Historia om de nordiska folken
Historia om de nordiska folken | |
Karta över Norden i Historia om de nordiska folken (första delen). | |
Information | |
---|---|
Författare | Olaus Magnus |
Originaltitel | Historia de gentibus septentrionalibus |
Land | Sverige |
Språk | Latin |
Utgiven | 1555 |
Antal band | 22 |
Historia om de nordiska folken (latin: Historia de gentibus septentrionalibus), är en samling av essäer fördelade på 22 böcker nedskrivna av Olaus Magnus. Verket utgavs första gången 1555[1] och genom privilegium av påven Julius III skyddades verket mot eftertyck i 10 år. Den första svenska översättningen, vilken gjordes genom Michaelisgillets försorg, utgavs i fyra delar mellan 1909 och 1925.
På titelbladets andrasida står följande: "Historia om de nordiska folken, deras olika förhållanden och villkor, plägseder och idrotter, samhällsskick och lefnadssätt, krig, byggnader och redskap, grufvor och bergverk, underbara ting samt om nästan alla djur, som lefva i Norden, och deras natur. Ett verk med mångahanda kunskap och belyst dels med utländska exempel, dels med afbildningar af inhemska ting, tillika i hög grad ägnadt att roa och underhålla, lämnande säkerligen i läsarens håg en stor förnöjelse."
Med sina många illustrativa träsnitt och enkla språk är verket en unik skildring av hur människorna levde i Norden under 1500-talet och är en beskrivning av seder, bruk, boskap och naturförhållanden. Motiven växlar både geografiskt och socialt och här blandas sanning och dikt.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Trots sin titel behandlar essäerna kultur, sociologi, psykologi, läkemedel, krigföring, arkitektur och moraliska ståndpunkter från hela den dåtida kristna världen. Verket påbörjades 1518 när Olaus Magnus som präst fick i uppdrag att åka norrut och sälja avlatsbrev, och avslutades alltså drygt 35 år senare när han levde i exil i Rom.
Många av uppsatserna är skrivna ur en mycket subjektiv synvinkel och han är ej korrekt i alla sina påståenden. Han gör en del vanskliga tolkningar. På grund av detta kan man inte jämställa publikationen med ett nutida uppslagsverk.
En utgåva på svenska publicerades på 1970-talet tillsammans med ett extra band i vilket man utvecklade de fotnoter man lagt till i essäerna. Den går att finna i pocket och som bunden, oftast på antikvariat.
Böckerna och deras kapitel
[redigera | redigera wikitext]Det finns nästan alltid en röd tråd mellan alla essäerna i varje bok, däremot behandlar de inte alltid bokens titel. Trettonde boken är ett bra exempel, som enligt sin titel borde handla om åkermark och levnadsförhållanden, men mest handlar om hur gott det är med öl, hur snurrig man blir av det, och hur det bryggs på olika sätt här i världen.
Den välkända myten om svalorna som gömmer sig i vattendrag under vintern finns i Bok 19. "Om fåglarna". Denna myt trodde även Carl von Linné på när han i sin Skånska resa 1749 skriver: "Om de [storkarna] fara till de varma länder, eller om de vila på sjöbotten med svalorna, är ännu ovisst, ……."
Här följer en förteckning av verkets böcker med deras kapitel och rubriker i enlighet med den första svenska översättningen som utgavs mellan 1909 och 1925.
Bok 1. Om lefnadsförhållandena, naturbeskaffenheten och krigsbruken hos de nordiska folken.
[redigera | redigera wikitext]- Om Bjarmaland, dess läge och beskaffenhet
- Om finnmarken och dess inbyggare
- Om sju främmande bröder
- Om Skrickfinnarnas (Skridfinnarnas) land
- Ytterligare om landets läge och natur
- Om vindarnas namn och verkningar
- Om nödvändigheten att studera vindarna
- Om förutsägelser angående vindarnas beskaffenhet
- Om nödvändigheten af vindkännedom
- Om den våldsamma vinden Circuis
- Om hvirfelstormars och orkaners våldsamhet
- Om olika verkningar af åskslag, blixtar, kornblixtar o.d.
- Om underbara verkningar af åskslag o.d.
- Om ringar som vintertiden te sig på himlen samt om dess verkningar
- Om plötsligt framträdande ringar samt om kometers verkningar
- Om ringar som om våren te sig på himlavalfvet
- Om solens afspeglingar
- Om mångårdar och ännu något om solens afspeglingar
- Om köldens stränghet
- Om ringfrost och snöfall
- Om isens växlande former
- Om snöns växlande former
- Om ungdomens snöfästningar
- Om kapplöpning med hästar på isen
- Om kapplöpning mellan män på isen
- Om härbärgen på isen för resande
- Om isfärder mellan råkar
- Om isredskap
- Om Götars bautastenar och runstenar
- Om grafstenar
- Om minnesstenar öfver två bröder
- Om ur
- Om tidmätare medelst skuggor
- Om runstafvar
- Om åskvädrens betydelse i hvarje särskild månad
- Om götarnas alfabet
Bok 2. Om Nordens underbara naturföreteelser
[redigera | redigera wikitext]- Om brinnande vatten
- Om mystiska egenskaper hos några berg
- Om uppenbarelser af drunknandes skuggor
- Om hemska ljud från strandgrottor
- Om en klippa, kallad Hafsmunken
- Om den krönta klippan och fiskerikedomen vid densamma
- Om hafssvallet eller oceanens ebb och flod
- Om hafssvalg och om isens märkvärdiga natur
- Om Grönländarnas läderbåtar
- Om skeppsbrott vid Grundtlands [Grönlands] kuster
- Om Gruntlands [Grönlands] dvärgar och Hvitarks klippa
- Om de norska hafskusternas omätliga djup
- Om hamnar med inslagna järnringar
- Om den äfventyrliga passagen öfver bergen Skars och Sula mellan Sverige och Norge
- Om vägstoder i snöfjällen
- Om färder som företagas under mörker
- Om lyse och torrvedsfacklor
- Om vattendrags uppsvällande och anlopp
- Om tre berömda sjöar i Götaland
- Om klipphålor såsom försåtliga tillhåll
- Om den urgamla, härliga konungaborgen Årnäs i Västergötland
- Om en underbar trädgård på Kindaberg i närheten av nyss nämnda slott
- Om ön Ölands, i Götaland, skönhet och fruktbarhet
- Om den ryktbara götiska ön, som kallas Gotland
- Om furstliga vapensköldar inhuggna på berghällarna vid Hangö
- Om kristaller och magneter
- Om hjälmprydda klippor
- Om trånga pass vid insegling i hamn
- Om steniga och trånga farleder
- Om strida strömmar
- Om olika gestaltningar af strandklippor
- Om baustastenar och källsprång
- Om märken för att uppleta källor
Bok 3. Om vidskepelse och afgudadyrkan hos de nordiska folken.
[redigera | redigera wikitext]- Om de hedniska litauernas afgudadyrkan
- Om afgudadyrkan hos polartraktens folk
- Om Götarnas tre hufvudgudar
- Om tre mindre gudaväsen
- Om straff som drabba de mindre gudarna
- Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna
- Om Götarnas gudstjänst och offer
- Om Götarnas vidskepliga föreställningar om åskan
- Om strider med gudarna
- Om feer och skogsjungfruar
- Om nattlig dans af älfvor, d.v.s. gastar
- Om strid med skogsrån
- Om spådomskonst
- Om Erik Väderhatts och andras trollkonster
- Om trollkunniga kvinnor
- Om häxmästare och trollkarlar hos Finnarna
- Om trollredskap i Bottnien
- Om hafvets besvärjare
- Mera om samma ämne
- Om den fjättrade trollkarlen [på Visingsö]
- Om häxors bestraffning
- Om andarnas tjänst
Bok 4. Om krig och sedvänjor hos de hedniska skogsborna och deras grannar.
[redigera | redigera wikitext]- (Första kapitlet saknar titel)
- Om skogsfolkets vildhet
- Ytterligare om skogsmänniskornas vildhet
- Om de fem olika språken i de nordiska länderna
- Om varubyte utan penningar
- Om marknader på isen
- Om Lapparnas äktenskap som bekräftas med eld
- Om dansar som utföras under veklagan
- Om folkets sysselsättningar vid månljus
- Om båtar som sammanfogas medelst senor och trädrötter
- Om undervisning i bågskjutning
- Om Lapparnas jaktfärder
- Om hästars färd öfver snöhöljda fjäll
- Om farliga färder bland fjällen
- Lag om korpars dödande
- Om uppmärksamhet mot ålderstigna
- Om barndop bland skogsbygdens folk
- Om norra och östra Finlands omvändelse och om befolkningens stora gästfrihet
- Om orsakerna till de nordiska folkens sena omvändelse
- Om sättet att vinna hedningarna för den sanna religionen och bevara dem i densamma
Bok 5. Om jättar.
[redigera | redigera wikitext]- (Första kapitlet saknar titel)
- Om olikheten mellan jättar och kämpar
- Om jättarnas och kämparnas nykterhet
- Om hjälten Starkaters dygder
- Om försvaret af förtryckta
- Om samma Starkaters krigiska öfningar
- Om hufvudsumman af Starkaters bedrifter
- Om svearnas och götarnas stora och förskräckliga krig mot danskarna, för hvilket Starkater stod i spetsen
- Om Starkaters död
- Om Haldan och om andra kämpar, som han öfvervunnit
- Om en annan man med namnet Haldan och hans bedrifter
- Om Ole den raske
- Ytterligare om samme man såsom kyskhetens segerrike förkämpe
- Om Arngrims och Orvar Odds kämpadater
- Ytterligare som samme Arngrim och om Finnarnas trolldom
- Om björnens dödande och drickandet af hans blod
- Om Regner, kallad Ludenbyxa [Ragnar Lodbrok]
- Om Alf, kyskhetens försvarare
- Om Fridlefs krigsfinter
- Om samme mans krigsfinter med fåglar
- Om konung Haralds strid med den tama draken
- Om Frodes och Fridlefs strider med ormar
- Om samme Fridlef
- Om dragkamp med sammanflätade vidjor eller rep
- Om envigeskamp
- Om boxhandskar och gymniska täflingar
- Om högättade ungmörs vikingatåg
- Om kvinnors krigiska öfningar
- Om liknande exempel från främmande folk
- Krig, förda af berömda kvinnor
- Fortsättning
- Fortsättning om de krigiska kvinnorna och särskildt om den högst utmärkta drottningen Amalasventa
- Kyskheten anbefalles
Bok 6. Om grufvor och bergverk.
[redigera | redigera wikitext]- Om grufvor och huru man finner dem
- Om malmådrornas läge
- Om sättet att utgräfva malmberg
- Om grufvors åtskiljande medelst kännemärken
- Om hisshjul och redskap som användas af grufarbetarna samt de faror för hvilka de utsätta sig
- Om smedernas konstskicklighet
- Om olika förfaringssätt vid gutning af metaller
- Yttermera om samma ämne
- Om det arbete som de gamle nedlade på malmgräfning
- Om bergtroll
- Om malmberg som träffas af blixten
- Om mynt om mynttillverkare
- Om falskmyntare och deras straff
- Om olägenheterna af undermåligt mynt
- Om gagnet af laga mynt
- Om de förnämsta mynten i de nordiska rikena
- Om guldsmeder
- Om tärnornas silfversmycken
- Om den urgamla staden Skeninges stora rikedomar, dess berömda män samt ett djäfvulens gyckelspel, som där ägt rum
- Om skinnare och olika slags skinn
- Huru man upptäcker förfalskning af skinn
Bok 7. Om krigsredskap, krigsbruk, anledningar till och försiktighetsmått i krig.
[redigera | redigera wikitext]- Om tillverkning af armborst och pilar
- Om pilar och andra krigsvapen
- Om olika slags vapen
- Om menighetens plötsliga vapenuppbåd
- Om bevakning af vägar och uppsikt öfver spejare
- Om den uppbådade menighetens ledning
- Om försiktighetsmått som stridmännen iakttaga
- Om strider på kusten
- Om fientliga flottors olycksöden
- Om vårdkasar på bergen i krigstid
- Om signaleldar i främmande land
- Om strider i skogarna
- Exempel på dylika strider
- Om försåtliga pilar och järnpiggar
- Om piggar och fyrkantiga fotanglar af järn
- Om slungor för stenar och glödande järn
- Om hundramans-vältor
- Om sättet och tiden för vältornas framförande
- Om spetsiga pålar, kastvapen och försåtliga fallgropar
- Om konung Hakes krigslist med löfruskor
- Om fientliga mordbrännares bestraffning
- Ytterligare om sättet att afvända slik landsfara
- Huru Islands kuster skyddas
- Om bevakningen i krigstid av sjön Mälarens stränder i öfre Svealand
Bok 8. Om konungamakten, ämbetsmännen och krigsväsendet.
[redigera | redigera wikitext]- Om konungaval
- Om ömsesidiga eders afläggande
- Om konungens kröning och utöfning af sitt kall
- Om en god konungs egenskaper
- Om framstående mäns adoption genom öfverlämnande af vapen
- Om samma form för adoption
- Om adliga gossars uppfostran till krigare
- Om konsten och sättet att rida
- Om unga mäns utväljande till vapentjänst
- Om detsamma enligt utländsk sed
- Om krigares olika ålder
- Ytterligare om en häst af annan art
- Om goternas krigsväsende i forna dagar
- Om andra förhållanden rörande forntidens rytteri
- Om krigiska öfningar och konster
- Ytterligare om krigiska öfningar
- Om vissa hästars lömskhet
- Utländska exempel på stygga ök
- Om krigiska öfningar
- Ytterligare om krigiska öfningar bland främmande folk
- Om mångahanda slag af krigare
- Om olika slags anförare
- Om ryttares vapen och försiktighetsmått
- Om andra försiktighetsmått
- Om några kortfattade regler, som goterna iakttaga vid sin krigföring, upptecknade af Jordanes
- Om landskapens fogdar
- Om tyranniska forgdars hårdhet och utpressningar
- Yttermera om de landsfördärfliga fogdarna
- Om onda rådgifvare hos minderåriga furstar
- Fortsättning
- Om ohyggliga brott begångna af samme danske konungs hofmän
- Om illsluga råd och orättsfärdiga rådgifvare
- Om goda råd och rådgifvare
- Huru man lär känna förrädare och skyddar sig för dem
- Några utländska exempel
- Om orsakerna till den ständiga fiendskap, som svenskar eller svear och götar nära mot danskarna
- Fortsättning
- Om orsakerna till att Danmarks konungar söka komma i besittning af grannrikena och inom kort förlora hvad de vunnit
- Om konung Kristierns omildhet
- Ytterligare om samme konungs omildhet
Bok 9. Om krig till lands.
[redigera | redigera wikitext]- Om vridbara klingor på hjul
- Om lievagnar
- Fortsättning
- Om eldspyende hästar af koppar
- Fortsättning
- Om brännande af broar
- Om det material som användes vid brobyggnad och om vadställenas beskaffenhet
- Om de nordiska folkens bössor
- Om tresidiga bössor
- Om stenbössor
- Om orgelbössor
- Om kärrebössor
- Om handbössor och sköldbärande krigare
- Om motsvarighet i andra länder
- Om bergsfästningars nedrifvande
- Fortsättning. Hvarför grymheter föröfvas mot fästningars försvarare
- Om maskiner och bössor som användas i fästningskrig
- Om utforskande och mätande af minanläggningar
- Om hvad som är af nöden för uthärdande af en belägring
- Huru man uppbjuder alla medel för att öfvervinna de belägrade
- Om Götastaden Kalmar och de talrika angrepp som riktats mot densamma
- Om en krigslist af Henning Gad, utvald biskop i Linköping
- Huru föga gagn och ära skördas af främlingar, som taga sig före att bekriga Svea- och Götaland
- Huru götar och svear göra sina fiender motstånd
- Huru man med eldens hjälp förstör borgarnas grundvalar
- Huru man sätter tyranners borgar under vatten
- Om samma ämne, dock mera omständligt
- Om angrepp på borgar och städer medelst flottar
- Om dubbla stegar, som brukas i strider till lands
- Om huru man går till väga vid borgars belägring
- Ännu ett annat sätt att angripa borgar och städer medelst flottar
- Om försiktighetsmått vid handgemäng
- Tappra skrigares lof
- Om hofmänvs kryperi
- Om rysliga grymheter, som slika lismare, förrädare och främlingar upprepade gånger föröfvat i hufvudstaden Stockholm
- Om stadens ursprung och läge
- Om Brunkebers ås utanför Stockholm och dess läge samt om de drabbningar, som där ägt rum
- Huruledes belägrade låta sin boskap beta på hustaken
- Fortsättning
- Huru man går till väga för att lindra vattenbrist
- Huru man går till väga för att lindra brödbrist
- Om ett grekiskt påfund vid brödbakning
- Om straff för sådana, som svikligen undandraga folket lifsmedel
- Huru man får till väga för att lindra foderbrist
- Om konung Domalders grymhet och om den stora hungersnöd, som föranledde longobardernas utvandring
- Om svår hungersnöd bland longobarderna jämte andra folkslag i Italien och Spanien
Bok 10. Om sjökrig.
[redigera | redigera wikitext]- Om strider i träskmarker och rifvande af broar
- Om de fartyg, som af ålder äro brukliga i Norden, samt deras form och användning
- Om ett annat slag af nordiska fartyg
- Om angrepp på fartyg eller borgar medelst pråmar
- Om försåtliga angrep nattetid och anstalter till deras afvärjande
- Om skepp försedda med sågar
- Om fartyg brukade till försåt
- Huru man afleder vattendrag för att hindra fartyg att komma ut
- Utländska exempel på försåt, för hvilka man har att taga sig i akt
- Huru man utestänger en fientlig flotta från stranden
- Om medel som tillgripas för flottans räddning
- Om brandfartyg
- Om skepp som utspy eld
- Några förhållningsregler vid strid
- Huru krämare till ömsesidig ödeläggelse bekämpa hvarandra utanför Islands hamnar
- Om bestraffning af upproriska sjömän
- Om regler vid tillämpningen af sjölagens bestämmelser
- Om nödvändigheten att väl taga sig till vara för uppviglarens onda ränker
- Om några vanliga mått och steg mot olika fiender
- Om öfverrumplande anförares villrådighet i valet mellan strid och återtåg
- Om faran vid fiendens låtsade flykt
- Om anledningar till krig samt om fördelarna af att låta en flyende fiende löpa
- Huru ryttare simma öfver vattendrag
- Om skickliga simmare
- Huru fotknektar, enkannerligen fetlagda, i full rustning simma öfver vattendrag
- Huru fiende drager fiende upp ur vattnet
- Om de första hjälpmedlen vid simöfningar
- Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land
- Huru en fullrustad krigare kan simma med hjälp af en lädersäck, som uppblåses medelst ett rör
- Om barns undervisning i simkonsten
- Om färdighet i simkonsten och dess nytta
Bok 11. Om strider på isen.
[redigera | redigera wikitext]- (Första kapitlet saknar titel)
- Om sammandrabbningar på isen
- Om moskoviters eller rutheners infall
- Om en håla, gemenligen Smällen kallad, från hvilken ett hemskt dån utgår
- Fortsättning
- Om finnars strider med moskoviterna
- Om moskoviternas sätt att röfva och plundra
- Fortsättning
- Om utländska motsvarigheter
- Om huru man mottager sändebud hos moskoviterna
- Om huru ett italienskt sändebud grymt bragtes om lifvet
- Om de moskovitiska krämarnas klokhet
- Om finnarnas olika stridssätt
- Ytterligare om detta folks vapen och skyddsmedel
- Om den svenske konungens fogdar i de nordiska länderna
- Om huru man uppbränner våldsamma fogdars borgar
- Fortsättning
- Om krigsmaskiner som användas på isen
- Om brandslädar
- Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land
- Om huru man framforslar bössor och klot samt beskjuter fienden
- Fortsättning samt om sättet att taga sig öfver råkar i isen
- Om huru man förhindrar vattnets tillfrysande
- Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land
- Om murar af is
- Om nattlig bevakning på isen
- Om morgonstunden såsom den gynnsammaste tidpunkten för strid
- Några utländska exempel på veklingar, som ej kunnat tåla köld
- Om huru man angriper fästen på isen
- Om anfall på infrusna fientliga fartyg
- Om huru man bestraffar otrogna tjänare genom begjutning med iskallt vatten
- Fortsättning
- Om huru man vid belägring uppreser stegar från vattnet
- Om stegar eller slungor som utspy eld
- Om kapplöpning med hästar om kläder eller andra pris
- Om vildåsnor eller älgar, som löpa öfver den snöhöjda isen
- Om renar, som löpa öfver isen
- Om huru fiender drunkna i snöfyllda dalar
- Om snöklumpar, som fastna vid hästhofvarna
- Om bytets utskiftande
- Om stillestånd och fredslut
- Om huru de belägrade anhålla om fred
- Om brottsliga underhandlare och skattmästare
- Om rådplägningar på holmar
- Om enahanda förhållanden och liknande stormannamöten
- Om redliga sekreterare och deras nytta
- Om huru en klok furste bör förhålla sig
Bok 12. Om byggnaderna i Norden.
[redigera | redigera wikitext]Om påfven Julius III:s vingård
- Om murarena och om stenens olika utseende och form
- Om byggande af hus och dessas olika form
- Om takfönster
- Om den stora rikedomen på träd i de nordiska länderna och dessa träds väldiga höjd
- Ytterligare om träden i norden
- Om de olika trädslagen
- Om frukternas beskaffenhet
- Om granens gummiharts eller kåda och om ambrans eller bärnstenens ursprung
- Om den förtjänst, bärnstenen inbringar, och det bruk man gör däraf
- Huru man drifver ner pålar i isen
- Huru man hindrar vattnet att tillfrysa
- Huru man lägger eller bör lägga grunden till byggnader på isen
- Fortsättning
- Om uppmuddring af hamnar
- Om upprensning af grafvar och kanaler
- Huru skepp lyftas upp ur djupet
- Om vindarnas och vågorna våldsamhet i många nordiska hamnar
- Om bjälkar, som vid hafstranden sätts till värn mot vågorna
- Huru man söker hamn med ledning af märken på kusten
- Ytterligare något om bärnstenens eller ambrans ursprung, som ej på förra stället blifvit antecknadt
- Om släckande af eldsvådor
- Huru vänskapen sättes på prof vid en eldsvåda
- Om skeppsbrutna och återställande af skeppsbrutet gods
- Om straff för röfvare af skeppsbrutnas egendom
Bok 13. Om åkerbruk och lefnadsförhållanden.
[redigera | redigera wikitext]- Om åkrarnas gödslande
- Om sättet att gödsla
- Om åkerjordens beredning
- Yttermera om åkerbrukets nytta
- Om svedjeland i skogarna
- Om slika åkrars bördighet
- Om tröskning vintertid
- Om olika sätt att bärga skörden
- Om späda barns skyddande mot ormar i skördeanden
- Om flottar och båtar för spannmål
- Om olika slags kvarnar
- Fortsättning
- Om bagarstugor och brödbakning
- Om torkande af säd till förvaring
- Om västergötarnas sädeslag, så ock om deras dråpliga styrka
- Om olika sätt att forma bröd
- Yttermera om andra sätt
- Om ett find bakverk för sjukliga förnäma daer i Norden och till äfventyrs äfven för andra
- Om utländska viner, de enda som komma i fråga i Norden
- Om de till Norden inskeppade vinernas olika beskaffenhet
- Om viners varaktighet
- Om beredning af honungsdryck, äfven sötbrygd eller mjöd kallad, på nordbornas sätt
- Föreskrifter att beakta vidkommande råämnena
- Om polackers och lithauers sätt att brygga mjöd
- Ytterligare om regler för beredning på götars sätt af honungsdryck, äfven mjöd eller sötbrygd kallad
- Om beredning af korn och annan spannmål för ölbrygd
- Yttermera om spannmålens beredning för ölbrygd i olika, sinsemellan aflägna landsändar
- Om olika sätt för ölbrygd
- Om olika ölsorter och deas hälsokrafter
- Om etiopiernas eller indernas sätt att brygga öl, enligt beskrifning af den indiske prästen herr Johannes Baptista Habascianus
- Om samma slags öl bryggdt på annat sätt
- Om ölets olika användning i skilda länder
- Huruledes konung Hundring frivilligt dränkte sig i mjöd eller honungsdryck
- Om ovislig förtrolighet af furstar gentemot sina hirdmän och tjänare
- Om olika kärl och deras utseende
- Om de gamles måltidsseder
- Om de nordiska folkens dryckesseder
- Ytterligare om olika landskaps dryckeskärl
- Om drinkares straff
- Om utländska motsvarigheter
- Om drinkares styggeliga framfart
- Om maskerader och utklädningar
- Om olika sätt att koka salt
- Om svårigheten att införa salt i de nordiska rikena
- Om den stora tillgången på smör
- Om de stora och goda ostarna
- Om mått och vikt
- Om väfvare och målare
- Om allahanda vapen, som pryda stormännens hus
- Ytterligare om målare i Nordanland
- Om utmärkta taflors underbara verkan
Bok 14. Om allahanda seder och bruk bland de nordiska folken.
[redigera | redigera wikitext]- Om skiljaktigheter i klädesdräkten
- Om ungmörnas ärbara skrud
- Om förnäma och ädelborna personers bröllop
- Om sträng kyskhet och om betydelsen af vissa vapen
- Om skick och bruk vid kungliga bröllop
- Om huru välsignelse nedkallas öfver katolska kungar
- Om riddare och deras ed
- Om adliga personers bröllop
- Om bröllop bland allmogen
- Om äktenskapbandets helgd
- Om vissa oförtänkta händelser
- Om skillnaden mellan äkta och oäkta barn
- Fortsättning
- Exempel från Norden
- Om horkarlar och deras straff
- Fortsättning
- Om domare och rättsförhandlingar på fria fältet
- Olika domares eder
- Om olika straff för frälse och ofrälse
- Om lättsinniga domare och deras straff
- Om hofsamma domare och goda sakförare
- Om ett strängt rättsförfarande
- Om huru ett milt rättsförfarande understundom är att föredraga
- Om huru en rätt domare och ett rätt domsförfarande böra vara beskaffade
- Om värjemålsed
- Om vanartiga piltars tuktande
- Om huru bedröfvade föräldrar kunna varda tröstade
- Om ett godt sätt att uppfostra piltar
Bok 15. Om allehanda öfningar och idrotter.
[redigera | redigera wikitext]- Om piltarnas öfningar
- Fortsättning
- Några få exempel på synnerlig färdighet i denna konst
- Ytterligare exempel på färdighet i samma konst
- Fortsättning
- Om högt sittande mål, som man söker träffa med pilen
- Om utländska motsvarigheter
- Om huruledes man plgar framställa vinterns fördrifvande och sommarens mottagande
- Fortsättning
- Om majfester
- Om förhindrande af skamliga visor
- Om tärning och schackspel
- Fortsättning
- Om ynglingarnas mångahanda öfningar
- Om utländska motsvarighet
- Om fäktöfningar
- Fortsättning om huruledes nordborna ej ville veta af ett lif på nåder
- Om lansbrytning och tornerspel
- Yttermera om samma ämne
- Om torneringar mellan skelögda och enögda
- Om fega krigares förödmjukande
- Om lansbrytning till sjöss i båtar
- Om svärdsdans eller vapendans
- Om bågdans
- Om hormusdansen
- Fortsättning
- Om elddans
- Om undrandsvärda strängspelare
- Om utländska motsvarigheter
- Om pipare
- Om skådespelare och gycklare
- Om utländska snyltgäster, gycklare och narrar
- Om naturliga fånar och om stumt spel
- Om gycklares föraktiga ros och de visas värdefulla beröm
- Om bad, kopping och åderlåtning
- Yttermera om jungfruarnas högtidliga tåg till badstugorna
Bok 16. Om kyrkliga ordningar.
[redigera | redigera wikitext]- Om skolor och ungdomens uppfostran
- Fortsättning
- Om huru fäder välsigna sina barn
- Om lärarnas aflöning
- Om konsternas inbördes likhet
- Om ett bruk, som iakttages vid begående af den Heliga jungfruns renseledag
- Om de signade vaxljusens utskiftande
- Om bruket av signade vaxljus
- Om välsignelser öfver alla ting, efter Bugers, Upsala ärkebiskops, instiftelse
- Yttermera om välsignelser öfver pilgrimer, af samme ärebiskop Birger
- Om välsignelser öfver allmosor för lefvande och hädangångna, af samme ärkebiskop
- Om götarnas och andra nordbors gästfrihet
- Ett utländskt vittnesbörd om denna gästfrihet
- Om otacksamma gästers faror
- Om huru godt och nyttigt det är att iakttaga hofsamhet gent emot orättfärdiga gäster
- Om skick och bruk vid kristliga bordssamkväm
- Om syftet med sådana samkväm
- Om gagnet af dylika samkväm
- Om huruledes sådana goda samkväm af rikets inbyggare understumdom blifva störda
- Om det öfliga sättet att förrätta bön i kyrkorna
- Om vapnens trygga förvaring i kyrkans förhus
- Om helgerånares elände och vanära
- Om helgerånarnas gränslösa förmätenhet
- Om huru S:t Petri heliga käril återställdes
- Om olika slag af helgerån och desslikes olika straff
- Om skändliga helgerånare samt deras ärelösa lif och grufliga ändalykt
- Yttermera om slika helgerånare
- Om helgerånares straff m.m.
- Om medel att afvända helgerån
- Om faran af att misshandla föräldrar samt om efterdömet af en man, som vände åter till besinning
- Om ett fromt efterdöme, huruledes man rättfärdeligen bör godtgöra oförrätter mot kyrkans hus och tjänare
- Om nödvändigheten att utrota villfarelser och falska läror
- Om det bästa medlet att afskaffa stridigheter, kätterier, söndringar och andra styggeliga missförhållanden
- Om nödvändigheten att stäfja förmätna disputeringar
- Om huruledes man bör iakttaga en fast ståndaktlighet i tider af kätteri och söndring
- Yttermera om huruledes man ej bör sänka sig ner till kättare och samtycka till deras meningar
- Om furstars likbegängelse, grafsättning och testamenten
- Fortsättning
- Om falska uttolkningar af lagar och skrifter
- Yttermera om helgerånares makalösa arghet och illfundighet
- Om huru värdiga personer böra återgifvas åt kyrkan, men de ovärdiga utdrufvas
- Om goda furstars fridsälla styrelse och de ondas fara
- Om detsamma enligt den Heliga skrift
- Om slika helgerånares nesliga flykt och smälek
- Om skändande af lik och grifter
- Yttermera om huru grifter öppnas för en skatts skull
- Om lysande och förnäma mäns likbegängelse
- Om grifternas beskafflighet och det tilländalupna lefvernets vittnesbörd
- Om några goda furstar, som deras undersåtar på sina skuldror burit till konungagrifterna
- Om läkare och läkemedel
- Om olika slag af sjuklingar, sjukdomar och läkemedel
- Om giktens vedervärdigheter
- Om ett ovanligt medel att lindra giktplågor
Bok 17. Om husdjuren.
[redigera | redigera wikitext]- Om baggar och lamm
- Om får
- Om lamm
- Om oxar och annan nötboskap
- Om hundar och deras olika skaplynne
- Fortsättning
- Om hundarnas minne, deras trohet, läraktigher, fina väderkorn och mod
- Hur man skall utröna hästarnas goda egenskaper och se upp med deras fe1
- Ytterligare om kännetecken på en stark och kraftig häst
- Om andra omständigheter att lägga märke till vid hästköp
- Om Virgilii mening angående utväljande af goda hästar
- Huru man tämjer och vårdar fölungar
- Om botande af hästarnas oarter
- Om hästarnas skötsel och vård
- Om en erfaren ryttares skicklighet och en ovans oduglighet
- Om svearnas och götarnas hästar och orsakerna därtill, att de föredragas framför alla andra och utföras till främmande land
- Om stridshingstar
- Om hästarnas läraktighet
- Om kattor
- Om dödande af råttor och möss
- Om den fruktansvärda hämnd, råttorna utkräfva af gudlösa människor
- Yttermera om råttornas gräsliga hämnd
- Om bockar och getter
- Om svin och grisar
- Om dessa djurs gagn och om det trojanska svinet
- Om renar
- Om den nytta, man har af detta djur
- Om de fordon, som dragas af renarna
- Om de slädar, som dragas af renarna
- Om det gagn, man har af de olika delarna af detta djurs kropp
Bok 18. Om de vilda djuren.
[redigera | redigera wikitext]- Om älgar eller vildåsnor och deras törst
- Om den läkedom, man kan hämta från älgens högra fot, och huru man fångar detta djur
- Om älgars eller vildåsnors strid med vargar
- Om hjortar och kronhjortar
- Om bäfrar
- Om Solini mening rörande bäfvergäll
- Om järfvar
- Om huru man ärar gäster medelst täcken af järfskinn
- Om sättet att jaga järf
- Om harar
- Om olika slag af harar
- Om lodjur och deras skinn
- Om vargar och deras grymma framfart
- Om en bidragande orsak till konung Kristiern den andres af Danmark fördrifvande
- Om de mångfaldiga slagen af vargar
- Om uttrar och deras olika slag samt om förfalskning af deras skinn
- Om ekorrar
- Yttermera om samma djur och dess förmåga att förutse framtiden
- Om mårdar och soblar samt deras skinn
- Om hermeliner, enligt mitt fönmenande samma djur som de af Plinius omtalade pontiska råttorna
- Om jakten på detta djur
- Om gräflingarnas natur
- Fortsättning
- Om fiskande biörnar
- Om ett listigt sätt att dräpa björnar
- Om björnarnas försåtliga sätt att jaga
- Om igelkottens och björnens nappatag
- Om björnar, som stjäla honung
- Om björnars dräpande medelst en järnklubba
- Om en flickas bortröfvande och om den sluge och tappre Ulfs börd
- Om spelande herdars bortröfvande
- Om de litauiska björnarnas dans
- Om björnarnas vighet
- Om björnar som rulla hjul
- Om uroxar och deras vildhet
- Yttermera om uroxarna samt om deras fångande
- Om räfvar och deras list
- Om olika beskaffenhet af kött och skinn samt om vilddjurens nytta
- Om räfvarnas svekfulla sinnelag
- Yttermera om räfvaknep
- Om jägare och jakter
- Om utländska exempel på jägare och jakter
- Om jaktens faror vid de offentliga spelen
- Fortsättning
- Om till vargar förvandlade människors vilda framfart
- Om människors förvandling till vargar
- Exempel på att människor blifvit förvandlade till vargar, och tvärt om
Bok 19. Om fåglarna.
[redigera | redigera wikitext]- Om många olika slag af fåglar och deras indelning
- Ytterligare om fåglarnas indelning
- Om skillnaden fåglarna emellan enligt Cassiodorus, 8. boken
- Om höken och dess olika arter
- Mera om hökarnas natur
- Om örnarnas natur och olikheten dem emellan
- Om en egendomlighet hos örnarna och om deras sätt att rufva sina ägg
- Om anden och dess släkte
- Om skotska änders underbara födelse
- Om gäss
- Om de moraliska lärdomar, man kan hämta fràn gässen
- Om tuppar
- Om storkar
- Om storkarnas medfödda fromhet och om hägern
- Om svanor
- Vidare om många författares uppgifter om svanornas natur
- Om dufvornas släktr och deras olika färger
- Om dufvornas ungar och deras användbarhet i medicinen
- Om vilda och tama korpar
- Om hafskorpar (skarfvar)
- Om en mot denna korp fientlig fågel
- Om Erythrotao (tjädern)
- Om falkar och deras olika arter
- Hur nordborna bruka sköta falkar och andra jaktfåglar
- Om nötskrikor, kråkor och råkor
- Hvad man kan lära af fåglarnas goda egenskaper
- Om gripar och några andra fåglar
- Om tranor och krigares vakthållning
- Om svalor, som dragas upp ur vattnet
- Mera om svalorna och om de läkemedel, man får af dem
- Om Lagus m. fl.
- Om pelikanen
- Om fåglar, som ligga gömda under snôn
- Hur man jagar dem, då de icke ligga i snön
- Om snöfåglar
- Om tunga snömassor och vintermygg
- Hur fåglar af olika slag lägga ägg på holmar
- Ytterligare om vissa fåglars ägg
- Om påfåglar
- Om en underlig egenskap hos påfågeln och om papegojor
- Om rapphöns och jakten på dem
- Om somliga fåglars läraktighet
- Vidare om sångfåglar i Nordens yttersta länder
- Om flera slags fåglar, som till sin natur äro hvarandra motsatta
- Om fåglar i Hvita sjön, hvilkas namn man icke känner
- Om fåglar, som kallas Alle alle
- Om vipor och andra fågelsläkten
- Om nattfåglar och deras föda
- Om gamar, som Aristoteles och Plinius kalla örnar, deras olikhet och särskilda egenskaper
- Mera om gamarnas födelse och om deras fromhet
- Om göken och om hackspettar af åtskilliga slag
- Om olika fåglars varsel
Bok 20. Om fiskarna.
[redigera | redigera wikitext]- Om de tre bottniska landsdelarna i Norden och det rika fisket där
- Om den stora tillförseln af fisk på denna handelsplats
- Om laxfiske
- Om fångsten af sjökalfvar
- Om huru man fångar dess djur och om de läkemedel, man får av dem
- Ytterligare om detta djurs gagn
- Om de personers villrådighet som äta sjökalfvens kött under fastlagen
- Om sjövargar eller gäddor
- Om huru man fångar denna fisk
- Om fiske vid eldske
- Om fiske och fågelfänge sommartid
- Ytterligare om sinnrika sätt att fiska
- Om fiske på isen
- Om hur man tinar upp frusen fisk för att koka den, och om vinterfiske
- Om isredskap
- Om fiskafänge med fiskare till häst
- Om kapplöpning på isen med fiskar som pris i stället för annat segerpris, och hvarför fiske så ofta anordnas
- Om en underbar händelse på isen af denna sjö
- Om fiskarna i Svarta floden vid Nyslott i Finland
- Om den olycksbådande spelmannen i denna flod
- Om svalor, som kommit in bland fiskarna
- Om olika slags fiskar
- Ytterligare om olika slags fskar
- Om utväljande af lefvande fisk
- Ytterligare om utväljande af fisk
- Om salt, torkad och rökt fisk
- Om insaltad fisk
- Om sillen
- Om sillens natur
- Om fiskar, grodor, råttor, maskar och stenar, som falla ned från himlen
- Om fiskdammar och fiskafvel
- Om de många olikheterna fiskarna emellan och om giftiga fiskar
Bok 21. Om de vidunderliga fiskarna.
[redigera | redigera wikitext]- Om fiskets vådor i Norska oceanen
- Om den fara, de fiskande löpa, och om fiskens beskaffenhet
- Om Islandsfisk
- Om Islands ofantliga rikedom på smör
- Om de fruktansvärda vidundren vid Norges kuster
- Om sprutaren och dess grymhet mot slömån
- Om hur vidunderliga fiskar sänka fartyg
- Om fiendskap och vänskap mellan somliga fiskar
- Om hvalhonans strid mot späckhuggaren
- Om många olika slags hvalar
- Om en hvals grymhet
- Hur denna hval blef fångad, och hur stor den var
- Om en vidunderlig fisk, som man år 1532 fann på norra Englands kust
- Om svärdfisken, enhörningen och sågfisken
- Hur man fångar hvalar
- Om hvalhonans utomordentliga kärlek till sin unge
- Vidare om andra fiskars ömhet om sina ungar och barmhärtighet mot djur af samma art
- Om hvalens säd, som kallas ambra, och dess användning som läkemedel
- Om anledningen till att de lefvande varelsernas säd icke är svart, utan hvit
- Om hvalars och liknande djurs späck, kött, ben och hud
- Om den mångfaldiga användningen af hvalspäck och dess bruk som läkemedel
- Om byggnader af hvalben
- Vidare om utländska exempel på sådana byggnader .
- Om hus, som uppförts af hela refben a
- Hur man råkar kasta ankar på en hvals rygg
- Mera om samma hvals storlek
- Om det vidunderliga hafssvinet i Tyska oceanen . .
- Om den norska hvalrossen
- Om skinnet af samma hvalross
- Om fiskar med vingar
- Om kalmaren och andra sskar med vingar och sågar
- Om de faror, som hota sjömän genom angrepp af jättedjur, fåglar och småfiskar
- Mera om skeppshållaren enligt Cassiodori vittnesbörd i hans första bok .
- Om polyper
- Om somliga fiskars grymhet och andras välvilja
- Om svampar och nässlor
- Om sjöstjärnor och ofantligt långa maskar
- Om en fisk, som norrmännen kalla svamfisk, och dess myckna fett samt om några andra hafsvidunder.
- Om sjökon, sjökalfven, sjöhästen, sjöharen och hafsmusen
- Om fiskarnas natur, tiden, då de begifva sig bort om sommaren, och trakten, dit de fara
- En vacker jämförelse mellan fskar och människor
- Om fiskars mildhet not människor
- Om den norska hafsormens och andra ormars storlek
- Ytterligare om ormars storlek
- Om olika slags ormar och deras växlande fàrger
- Ytterligare om ormars färg och namn
- Om ormars uppehållsort och hemvist
- Om herdars strid mot ormar
- Om teriak och andra motgifter
- Om fisken thrissa, som nyligen anträffats äfven i Preussen
Bok 22. Om insekterna.
[redigera | redigera wikitext]- Om spindlar
- Om bromsar och gräshoppor
- Om skalbaggar, bålgetingar och vanliga getingar af två slag
- Om de större getingarna
- Om de besvärliga myggen i den yttersta Norden
- Om olika sätt att fördrifva mygg och vägglös
- Om blodiglar och olika slags maskar
- Ytterligare om olika slags maskar
- Om bien och deras olika näring
- Hur man söker rätt på bien, när de flyga för högt
- Om försiktighetsmått vid inköp af bin
- Om förhållanden, som inverka menligt pâ bien
- Om biens fiender
- Om andra olägenheter för bien och medel att skydda dem
- Om bin, som anfalla berusade personer
- Om biens sysslor och förrättningar
- Hur man skyddar bien under snö och is
- Om biens fridlysning, fôr det gagn de göra, och om deras styrelsesätt
- Om honungen och när den kan anses fullgod
- Om myror
- Om pärlor och hur de alstras
- Verkets afslutning
Bihang
Förteckning på de viktigare i Norden befintliga konungariken, landskap, trakter, besittningar
och öar, som oftare omtalas här och hvar i detta verk
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Olaus Magnus (2010). Historia om de nordiska folken. Hedemora: Gidlund. Libris 11678096. ISBN 978-91-7844-795-4. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/OlausMagnus/titlar/HistoriaOmDeNordiskaFolken/sida/-4/faksimil
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Historia de gentibus septentrionalibus, Rome, 1555 (available free at Google Books)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Historia om de nordiska folken.