Hexan
| n-Hexan | |
  | |
| Systematiskt namn | Hexan |
|---|---|
| Kemisk formel | C6H14 |
| Molmassa | 86,18 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 110-54-3 |
| SMILES | CCCCCC |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,66 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 2 × 10-3 g/l |
| Smältpunkt | -94,3 °C |
| Kokpunkt | 69 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
3
1
0
|
| LD50 | 25000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Hexan är ett mättat, acykliskt kolväte med summaformeln C6H14, med 5 olika strukturisomerer. Dessa isomerer är alla vätskor vid rumstemperatur och har tämligen liknande fysikaliska egenskaper (smältpunkt, kokpunkt, specifikt värme och dylikt).
Hexan förekommer till viss del i bensin. Det finns också i små mängder i kålrabbi (0,04 ppm).[1]
Isomerer
[redigera | redigera wikitext]Totalt finns fem isomera former av hexan, inklusive det ogrenade kolvätet hexan.
Hexan
[redigera | redigera wikitext]Det ogrenade kolvätet, som med IUPAC-nomenklatur kallas hexan kallas även normalhexan eller n-hexan med äldre terminologi.
Används bland annat som lösningsmedel inom organisk kemi, eftersom det är mycket opolärt. Hexans kritiska temperatur är 234 °C.
2-metylpentan
[redigera | redigera wikitext]
3-metylpentan
[redigera | redigera wikitext]
2,2-dimetylbutan
[redigera | redigera wikitext]
2,3-dimetylbutan
[redigera | redigera wikitext]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dr. Duke's Phytochemical and Ethnobotanical Databases Arkiverad 26 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine., läst 2012-08-31.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||