efterträdare Magnus Olson
Yrke Militär och hovstallmästare
Övrigt arbete Författare
Militärtjänst
Försvarsgren Armén
Land Sverige Sverige
Tjänstetid 1948–1984
Grad Överste av första graden
Befäl Chef K 1 (1972–1974)
Chef P 18 (1977–1980)
Chef P 2 (1980–1981)
Chef K 1/Fo 44 (1980–1984)
Chef H.M. Konungens hovstall (Hovstallet) och Hovstallmästare 1984–1991
Utmärkelser Se: Utmärkelser
Personfakta
Född 23 september 1924
Lunds stadsförsamling i Malmöhus län, Sverige
Utbildning Studentexamen i Lund 1945
Alma mater Krigsskolan
Död 6 augusti 2021 (96 år)
Ystads distrikt i Skåne län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Stjernswärd
Far Hodder Stjernswärd
Mor Ingrid Löwenborg
Familj
Gift 1954–1974
Make/maka Eva Birgitta Löfgren (1934–1980)
Familj 2
Gift 2 1979–1981
Make/maka 2 E. Gunnel Maria Tideman (född 1938)
Familj 3
Gift 3 1984–2003
Make/maka 3 Marianne Inga Héléne Lindmark (född 1946)

Ätten Stjernsvärds vapen

Rudolf Hodder Åke Stjernswärd, född 23 september 1924 i Lunds stadsförsamling i Malmöhus län,[1] död 6 augusti 2021 i Ystads distrikt i Skåne län,[2][3] var en svensk militär (överste av första graden) och hovstallmästare samt militärhistorisk författare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Stjernswärd avlade studentexamen i Lund 1945.[4] Han avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan den 28 augusti 1948 och blev samma år fänrik vid kavalleriet placerad vid Skånska kavalleriregementet (K 2). Stjernswärd gick på Arméns rid- och körskola i Strömsholm 1949–1950[4] och befordrades till löjtnant i kavalleriet 1950 och vid kavalleriet 1951. Han förflyttades 1952 till Norrlands dragonregemente (K 4), gick stabskurs vid Militärhögskolan åren 1956–1958 och tjänstgjorde vid Kavalleriets kadettskola (där han var kurskamrat med Olof Palme)[5] 1958–1959 och som generalstabsaspirant för att bli kapten i generalstabskåren samt förordnad kapten vid Försvarsstaben (Fst) 1961. År 1965 placerades han vid Skånska dragonregementet (P 2) som kapten vid pansartrupperna och befordrades till major i pansartrupperna 1966. Han var 1966–1969 avdelningsdirektör i Rikspolisstyrelsen.

År 1969 blev Stjernswärd överstelöjtnant i pansartrupperna och omplacerades då till Gotlands regemente (P 18) som utbildningschef för att 1972 återföras till kavalleriet som sekundchef för Livgardesskvadronen (K 1), vilket han var till 1974 då han befordrades till överste och för tredje gången bytte truppslag och placerades vid P 2. Åren 1974–1977 var Stjernswärd chef för Arméns kompaniofficersskola, varefter han 1977–1980 var chef för P 18 och 1980–1981 chef för P 2. År 1981 befordrades han till överste av första graden, varpå han 1981–1984 var chef för Livgardets dragoner tillika befälhavare för Stockholms försvarsområde (K 1/Fo 44) och kommendant i Stockholm.[4]

Stjernswärd erhöll avsked från K 1/Fo 44 och armén 1984 och tjänstgjorde därefter som hovstallmästare 1984–1991. Han har även författat ett antal artiklar i militär fackpress och ett flertal böcker. Han invaldes 1987 som ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[6] Stjernswärd var även ordförande i HM Konungens hospitalsfond, Stockholmskretsens hemvärnsförbund, Livregementets till häst kamratförening och vice ordförande i Stiftelsen den beridna högvakten.[4]

Hodder Stjernswärd tillhörde ätten Stjernswärd. Han var son till hovstallmästaren Hodder Stjernswärd och Ingrid Löwenborg. Han var gift första gången 1954–1974 med Eva Birgitta Löfgren (1934–1980), dotter till köpmannen Helge och Lisa Löfgren.[7] Stjernswärd var gift andra gången 1979–1981 med E. Gunnel Maria Tideman (född 1938), dotter till avdelningschefen Helge och översköterskan Ragnhild Tideman.[8] Han var gift tredje gången 1984–2003 med avdelningsdirektören juris kandidat Marianne Inga Héléne Lindmark (född 1946), dotter till kommendörkapten 1. graden Carl Lindmark och Märtha Lilliestråle.[4][9][10] Stjernswärd var gift en fjärde gång från 2005 med biståndshandläggaren Inger Emelie Christina Holmberg (1944–2013), i hennes andra gifte.[5][10][11] Han är far till Eva Ingrid Charlotte (född 1954) och Fredrik Philip Hodder (1957–2021).[12]

Stjernswärd var bosatt i Ystad[5] och är begravd på Vittskövle kyrkogård.[13]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av Hodder Stjernswärds utmärkelser:

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Stjernswärd, Hodder (2009). Berättelser för upp- och avsuttna. Stockholm: Probus. Libris 11309333. ISBN 978-91-87184-86-4 .
  • Stjernswärd, Hodder (2005). Ve de besegrade. Stockholm: Probus. Libris 9929872. ISBN 91-87184-78-8 .
  • Stjernswärd, Hodder (2001). Balaklavasyndromet. Stockholm: Probus. Libris 8380821. ISBN 91-87184-67-2 .
  • Stjernswärd, Hodder (1996). Två kavallerister från Sveriges stormaktstid. Stockholm: Probus. Libris 7762928. ISBN 91-87184-44-3 .
  • Stjernswärd, Hodder; Finnpers, Åke, red (1993). Rapporter från 1993 års karolinerresor: Poltava-Karelen-Kursk-Narva. Skriftserie / Wermlands karoliner, 1101-8232 ; 5. Storfors: Wermlands karoliner. Libris 1802169 .
  • Stjernswärd, Hodder; Kaldén, Joh:s; Cassel, Edvard (1948). Hästbedömning: Utdrag ur Stjernswärds och Cassels kapitel i LT-boken "Hästen" (2. uppl.). Stockholm: Lantbruksförb:s tidskr.-ab. Libris 1458551 .

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ ”Hodder Stjernswärd”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210815080532/https://www.ratsit.se/19240923-Rudolf_Hodder_Ake_Stjernsward_Ystad/EK0gapKzrQXG4LfQNskXr5N_hE5T_Ht8d8pTcOW3-68. Läst 15 augusti 2021. 
  3. ^ ”Hodder Stjernswärd”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/hodder-stjernsward/funeral-notices. Läst 15 augusti 2021. 
  4. ^ [a b c d e] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1031. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/1031.html 
  5. ^ [a b c] Billgren, Cecilia (17 juli 2009). ”Ett liv till häst i rikets tjänst”. Ystads Allehanda. Arkiverad från originalet den 28 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140328151041/http://www.ystadsallehanda.se/ystad/article772392/Ett-liv-till-haumlst-i-rikets-tjaumlnst.html. Läst 28 mars 2014. 
  6. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 198. ISBN 91-630-4181-2 .
  7. ^ ”Vigde”. Svenska Dagbladet: s. 2. 8 juni 1954. 
  8. ^ ”Vigsel”. Svenska Dagbladet: s. 12. 26 maj 1979. 
  9. ^ ”Familjenytt”. Svenska Dagbladet: s. 18. 7 februari 1984. 
  10. ^ [a b] Sveriges ridderskap och adelskalender 2010. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2009. sid. 812. Libris 11721552. ISBN 978-91-633-5156-3 
  11. ^ ”Inger EMELIE Christina Stjernswärd”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/degeberga-everods-forsamling/vittskovle-kyrkogard/0/a/inger-emelie-christina-stjernsward/. Läst 28 mars 2014. 
  12. ^ Olsson, Kjell. ”Rudolf Hodder Åke Stjernswärd”. Gotlands Militärhistoria & Gotlands Trupper. Arkiverad från originalet den 20 april 2015. https://web.archive.org/web/20150420012201/http://www.tjelvar.se/biografica/akter-1/957.htm. Läst 28 mars 2014. 
  13. ^ ”Rudolf Hodder Åke Stjernswärd”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/degeberga-everods-forsamling/vittskovle-kyrkogard/a/rudolf-hodder-ake-stjernsward-31c65. Läst 28 oktober 2021. 
  14. ^ ”ORÐUHAFASKRÁ” (på isländska). President of Iceland. https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/#. Läst 9 september 2020. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hodder_Stjernswärd_(1924–2021)&oldid=54229984”