Hermann von Tappeiner
| Hermann von Tappeiner | |
 Hermann von Tappeiner, 1886. | |
| Född | 18 november 1847 Merano, Italien |
|---|---|
| Död | 1927[1] München |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Farmakolog[2], professor, kemist |
| Arbetsgivare | Münchens universitet |
| Redigera Wikidata | |
Hermann Anton Joseph Franz Xaver von Tappeiner, född 18 november 1847 i Meran, Sydtyrolen, Kejsardömet Österrike, död 12 januari 1927 i München, Tyskland, var en österrikisk farmakolog.
Efter att 1872 ha blivit medicine doktor blev Tappeiner 1879 professor i fysiologi vid Tierarzneischule i München, 1884 extra ordinarie professor i medicinsk kemi och 1893 ordinarie professor i farmakologi vid Münchens universitet. Förutom Lehrbuch der Arzneimittellehre (1890; sjätte upplagan 1907) utgav han ett stort antal vetenskapliga undersökningar, bland vilka märks hans uppvisande av bakteriernas betydelse för cellulosajäsningen i växtätarnas tarmkanal och hans studier över fluorescensens inflytande på särskilda processer i kroppen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1172015457749153-1, läst: 17 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Tappeiner, Hermann von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
|