Hoppa till innehållet

Heterogenit

Från Wikipedia
Heterogenit
Heterogenit
KategoriMineral
GruppHydroxider
Dana klassificering06.01.04.02
Strunz klassificering04.FE.20
Kemisk formelCoO(OH)
Färgsvart, rödaktig, svartbrun
KristallstrukturTrigonal eller Hexagonal
SpaltningDistinkt/god {0001}
Brottoregelbundet[1]
Hårdhet (Mohs)4–5
Glansglasaktig, matt[1]
Pleokroismstark[1]
Transparensopak[1]
Streckfärgsvart, brun[1]
Densitet4,13–4,47 (medelvärde=4,3)
Övrigtvanliga föroreninga är Mn, Ni, Zn,Cu, Fe

Heterogenit är ett mineral, en oxidhydrat av kobolt med den kemiska sammansättningen CoO(OH).[2][3] Det är det vanligaste oxiderade koboltmineralet i Katangas kopparbälte, en region i Demokratiska republiken Kongo.[4]Cirka 70 procent av den kända heterogeniten finns i DRC.[5]

Namnet heterogenit kom från grekiskan, "av annat slag", eftersom mineralet skiljer sig i sammansättning från liknande mineraler.[6] Dess bildning är sannolikt relaterad till vittringen av karrollit (CuCo2S4).[7] I naturen finns det samexisterande med andra mineraler som smaltit, farmakosiderit, kalcit, linneit, sfärokoboltit, malakit och kurit.[3]

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Heterogenit har en genomsnittlig halt på 64,1 procent kobolt, en av de med högsta andelen bland kobolthaltiga mineraler.[8]

I likhet med de flesta oxihydroxider fungerar heterogenit som en kemisk "svamp", som fångar många spårämnen som nickel, zink, vanadin, arsenik, molybden och bly. Bland dessa spårämnen finns också uran, vars koncentration i mineralet kan vara så hög som några procent.[9]

Heterogenit innehåller kobolt i både Co2+ och Co3+ oxidationstillstånd.[7]

Heterogenit bildas genom oxidation av koboltsulfider och ackumuleras som restavlagringar under en pliocen väderhändelse.[7] Många studier visar att heterogenit bildades under oxiderande förhållanden under markytan.[10] På flera platser har primära sulfider oxiderats på grund av ytvittring ner till cirka 100 meter under markytan, vilket resulterat i betydande koboltanrikning och omvandling till oxidiska malmmineraler, såsom heterogenit.[11]

Den vanligaste koncentrationstekniken för behandling av heterogenit är ytsulfidering följt av flotation. Sulfidering kräver vanligtvis natriumsulfid (Na2S), ammoniumsulfid (NH4)2S) eller natriumsulfydrat (NaSH) för att göra heterogenit lämplig för uppsamling med samlare av sulfydryltyp.[10]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 januari 2024..


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Heterogenit, 1904–1926.
  1. ^ [a b c d e] https://www.mindat.org/min-1885.html. Hämtad 2024-04-01.
  2. ^ Mindat.org: Heterogenite, läst 10 november 2008
  3. ^ [a b] (på engelska) Heterogenite. Mineral Data Publishing. 2001–2005. http://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/heterogenite.pdf 
  4. ^ Gunn, Gus, red (2014-01-06) (på engelska). Critical Metals Handbook (1). Wiley. doi:10.1002/9781118755341. ISBN 978-0-470-67171-9. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9781118755341 
  5. ^ ”Mineral commodity summaries 2021”. Mineral Commodity Summaries. 2021. doi:10.3133/mcs2021. 
  6. ^ ”Heterogenite”. mindat.org. https://www.mindat.org/min-1885.html. Läst 3 januari 2022. 
  7. ^ [a b c] Decrée, Sophie; Pourret, Olivier; Baele, Jean-Marc (2015). ”Rare earth element fractionation in heterogenite (CoOOH): implication for cobalt oxidized ore in the Katanga Copperbelt (Democratic Republic of Congo)”. Journal of Geochemical Exploration 159: sid. 290–301. doi:10.1016/j.gexplo.2015.10.005. ISSN 0375-6742. http://dx.doi.org/10.1016/j.gexplo.2015.10.005. 
  8. ^ Anthony, J. W., Bideaux, R. A., Bladh, K. W., & Nichols, M. C. (2001). Handbook of mineralogy, mineralogical society of America. Chantilly, VA20151-1110. USA.
  9. ^ De Putter, T., Decrée, S., Banza, C. L. N., & Nemery, B. (2011). Mining the Katanga (DRC) Copperbelt: geological aspects and impacts on public health and the environment–towards a holistic approach. In Mining and the Environment in Africa. Proceedings of the Inaugural Workshop, IGCP/SIDA (No. 594, pp. 14-17).
  10. ^ [a b] Shengo, Michel Lutandula; Kime, Meschac-Bill; Mambwe, Matanda Pascal; Nyembo, Trésor Kilwa (1 november 2019). ”A review of the beneficiation of copper-cobalt-bearing minerals in the Democratic Republic of Congo”. Journal of Sustainable Mining 18 (4): sid. 226–246. doi:10.1016/j.jsm.2019.08.001. ISSN 2300-3960. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2300396019301065. 
  11. ^ Horn, S.; Gunn, A. G.; Petavratzi, E.; Shaw, R. A.; Eilu, P.; Törmänen, T.; Bjerkgård, T.; Sandstad, J. S.; et al. (1 mars 2021). ”Cobalt resources in Europe and the potential for new discoveries”. Ore Geology Reviews 130: sid. 103915. doi:10.1016/j.oregeorev.2020.103915. ISSN 0169-1368. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1545458/FULLTEXT01. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]