Hoppa till innehållet

Hjalmar Gustafson (1883–1961)

Från Wikipedia
Hjalmar Gustafson
Född27 maj 1883[1]
Maria Magdalena församling[1]
Död10 oktober 1961[1] (78 år)
Gustav Vasa församling[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[2][3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningRedaktör[1], politiker[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1921–1921)[1]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1]
MakaRuth Gustafson
(g. 1912–1934)[4]
Ingdid Aurora Ulrika Klingbom
(g. 1935–)[1]
BarnVanja Lantz (f. 1911)[1]
Redigera Wikidata

Hjalmar Albin Gustafson, född 27 maj 1883 i Stockholm (Maria Magdalena), död 10 oktober 1961 i Stockholm (Gustav Vasa),[5] var en svensk journalist och socialdemokratisk politiker, en kortare tid även riksdagsledamot.

Hjalmar Gustafson var son till grovarbetare Carl Gustafson och Amalia Dure och blev medarbetare i tidningen Folket 1905 och i Social-Demokraten från 1910.[6]

I Stockholms stadsfullmäktige var han ledamot 1919–1932 och han var stadsfullmäktiges representant i Stockholmssystemet och Frihamnsbolaget i respektive elva och tio år samt hade en rad andra kommunala uppdrag. Han tillhörde också riksdagens andra kammare 1921. Under 17 år var han styrelseledamot i Stockholms arbetarekommun där han bland annat var ordförande och sekreterare. Han var också engagerad i Svenska Journalistföreningen där han under en tid var vice ordförande.[6]

Han var gift två gånger, första gången 1912–1934 med redaktören och politikern Ruth Gustafson (1881–1960).[7] Andra gången gifte han sig 1935 med Ingrid Klingblom (1889–1957). Han hade två barn i första äktenskapet, Arne Gustafson (1906–1954), förste styrman vid Johnsonlinjen, och Vanja Lantz (1911–1992), översättare som fick Elsa Thulins översättarpris 1988, gift med banktjänsteman Åke Lantz.[6][8]

Hjalmar Gustafson är begravd på Stockholms norra begravningsplats med sin andra hustru.

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 93, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNCA, läs online, läst: 11 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 25 maj 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gustavsson, HJALMAR ALBIN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 maj 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 93, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNCA, läst: 11 februari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Gustavsson, Hjalmar Albin
  6. ^ [a b c] Gustafson, Hjalmar Albin, redaktör, Sthlm i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
  7. ^ Göran Wendel: Ruth V M Gustafson i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
  8. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Isacson, Bjarne (2012). ”Från strejkagitator till rusdrycksförbudsbekämpare: Hjalmar Gustafson”. Faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880-1950 (Stockholm): sid. 72-83.  Libris 12731984