Hjo landsfiskalsdistrikt
| Hjo landsfiskalsdistrikt landsfiskalsdistrikt | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Skaraborgs län |
| Inrättat | 1 januari 1918[1] |
| Utbrutet | Gudhems landsfiskalsdistrikt (1952) (Mofalla landskommun) Karlsborgs landsfiskalsdistrikt (1952) (Breviks landskommun) Tidaholms landsfiskalsdistrikt (1952) (Norra Fågelås landskommun och Södra Fågelås landskommun) |
| Upphört | 31 december 1964 |
| Omfattning | |
| Hjo stad (–) Tibro köping (–) Hjo landskommun (–) Mofalla landskommun (–) Norra Fågelås landskommun (–) Grevbäcks landskommun (–) Södra Fågelås landskommun (–) Breviks landskommun (–) Kyrkefalla landskommun (–) | |
| Redigera Wikidata | |
Hjo landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Skaraborgs län, bildat när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.
Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Skaraborgs län.[2]
Ingående områden[redigera | redigera wikitext]
När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) lämnades Hjo landsfiskalsdistrikt opåverkat, men regeringen anförde i kungörelsen att den ville i framtiden besluta om Hjo stads förenande med landsfiskalsdistriktet.[3] Från den 1 januari 1945 (enligt beslut 20 oktober 1944) tillhörde staden landsfiskalsdistriktet, dock skulle stadsfiskals- och stadsfogdetjänsterna i staden bibehållas .[4] 1 januari 1947 ombildades Kyrkefalla landskommun till Tibro köping. När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets indelning både genom kommunreformen 1952 samt överföring av områden till andra närliggande distrikt. Kommunen Mofalla överfördes till Gudhems landsfiskalsdistrikt, den upplösta Breviks landskommun överfördes till Karlsborgs landsfiskalsdistrikt och kommunerna Norra och Södra Fågelås överfördes till Tidaholms landsfiskalsdistrikt. Från och med 1 januari 1952 upphörde även stadsfiskalstjänsten i Hjo stad.[5][6]
Från 1918[redigera | redigera wikitext]
- Breviks landskommun
- Grevbäcks landskommun
- Hjo landskommun
- Kyrkefalla landskommun
- Mofalla landskommun
- Norra Fågelås landskommun
- Södra Fågelås landskommun
Från 1945[redigera | redigera wikitext]
- Hjo stad (förutom stadsfiskals- och stadsfogdetjänsterna)
- Breviks landskommun
- Grevbäcks landskommun
- Hjo landskommun
- Kyrkefalla landskommun
- Mofalla landskommun
- Norra Fågelås landskommun
- Södra Fågelås landskommun
Från 1947[redigera | redigera wikitext]
- Hjo stad (förutom stadsfiskals- och stadsfogdetjänsterna)
- Breviks landskommun
- Grevbäcks landskommun
- Hjo landskommun
- Mofalla landskommun
- Norra Fågelås landskommun
- Södra Fågelås landskommun
- Tibro köping
Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
- Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
- Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
- Svensk författningssamling 1951:317: Kungl. Maj:ts brev till Riksåklagarämbetet om indragning av vissa distriktsåklagartjänster m. m.; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 113. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 118. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 109. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 135. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 2 juli 2023
- ^ SFS 1951:317
